Det svenska folkhemmet Per Albin

---

  

 Det svenska folkhemmet

   

 Per Albin

 Under åren 1925-1945 var Per Albin Hansson här på bilden ledare för det

 socialdemokratiska partiet. Han var knappast någon vältalare. Åtskilliga

 politiker har varit mera medryckande att lyssna till än han. Men Per Albin, som

 han kom att kallas av det svenska folket, uttryckte sig på ett sätt som människor

 förstod och tog till sig.  Knappast någon svensk politiker har myntat så många

 uttryck och begrepp som levt vidare i eftervärlden. Det var Per Albin som först

 talade om ”folkhemmet”. Så här lät det i ett riksdagstal 1928:

 "Hemmets  grundval  är  gemensamheten  och  samkänslan.   Det  goda

 hemmet  känner  icke  till  några  privilegierade eller tillbakasatta,  inga

 kelgrisar  och  inga  styvbarn.   Där  ser  icke  den ena ner på den andre,

 där  försöker  ingen  skaffa   sig fördel  på andras bekostnad,  den starke

 trycker  icke  ner  och plundrar den svage.  I det goda hemmet råder lik-

 het, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.

 1

---

 Tillämpat på det stora  folk- och medborgarhemmet  skulle  detta betyda

 nedbrytandet  av  alla  sociala och ekonomiska skrankor, som   nu skilja

 medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende,

 i rika och fattiga, besuttna och utarmade, plundrare och utplundrade. Det

 svenska  samhället  är  ännu  icke det goda medborgarhemmet. Här råder

 visserligen  en formell likhet,  likheten i politiska rättigheter, men socialt

 består  ännu  klassamhället  och ekonomiskt råder fåtalets diktatur. Olik-

 heterna  äro  stundom  skriande:  medan en del leva i överflöd, gå många

 från dörr till dörr för att få beta bröd, och den fattige ängslas för morgon-

 dagen, där sjukdom,  arbetslöshet och annan olycka lurar. Skall det sven-

 ska  samhället bli  det goda medborgarhemmet måste  klasskillnaden av-

 lägsnas,  den sociala omsorgen  utvecklas,  en ekonomisk utjämning ske,

 de anställda beredas  andel även i den ekonomiska förvaltningen, demo-

 kratin genomföras även socialt och ekonomiskt."

 Per Albins regeringsår

 Efter 1932 års riksdagsval kunde Per Albin Hansson för första gången bilda en

 socialdemokratisk regering. Hans parti hade gått kraftigt fram och erövrat 103

 av Andra Kammarens 230 platser. Krisen i världsekonomin efter 1929, som

 hade gjort tusentals svenskar arbetslösa, hade starkt bidragit till hans

 framgångar. Aldrig  hade det varit större oro på den svenska arbetsmarknaden än 

 det var vid denna tid. I Ådalen hade militären sommaren 1931 skjutit ihjäl sex

 strejkande arbetare i ett demonstrationståg. Ännu mera katastrofal tedde sig

 Sveriges ekonomiska situation 1932, när hela Ivar Kreugers finansimperium

 hade kollapsat. Per Albin Hansson hade ingen lätt uppgift att försöka rida ut

 dessa ekonomiska stormar. Men genom att söka samförstånd med Bondeför-

 bundet

*

, som då leddes av Axel Pehrson i Bramstorp, försökte han utforma en

 framgångsrik jordbruks- och arbetslöshetspolitik.

   Valet 1936  skulle för första gången ge socialdemokraterna egen majoritet i

 Andra kammaren med stöd från kommunisterna. Men i den situationen valde

 socialdemokraterna  ändå  att bilda en koalitionsregering med Bondeförbundet.

 Något större utrymme för att skapa en välfärdspolitik fanns ännu inte. Industrin

 återhämtade sig långsamt och lönerna steg inte i önskvärd omfattning. Det gick

 inte för staten att ta ut några höjda skatter som kunde öka medborgarnas sociala

 välfärd. Sedan kom kriget och Sverige fick en samlingsregering

*

. Social-

 demokraterna gjorde två ytterst framgångsrika val. Många som annars inte

 skulle ha röstat socialdemokratiskt lade sin röst på partiet för att visa att de

 stödde Per Albin Hanssons samlingsregering. 1945 när kriget var över bildade

 Per Albin Hansson i stället en rent socialdemokratisk ministär

*

. Nu skulle

 partiets efterkrigsprogram förverkligas; folkhemmet skulle skapas. Men året

 därpå avled Per Albin Hansson. Han hyllades vid sin bortgång som en lands-

 fader av hela svenska folket.

 2

---

 Folkhemmet byggs

 Det blev i stället Tage Erlander som skulle få leda landet under de år som det

 svenska folkhemmet byggdes upp. Han blev ofta kallad ’Sveriges längste stats-

 minister’, dels på grund av sin längd, dels på grund av sitt långa regerings-

 innehav från 1946 till 1969. Han ledde ett arbetarparti som i val efter val

 uppnådde 46-47 procenta av rösterna. Det var en tid då 40 % av Sveriges

 löntagare var anslutna till Landsorganisationen (LO).

   Med hjälp av Sveriges Kommunistiska Parti (dagens Vänsterpartiet) som aldrig

 kunde tänkas fälla en socialdemokratisk regering hade alltid Tage Erlanders

 regering ett betryggande parlamentariskt stöd. Detta till trots valde socialdemo-

 kraterna att under perioden 1951-57 samregera med Bondeförbundet liksom

 under 1930-talet.

   Den borgerliga oppositionen kämpade i motvind. Under perioden 1945-70 steg

 lönesummorna som aldrig förr. Även om levnadskostnadsindex på grund av

 inflation steg med 80 % under perioden 1945-70, kunde man konstatera att

 svenskarnas köpkraft under perioden hade tredubblats.

 Ständigt nya reformer

 1919 hade Sveriges riksdag bestämt att den lagstadgade arbetstiden var 8 tim-

 mar 6 dagar i veckan. Under 1950-talet skedde en utveckling som ledde till att

 arbetsveckan förkortades med en dag. Först 1938 hade alla svenskar fått två

 veckor lagstadgad semester. 1951 infördes den tredje och 1963 den fjärde

 semesterveckan.

    Till allt detta kom att de svenska medborgarna under 1950-talet fick världens

 mest utvecklade socialförsäkringssystem. 1947 infördes barnbidrag, som

 utbetalades under barnens första 15 levnadsår. År 1955 fick alla landets lön-

 tagare obligatorisk sjukförsäkring. Pensionsvillkoren förbättrades starkt sedan

 riksdagen efter en långvarig politisk strid 1958 antagit lagen om ATP – den

 allmänna tilläggspensionen. Arbetstagarna skulle vid 67 års ålder få en pension

 som motsvarade cirka 60 % av vad de hade haft under sina 10 bästa år som

 löntagare. Det var den största sociala reformen under hela 1900-talet.

   Och skolsystemet byggdes ut: den 7-åriga folkskolan ersattes av en nioårig

 obligatorisk skola, som fick sin första läroplan 1962. Dagens gymnasie-

 organisation växte fram ett årtionde senare då gamla tiders läroverk integrerades

 med yrkes- och fackskolor.

     Och vägarna förbättrades i en omfattning som vi aldrig upplevt tidigare eller

 senare. Ett omfattande bostadssubventionssystem byggdes ut för att minska

 hyreskostnaderna för dem som flyttade in i nybyggda bostäder. Sjukvården

 förbättrades. Fattigvården ersattes med socialbidrag. Möjligheten att skapa ett

 samhälle , där ingen skulle behöva känna sig utslagen, föreföll inte orealistisk att

 förverkliga.

 3

---

 Ständigt höjda skatter

 1955 fick Sverige en ny finansminister, som hette Gunnar Sträng. Liksom

 många andra i den socialdemokratiska regeringen hade han sina rötter i

 arbetarklassen. I tidiga år hade han försörjt sig som lantarbetare. I början på

 1930-talet hade han 26 år gammal blivit ombudsman

*

 i Lantarbetarförbundet.

 Sex år senare var han ordförande i detta förbund. Efter kriget hamnade han i den

 socialdemokratiska regeringen.

    Under 20 års tid skulle Gunnar Sträng vara Sveriges finansminister. I svenska

 folkets ögon framstod han som en nästan lika allsmäktig rikshushållare som en

 gång Gustav Vasa hade gjort. I takt med att statens budget växte, uppträdde

 Gunnar Sträng alltmera myndigt. Varje år presenterade han statsverks-

 propositionen

*

 för svenska folket i TV. Utrustad med pekpinne höll han

 vältaliga föreläsningar om statens inkomster och utgifter.

   Under perioden 1945-60 fyrdubblades skattetrycket. 1962 infördes en fyra-

 procentig omsättningsskatt på alla varor. Den skulle efterhand höjas till 25 %

 och få namnet moms. Den blev snart en större inkomstkälla för staten än

 löntagarnas inkomstskatt. De borgerliga partierna – Högern (dagens Moderater),

 Folkpartiet och Bondeförbundet sköt in sin kritik mot socialdemokraterna på

 deras ”orimliga” skattetryck. Det var världens överlägset högsta, men inget folk

 i världen hade trots detta en högre levnadsstandard enligt statistikerna.

 Frågor

 Svara på nedanstående frågor när du läst igenom hela avsnittet.

 Svara aldrig bara ja eller nej på en fråga. Motivera alltid ditt svar

 Det är inte alltid att texten ger ett givet svar.

 Ibland är det du själv som ska tycka till!

 1. Varför kunde Per Albin Hansson aldrig börja bygga folkhemmet?

 2. Vilka reformer genomfördes under Erlanders regeringstid?

 3. Hur påverkade reformerna skattetrycket i landet?

 Text: Stellan Wigh

 Bildkälla: Pressens bild

---

Document Outline

• Det svenska folkhemmet
• Per Albin
• Per Albins regeringsår
• Folkhemmet byggs
• Ständigt nya reformer
• Ständigt höjda skatter
• Instuderingsfrågor
  • Tillbaka