Bourdieu kapital och fält



Yüklə 91 Kb.
tarix20.09.2018
ölçüsü91 Kb.
#69638

Anna Ekström

Institutionen för arbetsvetenskap



Göteborgs universitet


Mitt avhandlingsarbete ingår i projektet Doktorshattar i omvandling. Forskarutbildning för universitet och samhälle - betydelsen för kunskapsutveckling och genusordning.
Forskarutbildningen har under det senaste decenniet hamnat i centrum för högskolepolitiken.1 Kraven på de forskarutbildade ökar och fler aktörer både inom universitetsvärlden och utanför vill vara med och påverka dess utformning. 1998 sjösattes en ny och kraftigt förändrad forskarutbildning, där det än tydligare än tidigare markerades att syftet med utbildningen skulle vara att ”få till stånd en väl planerad forskarutbildning som inte bara skulle förbereda för en forskarriär utan också för kvalificerade insatser i yrkeslivet utanför högskolan”.2 Detta har banat väg för fler aktörer på det vetenskapliga fältet och inte minst inom forskarutbildningen, med tanke på det relativa nya fenomenet industridoktorander vilka involverat näringslivet på ett nytt sätt i utbildningen. Men även ”den tredje uppgiften” har kommit att förtydliga arbetet med det omgivande samhället, då den skrevs in i högskolelagen 1997. Indikationerna mot en doktorsutbildning som mer är inriktad mot en professionsutbildning, där siktet tycks vara mot det omgivande samhället och på samhällsnytta, blir allt mer tydlig, vilket den nya forskarutbildningsutredningen visar på ”En ny Doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt”.3
Min avhandling ämnar studera forskarutbildningen och doktorandernas strategier på det vetenskapliga fältet. Med strategier menas här doktorandernas försök att värna värdet på sitt kapital, samt att försvara eller förbättra sin position på fältet. 4 Det är dock viktigt att poängtera att strategi inte har något att göra med den ekonomiska associationen till kalkylerande handling. Strategi i Bourdieus mening är en omedveten relation mellan ett habitus och ett fält. Det handlar således inte om ett cyniskt och kallblodigt kalkylerande och en medveten strävan om att maximera sina tillgångar. Det är ”handlingar som objektivt riktas mot mål som kanske inte är de mål som eftersträvas på en subjektiv nivå”.5
Bourdieus teoretiska ramverk kapital, fält och habitus, lämpar sig väl i studiet av doktorander och deras förhållande till det omgivande forskarsamhället. Jag väljer att se detta samhälle som ett fält där doktoranderna genom sina olika tillgångar förhåller sig till denna omgivning.
Syftet med avhandlingen är att studera doktorandernas sociala rum av möjligheter. Hur ser rummet ut? Var befinner de sig? Vilka olika tillgångar besitter dessa grupper? Vilka strategier har doktoranderna? Åt vilket håll vänder sig doktoranderna i förhållande till stat, näringsliv och universitet? Olika tillgångar skapar olika förutsättningar, vilka förutsättningar är gemensamma för gruppen doktorander och vilka skiljer dem åt? Kan vi tala om ett vetenskapligt fält för doktoranderna eller handlar det snarare om olika delfält?
Avhandlingsarbetet består av två delar, dels en kartläggning och dels en intervjustudie. Kartläggning sker med hjälp av en enkätundersökning till samtliga doktorander på Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Denna kartläggning ligger sedan till grund för

avhandlingens andra och huvudsakliga del, vilket är intervjuer med grupper av doktorander som framstår som extra intressanta i förhållande till kartläggningen.


Det vetenskapliga fältet


Det vetenskapliga fältet är den övergripande utgångspunkten för avhandlingen. Det vetenskapliga fältet kan räknas till det Bourdieu definierar som ett produktionsfält - ett socialt rum avgränsat med egna värderingar och koder. Med socialt fält menar Bourdieu ett system av sociala relationer mellan positioner som upptas av institutioner eller människor som strider om något som är gemensamt för dem.6 På det vetenskapliga fältet strider man om definitionen av god vetenskap, vad den är och vad den bör vara.
Fältet består av en mängd aktörer vilka både utgörs av institutioner som så väl individer inom institutioner som agerar utifrån sina positioner och dispositioner. På det vetenskapliga fältet finns det till exempel universitet, högskolor, vetenskapliga institutioner, discipliner, vetenskapliga tidskrifter, forskningsfinansiärer, institut, prefekter, dekaner, professorer, docenter, forskarassistenter, doktorander och studenter för att nämna några.
Ett fält är således ett styrkefält som inverkar på alla de som träder in på det, men med olika utgång beroende på den position de innehar.7 Detta då de möjliga strategier som finns hos de institutioner och agenter som är engagerade i det vetenskapliga fältet är avhängigt på de positioner som de innehar, vilka i sin tur definieras av distributionen av specifika kapital som anses ha värde.8
De möjliga positionerna eller om man så vill hierarkin inom universitetet kan sägas bestå av två poler dels en vetenskaplig/akademisk och dels en administrativ. Doktoranderna befinner sig långt ner i båda. De vetenskapliga positionerna utgörs av till exempel professorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter och doktorander. De administrativa utgörs av positioner som är tidsbegränsade och som personen i fråga blivit vald till - vilket i hög grad rör sig om kollegiala val som till exempel rektorer, prorektorer, dekaner och prefekter. Positionerna är inte motpoler utan kan sammanfalla, inte minst eftersom en individ kan besitta positioner inom båda hierarkierna samtidigt.
Den akademiska hierarkin är många gånger underförstådd men formar samtidigt stora delar av institutionslivet, talarordningen vid seminarier, den interna statusen och således även forskarens och doktorandens karriärväg.9
Det vetenskapliga fältets ökade samhällstillvändhet får även det konsekvenser inom hierarkierna eftersom politiseringen och marknadsanpassningen utmanar de traditionellt högt värdesatta vetenskapliga positionerna till förmån för de mer administrativa. Det vetenskapliga fältets position och agerande i förhållande till andra fält och kraven från det omgivande samhället, vilka kan anses ha ökat skapar även det nya maktrelationer inom det vetenskapliga fältet, vilket även doktoranden måste förhålla sig till. Industridoktorander skulle kunna vara ett uttryck för den ökade samhällstillvändheten.

Doktoranderna sätts även in i en direkt beroende relation till sina handledare som de måste förhålla sig till som också den kan forma doktorandens karriär.10 Forskarutbildningen är följaktligen inte bara en professionalisering till att bli forskare utan även en socialisering in i den kultur som forskarsamhället företräder. Forskarutbildningen kan således både ses som en professionalisering och en överföring av värderingar och normer mellan forskare,11 där doktoranden just är på väg att bli en del av det vetenskapliga fältet.



Kapital


De sociala relationerna på fältet kan analyseras som en kamp om positioner och dominans över de mest prestigefyllda positionerna. För att ett fält skall fungera krävs vidare att det finns människor som är beredda att spela spelet och att de innehar en habitus som inrymmer insikt och erkännande av spelets regler och dess insatser.12 Styrkan i positionen beror ytterligare på det kapital som värderas högst i det specifika sammanhanget. Kapital och habitus kommer således att användas som begreppsligt redskap för att analysera de resurser som doktoranderna tillskansat sig och använder sig av.
På det vetenskapliga fältet är det kunskap och kompetens som möjliggör ett inträde, vilket är frukten av investeringar i till exempel läsning, akademisk grad eller liknande. Men det handlar inte bara om investeringar i rena fakta, utan också om vänskapsband och andra kontakter vilka kan möjliggöra tillträde.13 Investeringarna kan liknas vid ackumulering av olika kapital, som kan motsvaras av värden, tillgångar eller resurser. Det finns en mängd typer av kapital, så som kulturellt, socialt, ekonomiskt och symboliskt, dit hör till exempel vetenskapligt och akademiskt kapital.
Symboliskt kapital är den form olika typer av kapital antar när de erkänts som legitima. Broady har definierat det som ”symboliskt kapital är det som av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde.”14 Symboliskt kapital kan fånga hur det kommer sig att vissa institutioner eller individer, titlar, konstverk eller vetenskapliga arbeten erhåller tilltro och anses aktningsvärda. Föreställningen vilar på gruppens trosföreställningar och är således inte en individuell angelägenhet.15 Symboliska tillgångar i universitetsvärlden kan till exempel vara en viss vetenskaplig titel eller position, förutsättningen är dock att det finns människor som är disponerade att uppfatta titeln som ett eget värde. Går vi utanför det vetenskapliga fältet kanske inte värdet är det samma, eller ens uppfattas. Det symboliska kapitalet är således relationellt vilket syftar till en individs, grupps eller institutions egenskaper och/eller dess tillgångar, i förhållande till dispositionerna hos dem som uppfattar och värderar dessa egenskaper och tillgångar.16 Det skulle kunna liknas vid ett schackbräde där olika pjäser deltar i samma spel men med olika förutsättningar för nästa drag. ”Spelet” handlar således om att få sina investeringar erkända och på så vis tillskansa sig kapital.17 På det vetenskapliga fältet finns det även en tendens till att symboliskt kapital tilldelas dem som redan har symboliskt kapital, det vill säga kapital föder kapital. Innehavet av positioner som innefattar en social betydelse motiverar och styrker innehavet av nya positioner med social betydelse, som i sin tur är en yttring av betydelsen hos alla dem som innehar dessa positioner.18 Det vetenskapliga fältet tenderar således att ge ära, heder och beröm till de som redan har det.
Kulturellt kapital är en kapitalform som innefattar sådant som examina från respekterade lärosäten, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift men också sådant som förtrogenhet med klassisk musik. Det kulturella kapitalet rör sig således på en annan nivå än det kulturella. Det kulturella kapitalet kan dock fånga dominansförhållanden i ett samhälle, eftersom symboliska tillgångar fungera som kulturellt kapital om de av stora grupper i samhället uppfattas som mer värda än andra typer av symboliskt kapital. Det kulturella kapitalet uppstår genom att de symboliska tillgångarna lagras i till exempel examina, titlar och skriftliga dokument.19 Traditionellt sett har högre utbildning ansetts grundlägga ett kulturellt kapital, vilket har tillskrivits ett högt värde ur samhällets perspektiv. Kulturellt kapital måste således legitimeras innan det kan få symbolisk makt.20 Sociala grupper kan även mer eller mindre monopolisera de objektifierade kulturella tillgångarna genom att till exempel behärska hur de tillägnas, där utbildningsinstanserna kan ses som en av dessa.21 Ett välförsett kulturellt kapital innebär enligt Broady att vara välinformerad. Som exempel ges elever som är väl utrustade med kulturellt kapital vilka i och med detta har goda förutsättningar till en privilegierad framtid då de tillsammans med sina föräldrar är välbekanta med och kapabla till att bedöma det stora urval av möjligheter som utbildningsväsendet och den sociala världen i övrigt har att erbjuda.22 Ett uttryck för detta skulle kunna vara, som också högskoleverkets rapport visar, att det är större sannolikhet att doktorera om du har en disputerad förälder.23
Ytterligare ett kapital som är verksamt inom akademin är det sociala kapitalet, vilket dock inte ska förväxlas med Putnams definition24, utan som enligt Bourdieu definieras som tillgångar i form av personkontakter ett slags relationskapital.25 Det sociala kapitalet är viktigt även inom det vetenskapliga fältet då det visat sig vara fyllt av möjligheter. Det sociala kapitalet har ofta förvärvats redan under uppväxttiden och kan där efter ackumuleras vidare. Tidigare forskning har visat att påbörjandet av en akademisk karriär utan socialt kapital och kontakter kan innebära att personen i fråga isoleras.26 Vederbörande utesluts från information och informella kanaler, vilket bidrar till mindre socialt kapital.27 Genom att ingå i rätt sammanhang finns det vissa möjligheter som inte funnits annars. Socialt kapital kan således sägas hjälpa individen att öka och förbättra andra typer av kapital och kan vidare öka chanserna till att få legitimitet på fältet.28 Nätverk av olika slag kan således bistå med socialt kapital.
Ekonomiskt kapital vilket motsvaras av materiella ting är även det högst verksamt inom akademin. Det ekonomiska kapitalet dominerar över det symboliska och därmed även över det kulturella och sociala i samhället i stort. De andra arterna av kapital är således sköra i jämförelse med det ekonomiska.29 Inom akademin är det ekonomiska kapitalet ständigt närvarande, inte minst då det råder allt större konkurrens om forskningsrådens anslag.30 Enligt Broady menar Bourdieu att politiker och byråkrater kan påverka medelstilldelning och resursfördelning, men inte de interna striderna på fältet.31 Men denna kontroll över pengar, menar jag, påverkar även de interna striderna.32 Man skulle även kunna säga att ekonomiskt kapital likaså fått ett ökat inflytande när det gäller att beträda det akademiska fältet. Sedan 1998 finns ett finansieringskrav för att anta doktorander till forskarutbildningen. Detta innebär att ingen student får antas utan att ha en klar finansiering för hela sin doktorandtid. Ur rättsäkerhetssynpunkt är detta positivt men det har lett till att färre doktorander antas när institutionerna har allt svårare att få forskningsmedel då konkurrensen om dem har ökat. Villkoren mellan doktoranderna ser även de mycket olika ut, allt från doktorander som lever på studiemedel och stipendier till de som får lön och betald semester. Detta skapar olika förutsättningar för doktoranderna och ger således aparta strategier på det vetenskapliga fältet som skapar olika tillträde till de olika arenorna.
Vidare krävs det ofta ekonomiskt kapital för att kunna tillskansa sig mer av de andra formerna av kapital. Ekonomiskt kapital är således viktigt för att kunna åka på konferenser, bedriva forskning och för att publicera artiklar och böcker, men å andra sidan är andra kapitalformer en förutsättning för att bli inbjuden till de rätta sammanhangen. Utbytet mellan kapitalformerna år således mer komplicerat än en vanlig ekonomi där varor och tjänster kan köpas fritt.
Habitus är det kulturella kapitalets förkroppsligande och en av kapitalets existensformer, det vill säga smak, bildning och språklig kompetens. Habitus är således både något som individen tillägnat sig men även något som individen har som ibland kan fungera som ett kapital.33
The habitus manifests itself continuously, in oral examinations, in seminar presentations, in contacts with others, and, more simply, in a bodily hexis, a way of tilting the head, a posture of the body, which it is most directly visible transcription, and the social reception of these visible signs sends back to the person in question an image of himself which means that he feels authorized and encourage, or not, in his dispositions, which, in other people, would be discouraged or forbidden.34
Habitus kan även förklara varför människor hanterar sina kapital på olika vis då habitus är med och påverkar deras sätt att ackumulera, investera och konvertera kapitalet.35 En persons habitus medverkar till ett register av strategier och ger personen i fråga ett specifikt spelrum att agera utifrån. Habitus kan bland annat förklara hur vissa tankar och handlingar framstår som möjliga och andra som omöjliga eller förkastliga.36 Samtidigt är habitus inte något statiskt oföränderligt utan är under ständig förändring i samspelet med omgivningen, vilket gör att vad som anses möjligt förändras över tid. Habitus har även att göra med sociala dispositioner. Högre social och ett svenskt etniskt ursprung har traditionellt och historiskt gett företräde även till forskarutbildningen.
Enligt Bourdieu utgår således en handling från ett system av dispositioner som kan ses som ett resultat av individens biografiska historia. Detta betyder att det inte finns två identiska habitus även om det kan finnas olika klasser av habitus – klasshabitus.37 Habitus är ett dispositionssystem som anskaffats både genom indirekt och direkt inlärning vilken fungerar som ett system av alstrande scheman vilka genererar strategier.38
Att vara forskare är att behärska den historia som man är tvungen att behärska för att kunna bete sig som en forskare på ett vetenskapligt fält.39 Detta skulle innebära att doktorandtiden skulle kunna liknas vid en lärlingstid där doktoranden skall lära sig att bemästra inte bara olika tekniker utan också att forma sin professionella habitus. Denna professionella habitus fungerar sedan i förlängningen som ett översättningsinstrument i förhållande till fältets krav.40 Genom detta professionella habitus tolkas till exempel vad som är ett vetenskapligt problem och vad som är ett legitimt problem inom den aktuella disciplinen och så vidare. Återigen handlar det inte om en cynisk strategi med dolda beräkningar med mål att maximera sina egna tillgångar. Bourdieu poängterar att det handlar om en omedveten relation mellan ett habitus och ett fält.41
Det verkar dock finnas cirkulära orsakssamband mellan fält och habitus det vill säga mellan dispositioner och positioner inom det vetenskapliga fältet. Ringa vinster för vetenskapliga investeringar kan enligt Bourdieu leda till att personen i fråga strävar efter de utomvetenskapliga investeringarna som ett substitut, som i förlängningen även bidrar till att minska avkastningen på investeringarna i det rent vetenskapliga.42 Bourdieu ger ett exempel från konstnärsvärlden där konstnärer som genom försäljningssuccéer uppnår kommersiell framgång misstänkliggörs i konstvärlden då kommersiell framgång endast eftersträvas i den vanliga världen och inte inom konstvärlden.43 Kanske kan det förhålla sig på samma sätt inom vetenskapen som verkar ha mycket gemensamt med konstnärsvärlden. De forskare som publicerar sig populärvetenskapligt och når stora framgångar därigenom, verkar inte stå lika högt i kurs som de som är mer vetenskapliga och svårttillgängliga. De populärvetenskapligt inriktade fortsätter således vända sig utåt samhället.
Det finns även ett otal mer specifika former av fältspecifika symboliska kapital så som kapital knutet till universitetsmakt och till vetenskaplig prestige, vilka kan benämnas vetenskapligt och akademiskt kapital.

Vetenskapligt och akademiskt kapital


Både det vetenskapliga och akademiska kapitalet kan ses som symboliska kapital på det vetenskapliga fältet.
En av de mest centrala kapitalformerna inom det vetenskapliga fältet är just det vetenskapliga, vilket motsvaras av anseende inom forskarsamhället, både vad gäller prestige och makt.44 Kapitalet är fältspecifikt och kan exempelvis fås genom publicerandet av artiklar och deltagande på viktiga konferenser.45 Vetenskapligt kapital baserar sig på kunskap och erkännande.46 Positionerna på fältet är beroende av strukturen av distributionen av kapitalformer, och det är utifrån dessa kapitalformer som positionen står för, som positionen får del av de specifika vinster som står på spel inom fältet.47 Inom det vetenskapliga fältet är det vetenskapligt kapital. Relationerna mellan aktörerna på fältet bestäms i mångt och mycket av hur utdelningen av det vetenskapliga kapitalet ser ut, men även hur utdelningsstrukturen ser ut när det gäller andra kapital som är viktiga för vetenskapen.
Akademiskt kapital är en typ av symboliskt kapital som är grunden för makten inom det vetenskapliga fältet och ger också det erkännande som ger auktoritet till att fälla omdömen om vetenskapen.48 Deltagare som har mycket av detta kapital är benägna att utveckla strategier för att behålla det rådande tillståndet och sin ställning.49 Genom att besitta de positioner som tillåter dominans över andra positioner och deras innehavare har de makt över fältet. Makten över reproduktionen ger innehavaren en auktoritet, vilket är starkt knutet till den hierarkiska positionen.50
Doktoranden kan ses som den som har minst vetenskapligt kapital men också akademiskt, medan professorerna och prefekten från sin position har avsevärt mer av detta i sitt bagage.51 Detta skapar olika handlingsutrymme i olika situationer inom akademin. Till exempel handlar det om talarordningen under seminarier, men även vad gäller möjligheten att tillexempel söka forskningsanslag samt vilka som vill, kan och får bli inkluderade på fältet.52 Kampen på fältet handlar således inte bara om definitionen av god vetenskap utan även över positioner och dominans över de mest prestigefyllda positionerna, vilket hänger samman.
I den kamp som pågår inom det vetenskapliga fältet aktiveras således både det vetenskapliga och det akademiska kapitalet. Det akademiska och vetenskapliga kapitalet kan sägas höra samman med de två polerna inom hierarkin i akademin, den vetenskapliga och den administrativa. Där det akademiska kapitalet verkar ha störst värde i förhållande till fältets administrativa, politiska och näringslivsinriktade positioner medan det vetenskapliga snarare är förankrat i den inomvetenskapliga traditionen med en tro på objektiva, entydiga normer för kvalitet. Till det akademiska kapitalet kan vi även inordna en vetenskaplig praxis som är öppen för nyttotänkande i förhållande till det omgivande samhället, vilket mer eller mindre är uteslutet i relation till det vetenskapliga kapitalet. Företrädare för det akademiska kapitalet framhäver en institutionaliserad gemenskap medan vetenskapligt kapital främst ses som en tillgång inom den yrkesmässiga forskardiskursen, där den egna forskarpositionen förvaltas genom den personliga och individuella yrkesmässigheten.53 Att välja en administrativ karriär kan således ge prestige inom universitetets hierarki. Det behöver dock inte ge speciellt hög status bland forskarnas vetenskapliga rangordning, men det kan göra det.54
Synen på det vetenskapliga och akademiska kapitalet har i sin tur att göra med strategiska överväganden för verksamheten vilket har betydelse för bland annat kunskapssyn, professionalisering och karriärmöjligheter. Detta kan dock skilja sig åt beroende på disciplin och lärosäte. Højgaard har i en studie, utifrån en jämförelse mellan naturvetenskap och humaniora i Danmark, kunnat konstatera att den yrkesmässiga forskardiskursen varit mer utbredd inom humaniora, medan naturvetenskap i större utsträckning präglades av den institutionella gemenskapen.55 Frågan är om sådana skillnader gör sig märkbara mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.
Kanske skulle även doktoranderna själva kunna ses som ett symboliskt kapital för handledarna. Ett sätt för dem att ackumulera mer vetenskapligt kapital. Det ligger prestige i att handleda goda doktorander. Å andra sidan bidrar även handledaren genom sin person och position till att skapa doktorandens intellektuella erkännande.56

Sammanfattningsvis kan man säga att de olika kapitaltyperna inte kan betraktas som fixa resurser utan ständigt är föremål för strider. Alla dessa symboliska och materiella tillgångar ackumuleras och byts med andra ord inom fältet. Samtidigt är de konvertibla vilket innebär att en sorts kapital kan omvandlas till ett annat, så som det ekonomiska genom forskningsfinansiering, vilket kan omsättas i verksamhet som leder till ökat vetenskapligt kapital. Men vetenskapligt kapital kan samtidigt omsättas till ekonomiskt. Utbytet handlar dock inte om envägskommunikation utan om hur dispositionerna på fältet förhåller sig till de kapital som finns tillgängliga, vilket det vetenskapliga och akademiska kapitalet illustrerar. Kapital är således inte något som bara kan utbytas i största allmänhet, utan kapital är något som erkänns värde och för vilket det existerar en marknad. Det handlar alltså om att förvalta sitt kapital väl för att skaffa sig legitimitet på fältet.



Gemensamma värden på fältet


För att uppnå legitimitet på fältet har aktörerna olika strategier, men de uppfattas sällan som strategier från aktörerna själva.57Inom varje fält råder det en ständig konkurrens om makt och resurser likaså inom det vetenskapliga.58 Det finns konkurrerande strömningar och skolor där den inre kampen om definitionen av god vetenskap är ständigt pågående. Även om aktörerna inom vetenskapen har olika åsikter och konkurrerar inom fältet, är de överens som att definitionen av god vetenskap är viktig. Utåt sätt sluter man sig samman och försvarar fältet som sådant och bortser från den interna striden. 59 Nya aktörer får först tillträde till fältet efter att de visat sig solidariska med det. De måste visa att de är villiga att ställa upp på spelets regler och att de behärskar den kulturella koden på fältet. Doxan dit de kulturella koderna hör, är för det vetenskapliga fältet de normer som är styrande för handlandet och för de strategier som anses möjliga. Hit hör tilltron till forskningens frihet, meritokratins okränkbarhet samt den akademiska världens autonomi. Detta kan konkretiseras med hjälp av Mertons institutionella imperativ vilka kan sägas ligga till grund för den vetenskapliga kulturen.60 Hit räknas universalism, kommunism, opartiskhet och organiserad skepticism. Universalism bygger på meningen att det är kunskapen i sig som skall bedömas och inte forskaren. Kommunism innebär att kunskap är ett kollektivt arbete och att ägandet till denna kunskap ligger i erkännandet från andra forskare. Opartiskhet går tillbaka till att den vetenskapliga produkten är opartisk och testbarheten är en förutsättning för verksamheten, vilket har sina rötter i organiserad skepticism.61 Men även nya strömningar kommer och påverkar kulturen där samhällstillvändheten och tillväxttanken är ett exempel. Samhällstillvändheten gör sig allt mer gällande inom det vetenskapliga fältet vilket bidrar till att det inomvetenskapliga ifrågasättandet mer och mer osynliggörs. Detta innebär i sin tur att de politiska interventionerna inte nödvändigtvis behöver ifrågasättas när det gäller till exempel nyttiggörandet av forskning vilket istället blir en del av den rådande diskursen. Eftersom vetenskapen varit framgångsrik i att lösa samhällsproblem får den också i allt större utsträckning sådana uppdrag.62 Som aktörer på fältet och deltagare i kampen om resurser måste man således acceptera tillväxtparadigmet.63 Detta paradigm kan då diskuteras som kompletterande normer där samhällstillvändheten framhävs.64 Diskussionen kring normerna är således ständigt pågående.
Sociala fält kan även överlappa varandra och större fält kan i sin tur omfatta mindre delfält. Inom det vetenskapliga fältet kan disciplinerna ses som delfält. Doxan vilket motsvarades av de normer som möjliggjorde ett visst handlande på det vetenskapliga fältet finns även inom delfälten, men här motsvaras det också av ämnets teoretiska kärna. Anita Göransson uttrycker det som att doxan kan ses som de generella gemensamma utgångspunkterna inom/del/fältet, från vilken olika paradigm utvecklas, samt den gemensamma teoribas eller om man så vill den textmassa som omfattar dessa paradigm.65 Således kan vi förvänta oss att vad som ses som ett möjligt handlande inom en disciplin inte nödvändigtvis behöver vara det inom en annan.
De nyinträdda måste både behärska ämnets teoretiska kärna och förhålla sig positiv till denna för att bli legitima medlemmar.66 De dominerande är de som redan är legitima medlemmar men också de som bestämmer och vill bevara uppslutningen kring doxan. De tvingas dock ibland att agera för att behålla status quo, när nya aspiranter träder in på fältet och ifrågasätter dominansen, genom att till exempel ställa en ny typ av frågor inom fältet som inte anses vara en del av normen. Då gäller det för de dominerande att försöka återställa den tysta uppslutningen kring doxan, vilket är en ständigt pågående kamp.67 Detta skapar i sin tur olika handlingsutrymme för dem som befinner sig nära kunskapsbasen eller dem som utmanar doxan.68 Att definiera och försvara gränserna och kontrollera tillträdet till fältet är att försvara fältets inrättade ordning.
Som ny på fältet gäller det alltså att solidarisera sig både med det vetenskapliga fältet och delfältet, visa att man har gjort de nödvändiga investeringarna i symbolisk och kulturellt kapital. Med andra ord att man har skaffat sig de nödvändiga kunskaperna i doxa, i regler, om kontaktnät, om andra aktörer på fältet och så vidare för att bli accepterad.69
Universitet och högskola har expanderat explosionsartat de senaste åren och forskarutbildningens former har förändrats radikalt med ett ökat antal intressenter med olika mål vilket således leder till nya spänningar på det vetenskapliga fältet då det ökande antalet producenter är ett viktigt instrument för förändring av de interna styrkeförhållandena inom ett fält.70
Kön har visat sig ha betydelse för varat på det vetenskapliga fältet och kommer således vara en viktig del i den kommande analysen av doktorandernas strategier. Kön ses här inte som ett eget fält utan en del av ett fält, vilket även klass gör. Jag anser likt Moi att det inte finns ett särskilt fält för könsrelationer utan att det är en del av det allmänna sociala fältet och således även gör sig gällande inom det vetenskapliga fältet.71 Kön, klass och etnicitet förser individen med de relationer som kapital värderas och organiseras igenom. Vår sociala position har inverkan på våra relationer och rörelser till andra sociala positioner och således även vår förmåga att omsätta våra tillgångar.72
Frågan är således hur symboliska och materiella tillgångar ackumuleras och byts inom fältet, vilka insatser som krävs av dem som vill ge sig in på fältet och hur de formas och väljs ut. Att undersöka doktorandernas strategier är ett sätta att undersöka vilka typer av kapital som har betydelse och hur de används. Dels handlar det om de möjliga strategierna för att ta sig in på fältet men också strategierna när man väl befinner sig på fältet, både för de som stannar och de som väljer att lämna akademin.

Litteraturlista


Bourdieu, Pierre (1990) Structures, Habitus, Practices” i The Logic of Practice Stanford, California: Stanford University Press
Bourdieu, Pierre (1992) Texter om de intellektuella Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion
Bourdieu, Pierre (1993) The Field of Cultural Production, or: The Economic World Reversed” i The Field of Cultural Production. Essays on Art and Literature London: Polity Press
Bourdieu, Pierre (1996) Homo Academicus Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion
Bourdieu, Pierre (1997) Kultur och kritik Göteborg: Daidalos
Bourdieu, Pierre (2000) Konstens regler Stockholm/Stenhag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion
Bourdieu, Pierre (2004) Science of Science and Reflexivity Cambridge: Polity Press
Brante, Tomas (1980) Vetenskapens struktur och förändring Lund: Doxa
Broady, Donald (1987) webbversionen ”Kulturens fält. Om Pierre Bourdieus sociologi”, pp. 59-88 i Masskommunikation och kultur, NORDICOM-Nytt/Sverige, Nr 1-2, 1988. Uppsatsen bygger på bidrag till symposiet Masskommunikation och kultur, arrangerat av FSMK (Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare), Stockholm 4-6 maj 1987
Broady, Donald (1991) Sociologi och epistemologi: Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin s Stockholm: HSL Förlag
Broady, Donald (1991) Sociologi och epistemologi: Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin PDF version (april 2005)
Ekström, Anna (2004) Forsknings finansieringen och det akademiska fältte. En jämförande studie av anslagsfördelning och forskningsanslag inom Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Rådet för arbetslivsfrågor Göteborg: D-uppsats i sociologi vid Göteborgs universitet
Etzkowitz, Henry et al. (2000) Athena Unbound – The Advancement of Women in Science and Technology, Cambridge: Cambridge University Press
Göransson, Anita (1987) ”Innovation och institution. Om receptionen av kvinnohistoria och kön som analytisk kategori” i Sawyer, Birgit och Anita Göransson (red.) (1987) Manliga strukturer och kvinnliga strategier. En bok till Gunhild Kyle December 1987 Göteborg: Meddelanden från Historiska institutionen i Göteborg nr 33
Högskoleverket (2006) Forskarutbildning och forskarkarriär – betydelsen av kön och socialt ursprung Högskoleverkets rapportserie 2006:2 R
Højgaard, Lis (2003) ”Fælleskab og faglighed – diskurser om forskning og køn” Højgaard, Lis og Dorte Marie Søndegaard (red.) (2003) Akademisk tillblivelse. Akademia og dens kønnede befolkning København: Akademisk Forlag
Jordansson, Birgitta (2005) Jämställdhet och genus på akademins villkor. ”Två exempel på det vetenskapliga fältets agerande i samband med politiska satsningar”, Kvinnovetenskaplig Tidskrift 4, 2005,
Kim, Lillemor (2000) ”Forskarutbildningsreformen - vad kan vi lära?” Fridlund, Mats & Ulf Sandström (red.) (2000) Universitets värden. Bidrag till den forskningspolitiska debatten Stockholm: SNS
Landström, Catharina Varför så få? Kvinnor i forskarutbildningen i matematik. En

& Dinger, Ulla (2002) intervjuundersökning våren 2002 vid matematiska vetenskaper Göteborg: Chalmers/Göteborgs universitet


Marton, Susan (2005) ”Humaniora och samhällsvetenskap – ”business as usual”? Sörlin, Sverker (red.) (2005)”I den absoluta frontlinjen” En bok om forskningsstiftelserna, konkurrenskraften och politikens möjligheter Nora: Bokförlaget Nya Doxa
Merton, Robert K. (1973) The Sociology of Science: Theoretical and Empirical investigations Chicago: The University of Chicago Press

Moi, Toril (1994) ”Att erövra Bourdieu” i Kvinnovetenskaplig tidskrift Nr 1


Niklasson, Birgitta (2005) Contact Capital in Political Careers. Gender and Recrutment of Parliamentarian and Political Appointees Göteborg: Göteborg Studies in politics
Prop. (1997) Budegetpropositionen för 1998 Prop. 1997/98
Putnam, Robert (2005) http://www.infed.org/biblio/social_capital.htm hämtat den 10 januari 2006
Skeggs, Beverly (1999) Att bli respektabel Göteborg: Bokförlaget Daidalos
Sköldberg, Kaj & Över tidens gränser – visioner och fragment i det

Miriam Salzer-Merling (2002) akademiska livet Stockholm: Carlsson

SOU 2004:27 En ny Doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt Betänkande av Forskarutbildningsutredningen, Stockholm: Fritze
Ståhle, Bertel (1997) Universiteten och forskarna – från stagnation till förnyelse. Universitetsforskare, forskarutbildning och forskarrekrytering i Norden Köpenhamn: Nordiska ministerrådet
Søndegaard, Dorte Marie ”Orientering eller desorientering i akademia” i Højgaard, Lis og Dorte Marie Søndegaard Akademisk tillblivelse. Akademia og dens kønnede

(red.) (2003) befolkning København: Akademisk Forlag


Ziman, John (2000) Real Science : What it is, and what it means Cambridge: Cambridge University Press


1 Kim, Lillemor (2000) ”Forskarutbildningsreformen - vad kan vi lära?” Fridlund, Mats & Ulf Sandström (red.) (2000) Universitets värden. Bidrag till den forskningspolitiska debatten Stockholm: SNS

2 Prop 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 s 90

3 SOU 2004:27 En ny Doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt

4 Bourdieu, Pierre (1992) Texter om de intellektuella Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion s 50

5 Ibid

6 Bourdieu, Pierre (1992) Texter om de intellektuella s 9

7 Bourdieu, Pierre (2000) Konstens regler: det litterära fälttes uppkomst och struktur Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion s 336

8 Ibid. s 303

9 Sköldberg, Kaj & Miriam Salzer-Merling (2002) Över tidens gränser – visioner och fragment i det akademiska livet Stockholm. Carlsson s 15

10 Bourdieu, Pierre (1996) Homo academicus Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion s 115

11 Ståhle, Bertel (1997) Universiteten och forskarna – från stagnation till förnyelse. Universitetsforskare, forskarutbildning och forskarrekrytering i Norden Köpenhamn: Nordiska ministerrådet s 246 och Odén, Birgitta (1991) Forskarutbildningens förändringar 1890-1975 Lund: Lund University Press s 20f

12 Bourdieu, Pierre (1992) Texter om de intellektuella s 42

13 Etzkowitz, Henry et al. (2000) Athena Unbound – The Advancement of Women in Science and Technology, Cambridge: Cambridge University Press

14 Broady, Donald (1991) Sociologi och epistemologi: Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin s Stockholm: HSL Förlag s169

15 Ibid. s 169

16 Ibid. s 170

17 Bourdieu, Pierre (1996) Homo Academicus s 44

18 Bourdieu, Pierre (2004) Science of Science and reflexivity Chicago: The University of Chicago Press s 56 Bourdieu, Pierre (1996) Homo Academicus s 116

19 Broady, Donald (1991) Sociologi och epistemologi: Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin s 169 ff

20 Skeggs, Beverly (1999) Att bli respektabel Göteborg: Bokförlaget Daidalos s 21

21 Broady, Donald (1991) Sociologi och epistemologi: Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin s 169 ff Det kulturella kapitalet kan således både ärvas, det vill säga överföras mellan generationer, och förvärvas igenom till exempel utbildningssystemet.

22 Broady, Donald (1991) Sociologi och epistemologi: Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin PDF version (april 2005) s 126

23 Högskoleverket (2006) Forskarutbildning och forskarkarriär – betydelsen av kön och socialt ursprung Rapportserie 2006:2 R


24 Enligt Putnam är socialt kapital förbindelser mellan individer – sociala nätverk och de normer av reciprocitet och tillförlitlighet som uppstår från dem. För vidare läsning se http://www.infed.org/biblio/social_capital.htm hämtat den 5 december 2005

25 Broady, Donald (1991) Sociologi och epistemologi: Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin s 169 Jfr Niklasson, Birgitta (2005) Contact Capital in Political Careers. Gender and Recrutment of Parliamentarian and Political Appointees Göteborg: Göteborg Studies in politics, Moi, Toril (1994) ”Att erövra Bourdieu” i Kvinnovetenskaplig tidskrift Nr 1 s 18

26 Etzkowitz, Henry et al. (2000) Athena Unbound – The Advancement of Women in Science and Technology

27 Se även Björklund Hall, Åsa (1998) Sociologidoktorander. Forskarutbildning och karriär, Lund: Lund University Research Report 1998:2, Lindqvist, Jessica (2003) Beroende frihet – en studie av doktoranders psykosociala arbetssituation, Karlstad: Karlstad University Studies 2003:36 och Åsberg, Cecilia m.fl. (1993) Studenter, forskarutbildning och genus. En studie av övergången från grundutbildning till forskarutbildning vid Linköpingsuniversitet Linköping: Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning, Linköpings universitet

28 Moi, Toril (1994) ”Att erövra Bourdieu” i Kvinnovetenskaplig tidskrift Nr 1 s 18

29Broady, Donald (1991) Sociologi och epistemologi: Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin s 209 ff.

30 Marton, Susan (2005) ”Humaniora och samhällsvetenskap – ”business as usual”? Sörlin, Sverker (red.) (2005)”I den absoluta frontlinjen” En bok om forskningsstiftelserna, konkurrenskraften och politikens möjligheter Nora: Bokförlaget Nya Doxa s 192

31 Broady, Donald (1991) Sociologi och epistemologi: Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin PDF version (april 2005) s 188

32 Ekström , Anna (2004) Forsknings finansieringen och det akademiska fältte. En jämförande studie av anslagsfördelning och forskningsanslag inom Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Rådet för arbetslivsfrågor Göteborg: D-uppsats i sociologi vid Göteborgs universitet s 14

33 Bourdieu, Pierre (2000) Konstens regler s 266 Bourdieu, Pierre (1992) Texter om de intellektuella s 51

34 Bourdieu, Pierre (2004) Science of Science and Reflexivity s 44

35 Bourdieu, Pierre (1990) Structures, Habitus, Practices” i The Logic of Practice Stanford, California: Stanford University Press s 55 f

36 Ibid.

37 Bourdieu, Pierre (1992) Texter om de intellektuella s 33

38 Bourdieu, Pierre (1997) Kultur och kritik Göteborg: Daidalos s 133

39 Ibid.

40 Ibid.

41 Ibid.

42 Bourdieu, Pierre (1996) Homo academicus s 128f

43 Bourdieu, Pierre (1992) Texter om de intellektuella s 129

44 Bourdieu, Pierre (1996) Homo Academicus s 108ff

45 Bourdieu, Pierre (1996) Homo Academicus Stockholm/Stenhag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion s 115, Søndegaard, Dorte Marie ”Orientering eller desorientering i akademia” i Højgaard, Lis og Dorte Marie Søndegaard (red.) (2003) Akademisk tillblivelse. Akademia og dens kønnede befolkning København: Akademisk Forlag

46 Bourdieu, Pierre (2004) Science of Science and reflexivity s 34

47 Bourdieu, Pierre (200) Konstens regler: det litterära fälttes uppkomst och struktur s 335

48 Bourdieu (1993) The Field of Cultural Production, or: The Economic World Reversed” i The Field of Cultural Production. Essays on Art and Literature London: Polity Press s 42

49 Bourdieu (1996) Homo Academicus s 115

50 Ibid. s 115

51 Se vidare Pierre Bourdieu (1996) Homo Academicus

52 Se vidare Landström, Catharina & Dinger, Ulla (2002) Varför så få? Kvinnor i forskarutbildningen i matematik. En intervjuundersökning våren 2002 vid matematiska vetenskaper Göteborg: Chalmers/Göteborgs universitet och Etzkowitz, Henry et al. (2000) Athena Unbound – The Advancement of Women in Science and Technology, Cambridge: Cambridge University Press

53 Højgaard, Lis (2003) ”Fælleskab og faglighed – diskurser om forskning og køn” Højgaard, Lis og Dorte Marie Søndegaard (red.) (2003) Akademisk tillblivelse. Akademia og dens kønnede befolkning København: Akademisk forlag s 206

54 Sköldberg, Kaj & Miriam Salzer-Merling (2002) Över tidens gränser – visioner och fragment i det akademiska livet s16

55 Højgaard, Lis (2003) ”Fælleskab og faglighed – diskurser om forskning og køn” Højgaard, Lis og Dorte Marie Søndegaard (red.) (2003) Akademisk tillblivelse. Akademia og dens kønnede befolkning København: Akademisk forlag s 231 ff

56 Bourdieu, Pierre (1996) Homo academicus s 124

57 Moi, Toril (1994) ”Att erövra Bourdieu” i Kvinnovetenskaplig tidskrift Nr 1 s 6

58 Kampen finns inte bara inom det vetenskapliga fältet utan även inom dess olika delfält, (ett delfält kan till exempel vara olika discipliner inom det vetenskapliga).

59 Göransson, Anita (1987) ”Innovation och institution. Om receptionen av kvinnohistoria och kön som analytisk kategori” i Sawyer, Birgit och Anita Göransson Manliga strukturer och kvinnliga strategier. En bok till Gunhild Kyle December 1987 Göteborg: Meddelanden från Historiska institutionen i Göteborg nr 33 s 47

60 Merton, Robert K. (1973) The Sociology of Science: Theoretical and Empirical investigations Chicago: The University of Chicago Press s 270

61 Tomas Brante (1980) har i Vetenskapens struktur och förändring utvecklat motnormer till Mertons imperativ; partikularism, privat ägande, egennytta och organiserad dogmatism. Brante menar dock att både imperativen och motnormerna samexisterar och skapar ett spänningsfält dem emellan.

62 Marton, Susan (2005) ”Humaniora och samhällsvetenskap – ”business as usual”? Sörlin, Sverker (red.) (2005)”I den absoluta frontlinjen” En bok om forskningsstiftelserna, konkurrenskraften och politikens möjligheter s 162

63 Jordansson, Birgitta (2005) Jämställdhet och genus på akademins villkor. ”Två exempel på det vetenskapliga fältets agerande i samband med politiska satsningar”, Kvinnovetenskaplig Tidskrift 4, 2005

64 Ziman, John (2000) Real Science : What it is, and what it means Cambridge: Cambridge University Press

65 Göransson, Anita (1987) ”Innovation och institution. Om receptionen av kvinnohistoria och kön som analytisk kategori” i Sawyer, Birgit och Anita Göransson Manliga strukturer och kvinnliga strategier. En bok till Gunhild Kyle December 1987 Göteborg: Meddelanden från Historiska institutionen i Göteborg nr 33 s 47

66 Jämför med Dorte Marie Søndergaards studie ”Orientering og desorientering i Akademia” i Højgaard, Lis og Dorte Marie Søndegaard (red.) (2003) Akademisk tillblivelse. Akademia og dens kønnede befolkning København: Akademisk forlag där hon tydligt visar hur detta accepterande går till.

67 Broady (1987) webbversionen ”Kulturens fält. Om Pierre Bourdieus sociologi”, pp. 59-88 i Masskommunikation och kultur, NORDICOM-Nytt/Sverige, Nr 1-2, 1988. Uppsatsen bygger på bidrag till symposiet Masskommunikation och kultur, arrangerat av FSMK (Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare), Stockholm 4-6 maj 1987 s 6

68 Detta går bland annat att se i Hanne Nexø Jensens undersökning ”Danske ph.d.-studerendes karrierespor – vejen ad hvilken” där karriärsporen visade sig vara olika beroende på om doktorandens ämne fanns inom den mest prestigefulla forskningsfältet inom sin disciplin.

69 Göransson, Anita (1987) ”Innovation och institution. Om receptionen av kvinnohistoria och kön som analytisk kategori” s 47

70 Bourdieu, Pierre (200) Konstens regler: det litterära fälttes uppkomst och struktur s 327

71 Moi, Toril (1994) ”Att erövra Bourdieu” s 15

72 Skeggs, Beverly Att bli respektabel s 22



Yüklə 91 Kb.

Dostları ilə paylaş:




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2023
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə