Att hålla fast vid sitt eget beslut

---

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ATT HÅLLA FAST VID SITT EGET BESLUT 

 

Beslutskonsolidering och attribuering beroende på majoritets- eller minoritetstillhörighet 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Hagberg 

 

 

 

 

 

 

 

Handledare: Docent Torun Lindholm 

PSYKOLOGI III (30 HP) 2008, VETENSKAPLIG UNDERSÖKNING, 15 HP 

STOCKHOLMS UNIVERSITET 

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN 

---

ATT HÅLLA FAST VID SITT EGET BESLUT 

Beslutskonsolidering och attribuering beroende på majoritets- eller 

minoritetstillhörighet 

 

Magnus Hagberg 

 

 

Ett  beslut  kan  upplevas  olika  svårt  och  få  effekter  för  beslutsfattaren 

eller  någon  annan  individ.  I  denna  studie  undersöktes  hur 

beslutsprocesser  i  samband  med  ett  medicinskt  ställningstagande 

påverkas  av  information  om  att  en  majoritet  eller  minoritet  delar 

åsikten,  samt  om  patienten  i  fallet  har  samma  kön  som  en  själv  eller 

inte.  I  studien  undersöktes  även  om  det  finns  en  tendens  att  välja  en 

patient  av  det  egna  könet  och  hur  orsaken  till  den  egna  och  andras 

åsikt  förklarades.  Valet  stod  mellan  vem  av  två  patienter  skulle 

prioriteras för att få genomföra en livsavgörande operation. I linje med 

förväntningar  visade  det  sig  att  deltagare  i  minoritet  tenderade  att 

konsolidera  sitt  beslut  mer  än  deltagare  i  majoritet.  Tendensen  var 

dock inte signifikant. Personer med en annan åsikt bedömdes som mer 

påverkade  av  andra  än  man  själv  eller  personer  med  samma  åsikt. 

Deltagare i minoritet blev dock mer säkra på beslutet vilket kan tolkas 

som konsolidering. 

 

Det  inträffar  dagligen  situationer  där  ett  beslut  eller  ställningstagande  behöver  fattas. 

Beslut som fattas kan vara av liten eller stor komplexitet. Denna komplexitet kan variera 

beroende på om en individ har att välja mellan få eller många olika antal alternativ eller 

helt  enkelt  att  det  kan  vara  olika  svårt  att  hitta  skillnader  mellan  de  olika  alternativen 

(Brownstein,  2003).  Ett  beslut  innebär  ofta  olika  konsekvenser  för  antingen 

beslutsfattaren  eller  någon  annan  individ.  Beslut  som  fattas  kan  också  upp levas  som 

olika svåra  för olika  individer. I denna studie  undersöks beslutsfattande  i ett  medicinskt 

sammanhang. Mer specifikt innebar beslutet i denna studie att välja vem av två patienter 

som skulle få genomföra en livsavgörande operation.  

 

Dissonansteori 

När individer beter sig på ett sätt som kommer  i konflikt  med deras attityd,  inträffar ett 

psykologiskt  femnomen  som  kallas  kognitiv  dissonans.  (Festinger,  1957).  Kärnan  i 

teorin  kognitiv  dissonans  är  att  individer  vill  ha  balans  mellan  sitt  beteende  oc h  sin 

attityd.  När  obalans  uppstår  mellan  beteendet  och  attityden  uppstår  en  form  av 

psykologisk spänning, kognitiv dissonans.  Enligt dissonansteorin kan en  förändring av 

antingen beteendet eller attityden minska denna spänning. Denna förändring mot balans 

sker  genom en kognitiv bearbetning av denna spänning. Det  innebär att  individen  letar 

efter  information  som  kan  ta  bort  spänningen  (Brownstein,  2003).  Festinger  och 

Carlsmith  (1959)  utvecklade teorin om kognitiv dissonans. Dissonansteorin  menade de 

kunde  förklara  varför  en  individs  egen  attityd  kan  komma  att  förändras  när  beteendet 

inte stämt överrens  med den  faktiska attityden.  Teorin  uppkom efter resultat  i en studie 

av andra  forskare  som  visade att  människor ändrade sin attityd även då deras beteende 

var påtvingat.  I studien  fick en deltagare  tala  improviserat  inför en publik och  hålla en 

ståndpunkt  som  gick  emot  deltagarens  egen  faktiska  ståndpunkt.  Resultatet  av  studien 

---

2 

visade  att  deltagarens  faktiska  attityd  förändrades  till  fördel  för  den  påtvingade 

ståndpunkten, och detta kunde  förklaras av kognitiv dissonans  (Festinger  & Carlsmith, 

1959).  Enligt  dissonansteorin  är  förklaringen  att  beteendet  att  tala  för  en  påtvingad 

attityd  är  dissonant  med  deltagarens  egen  uppfattning  vilket  skapar  obehag.  För  att 

minska  obehaget  ändrar  deltagaren  då  sin  egen  attityd  så  att  attityden  stämmer  bättre 

med  beteendet.  Effekten  uppstår  endast  om  deltagaren  i  någon  mån  uppfattar  att  han 

eller hon själv valt beteendet.  

 

Festinger  och  Carlsmith  (1959)  genomförde  även  ett  annat  experiment  där  deltagarna 

fick  genomföra  ett  tråkigt  experiment  och  efteråt  skulle  berätta  för  en  annan  deltagare 

hur roligt de tyckte experimentet  var. Deltagare som  fick en större summa pengar ($20) 

för  att  ljuga  om  att  experimentet  var  roligt,  skattade  experimentet  efteråt  som  väldigt 

tråkigt, det  vill säga de ändrade  inte sin attityd efter att de berättat om experimentet  för 

den andra deltagaren. Detta kan förklaras med att deltagaren upplevde att deras lögn helt 

kunde  förklaras  med att de  fick så  mycket pengar  för det. Deltagare som endast  fick en 

mindre summa pengar ($1) skattade däremot experimentet som  riktigt roligt  efter att de 

talat om  för en annan deltagare att det  var roligt, det  vill  säga deras attityd  närmade sig 

beteendet.  Den  förklaring  som  Festinger  och  Carlsmith  (1959)  hade  till 

attitydförändringen  var att betalningen  till  dessa deltagare  inte  var tillräcklig  för att de 

inför  sig  själva  skulle  tänka  att  de  sa  att  experimentet  var  roligt  enbart  för  pengarna. 

Detta skapar en psykologisk balans och därför ändras attityden till experimentet.  

 

Tendenser  till  kognitiv  dissonans  har  hittats  i  olika  miljöer  och  situationer  (Aarts, 

Dijksterhuis,  &  Custers,  2003),  inom  grupper  (Davis  &  Jones,  1960;  Matz  &  Wood, 

2005)  och  före,  under  och  efter  beslut  (Brownstein,  2003).  Det  kan  som  Festinger 

(1957)  menar  att  dissonans  är  en  oundviklig  effekt  av  beslut.  Ett  exempel  är  när  en 

individ ska köpa en bil. Då kommer individen troligtvis att titta på olika bilmärken med 

olika  för-  och  nackdelar  på  olika  attribut  och  kommer  slutligen  att  besluta  sig  för  att 

köpa en av bilarna. När individen fattat beslutet kan dissonans uppstå eftersom han eller 

hon  är  tvungen  att  leva  med  de  negativa  aspekterna  av  den  valda  bilen  medan  de 

positiva aspekterna av de alternativ som inte valdes blivit oåtkomliga. Ett sätt att minska 

dissonansen  är  att  tona  ned  de  negativa  aspekterna  av  det  valda  alternativet  och  de 

positiva aspekterna av de bilarna inte valdes (Festinger, 1957). 

 

I denna studie kommer deltagare att  få  information om att andra deltagare  haft samma 

eller motsatt åsikt som de själva. Enligt dissonansteorin skulle den informationen kunna 

påverka deltagarens attityd kring  sitt beslut  i att  ha en åsikt  som  skiljer sig  från andra. 

Den  kognitiva  dissonansen  kan  däremot  minska  om  åsikter  inom  en  grupp  är  mer 

homogen (Festinger, 1957; Matz & Wood, 2005). 

 

Beslutsteori och beslutskonsolidering 

När  en  individ  fattar  ett  beslut  tenderar  han  eller  hon  att  precis  innan  beslutet  värdera 

det alternativ  som  väljer  högre än det/de alternativ som  inte  väljs. Denna process kallas 

differentiering  (Svenson,  1992,  refererat  i  Brownstein,  2003).  Att  differentiera  innebär 

att  egenskaper  hos  alternativen  upplevs  skilja  sig  mer  än  vad  de  egentligen  gör.  När 

individen  fattat beslutet  fortsätter denna process att särskilja  alternativen till  fördel  för 

det  valda  alternativet.  Denna  process  kallas  konsolidering  och  innebär  att  individen 

upplever  ett  valt  alternativs  egenskaper  ännu  bättre  i  förhållande  till  det/de  ej  valda 

---