Avhandlingsmall

V I .   D I S K U R S E N   F Ö R S T Å S  
93
 
Ödman, 2006, s 413).  
 
I  likhet  med  1700-talet  är  samtiden  en  tid  av  tvång.  Under  1700-talet 
handlade  tvånget  om  ett  nytt  sätt  att  tänka.  Det  var  ett  förkastande  av  den 
gamla världsbilden inom flera områden, exempelvis ett nytt tidsbegrepp  där 
allmogetiden  påtvingades  klocktiden  vilket  skapande  ett  kaos  inom  vissa 
sociala  områden  som  på  ett  eller  annat  sätt  var  beroende  av  både  den  lilla 
och den stora världen. Detta gällde i allra högsta grad skolan. Klocktiden var 
det  stora  samhällets  tid  och  var  det  tidsbegrepp  som  omhuldades  av 
överheten  och  som  under  1700-talet  skulle  göras  till  undersåtetid  (Ödman, 
1991, s 172f). I samtiden handlar tvånget också om ett nytt sätt tänka. Det är 
ett  förkastande  av  den  gamla  världsbilden  inom  flera  områden,  exempelvis 
ett nytt sätt att fostra genom en ny påtvingad likabehandlingsplan vilket har 
skapat problem i skolan. Likabehandlingsplanen är det stora samhällets plan 
som  rättfärdigas  av  staten  och  som  under  samtiden  ska  göras  till  praktisk 
skolverklighet. 
 
I likhet med 1700-talet är samtiden en tid av konkurrens men också en tid av 
frihet. Under 1700-talet konkurrerade lärarna och fattighetsombuden om de 
knappa  medel  som  stod  till  buds.  Ibland  ”rörde  det  sig  om  en  legitim 
konkurrens där båda parter hade rätt till medel. I en del fall struntade man i 
alla regler och överenskommelser, man utnyttjade helt enkelt de möjligheter 
som  fanns  att  komma  över  pengar,  vare  sig  det  var  legitimt  eller  inte.  Så 
länge samhället inte ingrep med sanktioner mot missbruket, såg de skyldiga 
inga  skäl  att  upphöra  med  sådan  verksamhet”  (Ödman,  1991,  s  174f).  I 
samtiden råder fri konkurrens om elevpengar, vilket kan ses som en legitim 
konkurrens  där  skolor  utnyttjar  de  möjligheter  som  finns  att  komma  över 
elevpengar.  I  diskursens  värld  finns  ingenting  som  tyder  på  att  staten 
ingriper med sanktioner beträffande skolors sätt att komma över elevpengar. 
I  likhet  med  1700-talets  snilleval  (Ödman,  1991,  s  212)  innebär  det  fria 
intressevalet  ”en  frihet  till  att  välja  en  livsbana  som  passade  individens 
kynne  och  intresse”  (Ödman,  2006,  s  405).  Tankegången  grundar  sig  i  ett 
frihetsideal:  om  var  och  en  får  följa  sin  stjärna  så  blir  allting  bra  (Ödman, 
1991, s 213). I stället för  
… att tvinga folk till olika fållor, ta reda på deras böjelser och låt dem 
upptäcka den fålla, till vilken deras håg står! Man får då automatiskt 
den rätta fördelningen mellan lärande, tärande och närande (Ödman, 
1991, s 213). 
Resonemanget  byggde  enligt  Ödman  (1991)  på  att  man  ska  anpassa 
begåvningsurvalet  (jmf  Piaget,  1976)  till  den  kulturella  reproduktion  som 
försiggår  i  samhället.  Under  1700-talet  uppfattades  den  kulturella 
reproduktionen som naturgiven: människor var av naturen ämnade till vissa 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
94
 
sysslor  (Ödman,  1991,  s  213).  I  samtiden  uppmanas  elever  att  välja 
gymnasieinriktning efter intresse. Som stöd inför gymnasievalet får eleverna 
göra  ett  intressetest.  Huruvida  samtidens  intressetest  avser  att  mäta 
naturgivna  anlag  där  människor  är  ämnade  till  vissa  sysslor  är  en  öppen 
fråga.  Svaret  sammanhänger  med  huruvida  en  människas  intresse  är  att 
betrakta  som  ett  naturgivet  anlag  eller  inte.  Är  intresset  inte  ett  naturgivet 
anlag utan förankrat i individens sociala (hem-)miljö, kan intressetestet och 
valet  av  utbildningsinriktning  till  gymnasiet  å  andra  sidan  återspegla  hur 
människor  från  olika  samhällsgrupper  själv  placerar  in  sig  inom 
samhällshierarkins  olika  skikt,  där  människans  sociala  omgivning  blir 
bestämmande för vilka sysslor man är ämnad till. Varför elevers intressen i 
stället  för  elevers  kunskap  och  betyg  ligger  till  grund  för  urvalet  till 
gymnasiet kan denna studie inte svara på. Men att elevers intresse har större 
betydelse än erhållna betyg kvarstår och återspeglas i det faktum att elevers 
personliga intresse styr antalet utbildningsplatser. 
 
I  likhet  med  1700-talet  är  samtiden  en  tid  av  distans  och  kontroll.  Under 
1700-talet skilde sig den immanenta pedagogiken ”från den som var föremål 
för  behandlingen,  den  objektiverade  den  pedagogiska  motparten  med 
blicken.  Den  kontrollerade  och  registrerade  på  sitt  kyliga  sätt”  (Ödman, 
2006,  s  421).  Under  1700-talet  var  kontrollfunktionen  upphängd  på  arbetet 
som  incitament  och  belöningssystem  (Ödman,  2006,  s  421).  I  samtiden 
handlar  den  immanenta  pedagogiken  om  extern  bedömning,  vilken  är  en 
distanserad  men  samtidigt  kontrollerade  pedagogik,  där  kontrollfunktionen 
är upphängd på vuxnas arbete, inte barnens. Den är en immanent pedagogik 
där främst vuxnas arbetssätt bedöms och belönas eller kritiseras.  
 
I likhet med 1700-talet är samtiden en tid då barn likställs med vuxna. Under 
1700-talet handlade barns och vuxnas liv bland annat om att på lika villkor 
arbeta eller tigga för att få ihop till brödfödan (se Ödmans, 1991). I samtiden 
handlar barns och vuxnas liv om att på lika villkor sitta med vid kommunala 
skolnämndsmöten,  på  lika  villkor  ta  ansvar  för  rastvaktsysslor,  på  lika 
villkor  ta  ansvar  för  sitt  och  andras  kunskapande  och  för  sin  personliga 
utveck-ling  men  också  på  lika  villkor  anmälas  till  polisen  vid 
lagöverträdelser.  Med  utgångspunkt  i  min  diffusa  fundering  kring  talet  om 
den nya barnsynen, som var fröet till denna studie, går det att konstatera att 
samtidens  barn  inte  bara  kan  ses  som  ”ett  robust  och  kompetent  barn” 
(Pramling, Samuelsson & Sheridan, 1999, s 23) utan som ett kompetent- och 
prestationsinriktad barn, som inte endast kan förklaras med hänvisning till ett 
paradigmskifte i psykologisk forskning (Pramling, Samuelsson & Sheridan, 
1999) utan till samhällsutvecklingen.   
 
I  likhet  med  1700-talet  är  samtiden  en  tid  av  ofullbordad  politik.  Under 
1700-talet  handlande  det  ofullbordade  om  att  politiken  ofta  stannade  vid 

---