Avhandlingsmall
Yüklə 5,01 Kb. Pdf görüntüsü
|
| MENTALITET, PEDAGOGIK, HISTORISKT MINNE Om utbildningens samtida villkor och processer M A U D E M O R S S Y B E R G L U N D Pedagogiska institutionen UMEÅ UNIVERSITET Nr 100 • 2012 © Maude Morssy Berglund, 2012 Mentalitet, pedagogik, historiskt minne (akademisk avhandling) Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Grafisk form och tryck: Print & Media, Umeå universitet, April 2012 ISBN 978-91-7459-405-8 ISSN 0281-6768 Morssy Berglund, Maude. Mentalitet, pedagogik, historiskt minne. Om utbildningens samtida villkor och processer. (Mentality, pedagogy, historical memory. On the contemporary conditions and processes of education) Academic dissertation, Faculty of Social Sciences, Umeå University, Sweden, 2012. (In Swedish, with an English summary.) ISBN: 978-91-7459-405-8; ISSN: 0281-6768 Abstract This thesis attempts to highlight the contemporary conditions and processes of education in order to define what kind of education dominates the 21st century School. What mentality and pedagogy are governing the design of the 21st century School? How can the historical perspective help to explain the conditions and processes in contemporary education? This thesis studies these questions by analyzing and interpreting active educational discourses from the beginning of the 21st century. The study is based on critical hermeneutics. The concepts are mentality, inherent pedagogy and historical memory. The material underlying the study consists of 351 news articles about education in the Swedish newspaper Västerbottens- Kuriren. The interpretation process has been carried out at different stages, in order to describe, explain and understand active educational discourses. This interpretation applies three complementary methods - text analysis, hermeneutic interpretation and critical discourse analysis. The findings indicate a mentality containing three main trends – equal togetherness, independent learning and independent freedom of choice, which arises from an inherent pedagogy containing two main trends - competence-developing and a performance-enhancing process. The contemporary mentality and pedagogy are emerging in the gap between Piaget´s and Skinner's educational ethos. At a shorter historical perspective, mentalities in the 1990s bear major structural similarities to the mentalities formed in the 21st century. In parallel, inherent pedagogy in the 1990s shares less structural similarities to the pedagogy formed in the 21st century. At a longer historical perspective, one will notice major structural similarities between the 18th century and the 21st century. What distinguishes one period from another is that the 18th century was a class society with teachers who had low ambitions, whereas the 21st century is a democratic society with teachers who have high ambitions. What unites the periods is that both the 18th and the 21st centuries witnessed great spatial and economic change. They are centuries of coercion and competition as well as centuries of freedom. In addition, they share the qualities of distance and control, and they both treat children as adults. Finally both centuries face unfinished policies with contradictory trends. From a media perspective, the debates from the 1990s and the editorials and facts from the 21st century news articles bear no similarities in terms of ideological positions on education. Keywords: education, mentality, inherent pedagogy, historical memory, mass media, history, hermeneutics, text analysis, discourse analysis FÖRORD De människor vi möter i böcker liknar de levande. De talar som vi, andas som vi, gråter och skrattar som vi. Men sträcker vi ut armarna för att omfamna dem griper vi i tomma luften (Lagercrantz, 2011, s 13). Ur erfarenheten att gripa i tomma luften, där svarta krumelurer på vitt papper kan få människor och händelser att träda fram och gestalta en verklighet (jmf Kristensson Uggla, 2005, s 24), har jag flera gånger reflekterat över frågan: Hur kan svarta krumelurer på vitt papper säga något om utbildningens samtida villkor och processer? Och hur ser mediernas förhållande till verkligheten ut? Upptäcker eller uppfinner medier verkligheten? (jmf Kristensson Uggla, 2005, s 25). Som ny doktorand, skolad i en positivistisk och realistisk anda, började jag tidigt filosofera över den epistemologiska frågan: Hur kan vi veta att något är sant? Frågorna skapade en känsla av osäkerhet, där min syn på verkligheten fick sig en ordentlig törn. Omtumlad försökte jag hitta en ny plattform att stå på. Så en dag fann jag ett citat som gav mig en ny och lite annorlunda plattform att stå på, jag citerar Genom att närma sig dessa problemområden utifrån ett medvetet hermeneutiskt perspektiv kan man utforska verklighetens problematik, i form av det landskap som öppnar sig utifrån själva snedstrecket mellan upptäcka/uppfinna (Kristensson Uggla, 2005, s 25). När jag nu sitter med en färdigskriven avhandling inser jag att citatet haft stor betydelse inte bara för avhandlingens inriktning och perspektiv utan också för tron på mig själv och mitt avhandlingsarbete. Även om ett avhandlingsarbete till största delen är ett självständigt arbete finns en mängd människor som på olika sätt bidragit till den färdiga produkten och som jag vill tacka. Mitt största tack går till min huvudhand- ledare professor Christina Segerholm som tålmodigt och uppmuntrande stått vid min sida under mina år som doktorand. Tack för att du alltid funnits där och för att du under dina vingar låtit mig utvecklas till en självständig forskare. Utan dig hade jag aldrig nått målet! Ett stort tack vill jag också rikta till professor Ingrid Nilsson som varit min handledare under senare år. Tack för dina kloka ord men också för ditt kritiska ifrågasättande. Jag vill också passa på och tacka professor David Hamilton som var min handledare under min första tid som doktorand. Tack för att du satte ribban högt och Yüklə 5,01 Kb. Dostları ilə paylaş:
|