1 Inledning



Yüklə 406,95 Kb.
səhifə1/12
tarix14.04.2018
ölçüsü406,95 Kb.
#38374
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   12

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Samordning och sammanslagning av ekonomiska enheter är mycket gamla företeelser. Åtskilliga är t ex de politiska ledare och jordägare som under århundradenas lopp funnit det förenat med sina politiska eller ekonomiska intressen att sammanföra länder eller jordegendomar till större enheter.1


1900-talets första årtionden, och framförallt tiden fram till första världskrigets utbrott tycks ha präglats av en mycket hektisk fusionsverksamhet med betydande effekter på landets industri- och företagsstruktur. Sammanslutningar var framförallt under 1900-talets första decennium livlig, vilket i många branscher lett till överproduktion och hård priskonkurrens. Förutsättningar för lönsamma fusioner i större skala hade uppstått genom den tekniska utvecklingen, förbättring av kommunikationerna och tillkomsten av en organiserad kapitalmarknad. Därtill kommer att vissa skattebestämmelser hade en stark fusionsstimulerande effekt. Aktiebolagen betalade nämligen en progressiv skatt som beräknades utifrån räntabiliteten d v s vinstens andel av aktiekapitalet. Skatten kunde alltså sänkas genom en höjning av aktiekapitalet men detta fick endast ske vid nybildningar d v s fusioner. Därför fanns anledning för mycket räntabla företag att fusionera. Under dessa år lades genom fusioner grund till en rad svenska storföretag.2
Företagsfusioner påverkar marknadsstrukturen och därmed den ekonomiska effektiviteten inom de berörda branscherna. En ohämmad uppköps- och koncentrationsprocess kan ytterst leda till monopolisering, med åtföljande värdeförlust för samhället. Samtidigt kan dock företagsfusioner vara ett viktigt led i industrins strukturomvandling, där långsiktigt olönsamma företag, som är dömda att försvinna, gör detta på ett förhållandevis smidigt sätt. En annan aspekt är att en intensiv utländsk konkurrens, åtminstone i vissa branscher, kan motivera stora produktionsenheter för att utnyttja storleksfördelar i produktionen.3
Företagsfusioner och företagsuppköp har de senaste åren rönt ett allt större allmänt intresse. Denna ökade uppmärksamhet är välbefogad. Värdet av de tillgångar som bytt ägare genom fusioner och företagsköp har nämligen ökat väsentligt på senare år. Företagsköpen sker också i ökad utsträckning genom offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden, en utveckling som gått hand i hand med den starka expansionen av kapitalmarknaden under 1980-talet.4
Stora storlekar är tydligen det enda som duger i dagens globala ekonomi. Inte nog med att Europa lanserat en enda megavaluta. Dessutom försöker företagen göra sig större och större. Den våg av fusioner och uppköp som nu sveper över världen överträffar till och med den som skedde i slutet av 1980-talet. 1998 gjordes fusioner till ett värde av 2.400 miljarder dollar jämfört med 1.600 miljarder 1997.5
Under 1995 började Pharmacia se sig om efter en lämplig partner att slå sig samman med. Pharmacia ville satsa mer i USA och ansåg att satsningen skulle ske genom ett köp eller fusion med existerande företag eftersom det är dyrt och tidskrävande att bygga upp en egen organisation. En kandidat på listan var läkemedelsföretaget The Upjohn Company. Företagen kompletterade varandra i en rad hänseenden. Upjohn var mer fokuserat på USA och Pharmacia hade sin huvudmarknad i Europa. Upjohn hade dessutom haft svårt att vaska fram nya läkemedel samtidigt som företagets ekonomiska utveckling hade varit förhållandevis svag jämfört med branschen i övrigt. Ledningen i Upjohn hade sedan tidigare haft målsättning att bli större i USA.6
Pharmacia och Upjohn konkurrerade praktiskt taget inte alls men kompletterade varandra på ett antal viktiga områden. Det gäller inte minst på forskningssidan där den nya koncernen skulle förfoga över en forskningsbudget på mer än sju miljarder kronor om året och 6 000 medarbetare i Sverige, USA och Italien. Pharmacia var stark på de biotekniska delarna av forskningen medan Upjohns forskning i högre utsträckning var kemibaserad.7


1.2 Problemdiskussion

Fusioner kan vara ett sätt för ett företag att uppnå resultat som företaget inte skulle kunna uppnå med sin befintliga storlek och marknadsposition. Mycket forskning, främst amerikansk, har gjorts inom området fusioner, vilket har lagt grunden till en väl förankrad teori.


Vi har kunnat urskilja fyra huvudområden inom forskningen. Det första teoriområdet behandlar motiv till fusioner. Forskningen kan sammanfattas i sju olika motiv beroende på vad företaget vill uppnå för resultat med fusionen. Cook8 skriver exempelvis att företag som vill hålla uppe sin tillväxt och som anser att de i nuläget agerar på en för liten marknad har som motiv till en fusion att förvärva tillväxt.
Företagen har ofta fler än ett motiv till att fusionera sig. Vanligtvis förekommer synergimotivet, styrelsemotivet och motivet att förvärva tillväxt.9 Det är inte ovanligt att alla dessa motiv samtidigt ligger till grund för en fusion.
Många forskare hävdar dock att det är vanligt förekommande att företagen inte uppnår de resultat som de förväntar sig uppnå genom fusionen. Skillnader i styrelsestilar10, motstånd till strukturella förändringar från de två företagens anställda11, de anställdas vilja att anpassa sig till det andra företagets kultur och arbetsgång12, en konservativ ledning13 och expansion på marknader utanför företagets sakkunskap14 är enligt forskarna några orsaker till att de förväntade resultaten av synergimotivet, styrelsemotivet och motivet att förvärva tillväxt inte erhålls.
Teorin om fusionsmotiv bygger huvudsakligen på amerikansk forskning. Eftersom det är stor skillnad på amerikanska och svenska organisationer kan det ifrågasättas om något eller några av dessa sju motiv kan appliceras på ett fusionsfall mellan ett svenskt och ett amerikanskt företag. I amerikanska företag är det vanligt att de anställda är upptagna av en vilja att vara ”vinnare” och att belöna och bestraffa framgång och misslyckande.15 Även om positiv förstärkning praktiseras i skandinaviska företag, har de i USA gått betydligt längre när det gäller att betona vinnare och direkt belöning för önskat beteende i företagen och i kulturen.16 I de amerikanska organisationerna finns dessutom betydligt mer inslag av rapportering och övervakningsrutiner, än vad vi är vana vid i Sverige.17 Problemen med att uppnå de förväntade resultaten av en fusion verkar vara många och det vore intressant att undersöka om även en svensk-amerikansk fusion stöter på dessa problem eller om de förväntade resultaten kan erhållas.
Det andra teoriområdet visar vilken slags fusion som ett företag ska tillämpa beroende på vilket resultat man vill uppnå med fusionen. Bland annat Cook18 och Kitchin19 har fastställt att synergier lättare uppstår vid horisontella fusioner, d v s en sammanslagning av två företag med likartad verksamhet, än vid vertikala integrationer. Blumenthal20 och Haugen & Langetieg21 har dock funnit att synergier nästan aldrig uppkommer, vilket kan ifrågasätta om denna teori verkligen är förenlig med empirin d v s kan en svensk-amerikansk fusion uppnå synergier genom en horisontell fusion?
Ett tredje teoriområde visar olika fusionshypoteser, vilka har bildats utifrån motiven till fusioner. Exempelvis kan nämnas att om företagets motiv till fusionen är att maximera tillväxten i företaget är detta motiv förenligt med tillväxtmaximeringshypotesen. Forskningen har resulterat i fem intressanta hypoteser, nämligen den avvikande vinsthypotesen, hypotesen om uppköpsmarknaden med perfekt konkurrens, synergihypotesen, den effektiva kapitalmarknadshypotesen och tillväxtmaximeringshypotesen.22 Då hypoteserna är förknippade med de sju fusionsmotiven kan teorin om hypoteserna få samma kritik som teorin om motiven d v s att de förväntade resultaten med fusionen oftast inte erhålls. Precis som med motiven kan det vara intressant att undersöka om någon av de fem hypoteserna kan vara förenlig med en fusion mellan ett svenskt och ett amerikanskt företag.

Efter att vi har studerat dessa tre teoriområden har vi konstaterat att företag kan uppnå många goda resultat genom en fusion. Vi har dock även konstaterat att resultaten är svåra att uppnå och att det inte är många företag som lyckas få ut de fördelar fusionen är ämnad att medföra. Detta har lagt grunden till en fjärde teori som talar emot att fusioner är lönsamma. Det finns forskare som hävdar att fusioner inte är lönsamma. Fusionen kan till och med i lönsamhetsavseende vara ofördelaktig.23 Ur Cooks forskningsresultat kan man urskilja mönster och se utvecklingen över tiden vad gäller fusioners lönsamhet. Resultaten visar att fusioner inte är eller har varit lönsamma.24 The American Management Association har kommit fram till att bara 15% av alla affärer uppnår sina finansiella mål mätta i avkastning, lönsamhet och aktievärde.25 Detta tyder på att många fusioner inte lyckas. Trots detta är det många som genomför fusioner i Sverige, vilket tyder på att företaget ändå ser fördelar med fusioner. De erhållna resultaten bygger på i huvudsak amerikansk forskning och intressant skulle vara att undersöka om dessa resultat stämmer överens med de resultat man erhåller i en svensk-amerikansk fusion.


Under de senaste åren har många fusioner ägt rum i Sverige.26 De teorier som bildats är grundad på forskning som huvudsakligen gjorts i USA. En intressant fråga är om de teorier som bildats kan appliceras på ett fusionsfall mellan ett svenskt och ett amerikanskt företag.
Vårt problem är att undersöka om den befintliga teorin som finns inom området fusioner kan appliceras på en svensk-amerikansk fusion.



Yüklə 406,95 Kb.

Dostları ilə paylaş:
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   12




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə