Eko-03 Sopor
Yüklə 41,38 Kb. Pdf görüntüsü
|
| WWF Naturväktarna 1. Detta blad är
en del
av WWF
Naturväktarnas arbetsområde "Eko". Naturväktarna är ett
utbildningsprogram från
Världsnaturfonden W WF . Värdefulla sopor I vårt samhälle är vi beroende av tillgång på energi, papper, glas, metaller mm. Omkring varje råvara och produkt finns ofta tekniskt välutvecklade industrier. Många processer är mycket energikrävande, och omkring dessa finns ofta förorenande utsläpp som skadar miljön. Dessutom är jordens tillgångar begränsade. För att vårt samhälle skall bli hållbart på lång sikt måste vi minska på uttaget av råvaror och återanvända/återvinna de råva- ror som redan är i omlopp i samhället och i våra sopor. Det är viktigt att varorna redan från början tillverkas så att de går att återanvända. Vi måste utveckla/förbättra reningsteknikerna i varje process, och när en produkt inte längre kan återanvändas/återvinnas ska den kunna gå tillbaka i krets- loppet utan att skada miljön. Farliga sopor Vi måste förhindra att giftiga ämnen läcker ut från tippar eller hamnar i förbränningsanläggningars aska eller skorstensrök. I första hand måste vi undvika att använda batterier, färger, plast och annat som ger giftiga sopor. Det vi ändå anser oss behöva måste behandlas på ett speciellt sätt som miljöfarligt avfall. Batteriholkar och miljöstationer ger oss möjlighet att han- tera giftiga sopor på bästa sätt. Många fotoaffärer och färgaffärer tar emot batterier och färgslattar. Utanför Kumla ligger SAKAB som tar emot hela Sveriges miljöfarliga avfall. UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla – spår efter människor som levde innan sop- bergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön. Men i takt med att nya material har uppfunnits och börjat användas har också soptipparnas inne- håll förändrats. Nu vet vi att många material av vårt "nya" fasta avfall bryts ner mycket långsamt, vilket leder till att soptipparna växer. Dessutom läcker farliga ämnen ut från soptipparna. Det är dags att lämna slit- och slängsamhället bakom oss!
WWF Naturväktarna 2. Detta blad är
en del
av WWF
Naturväktarnas arbetsområde "Eko". Naturväktarna är ett
utbildningsprogram från
Världsnaturfonden W WF . Producentansvar Successivt har ett s.k. producentansvar införts. Den som framställer en vara, importerar eller säljer en vara eller förpackning har ansvaret för den efter användandet. Producentansvar har införts för returpapper (tidningar och trycksaker), glasförpackningar, metall (konservburkar, aluminium- förpackningar, o.s.v.), plastförpackningar, däck och kartonger/pappers- förpackningar (äggkartonger, mjölkförpackningar, o.s.v.). Det åligger alltså producenten/ försäljningsstället att sörja för att produkten tas om hand när konsumenten vill lämna den ifrån sig. I praktiken löses detta på olika sätt. Frivilligansvar • Vissa produkter har hamnat utanför både producentansvar och kommun- ansvar. Exempel är kontors-/faxpapper, trä och kläder. Konsumentansvar • På konsumenten ligger ansvaret att källsortera och lämna de sorterade soporna i anvisade uppsamlingskärl. • På vissa varor har satts en pant som tillfaller konsumenten då sopan åter- lämnas (t.ex. returglas och aluminiumburkar). • En resurs som konsumenten direkt kan ta hand om och återföra till krets- loppet är den del av soporna som är komposterbara. Ju mer vi komposte- rar desto mindre blir det kvar i soppåsen, och utöver att sopbergen mins- kar belönas konsumenten med ett utmärkt jordförbättringsmedel till den egna trädgården eller till flerfamiljshusets rabatter. Många kommuner pre- mierar de hushåll som komposterar med en reducerad sopavgift. • Det viktigaste valet görs trots allt vid inköpstillfället, då konsumenten både kan påverka och styra med att välja och fråga efter produkter som minimerar avfallshanteringen. • Till apoteket lämnas mediciner och kvicksilvertermometrar. Ordning och reda bland soporna Miljömål
Det långsiktiga målet är att osorterade sopor inte skall slängas eller för- brännas.
Kommunansvar Kommunerna ska i sin avfallsplan visa på vilket sätt man vill att invånarna ska källsortera sopor. Med källsortering menas att sorteringen sker där skräpet produceras, det vill säga i hushållet, på restaurangen, i skolan eller på företaget. Meningen är att det ska vara lättare att återanvända och åter- vinna de olika materialen om de inte blandas. Hur denna källsortering ska gå till finns det däremot delade meningar om. På kommunansvaret ligger även sedan 1998 att ta hand om det som vi slänger i soppåsen, samt det avfall som lämnas till miljöstation, batteriholkar och grovsopor. WWF Naturväktarna 3. Detta blad är
en del
av WWF
Naturväktarnas arbetsområde "Eko". Naturväktarna är ett
utbildningsprogram från
Världsnaturfonden W WF . Sopsortering i hushållen 1. Hur sorterar vi sopor? Fråga minst 10 vuxna personer hur soporna sorteras i deras hem och gör en sammanställning av svaren. För in resultaten här nedan. Hur många av de tillfrågade sorterar ut följande material och lämnar dem till återvin- ning eller återanvändning? Antal tillfrågade: _______ personer Papper: _____ personer Glas: _____ personer Komposterbart avfall: ______ personer Metall: _____ personer Plast _____ personer Miljöfarligt avfall: ______ personer Trä: _____ personer Lämnar kläder till insamling/annan återanvändning: ______ personer Batterier: ______ personer Returglas/burkar: ______ personer 2. Redan i affären kan du påverka dina sopor genom att välja en vara som ger så lite och så lättsorterade sopor som möjligt. Fråga minst 10 vuxna personer hur mycket de tänker på detta när de handlar i affären. Antal tillfrågade: ______ personer. Oftast: ______ personer Sällan: ______ personer Aldrig: ______ personer UPPDRAG: SOPOR Namn på gruppdeltagarna: ___________________________________ _______________________________________________________ Läraren/ledarens namn: _____________________________________ Skola/organisation: ________________________________________ Klass: _______ Datum för undersöknigen: _____________________
WWF Naturväktarna 4. Detta blad är
en del
av WWF
Naturväktarnas arbetsområde "Eko". Naturväktarna är ett
utbildningsprogram från
Världsnaturfonden W WF . Sopor i kommunen 8. Intervjua människor som arbetar med sopor och olika beslutsfattare. Det skräp som återvinns eller återanvänds hanteras på olika sätt. Hur han- teras de sorterade soporna i din kommun? Försök att ta reda på vad som händer i detalj med både sorterade och osorterade sopor. Alla kommuner måste ha en avfallsplan. Försök ta reda på vilka ambitioner din kommun har för framtiden. Stödorden bredvid kan hjälpa dig att formulera frågorna. Skriv en rapport och publicera den på ett lämpligt sätt (Max 2 sidor). Skolsopor 3. I vilka material delas soporna upp i er skola? (ett eller flera kryss) 2 Papper 2 Glas
2 Metall
2 Trä
2 Plast
2 Textil
2 Miljöfarligt avfall 2 Komposterbart avfall 4. Var fungerar pappersorteringen? (inget, ett eller flera kryss) 2 Vid kopieringsmaskinen 2 I klassrummen 2 På expeditionen 5. Blir det något kvar till traditionell sophämtning? 2 Ja, vad? _______________________________________________ 2 Nej
6. Hur många kubikmeter sopor lämnar skolan in per vecka? __________ kubikmeter. 7. Hur långt transporteras dessa sopor till tipp eller förbränning? __________ kilometer. Stödord: År 1970, papper, metall, glas, plast, miljöfarligt avfall, osorterade blandade sopor, kompost, privat/ företag/ myndigheter, lakvatten från soptippar, lagar, förbränning, ansvar, satsningar år 2002, planer för framtiden.
WWF Naturväktarna 5. Detta blad är
en del
av WWF
Naturväktarnas arbetsområde "Eko". Naturväktarna är ett
utbildningsprogram från
Världsnaturfonden W WF . Kommunen får betyg Nu skall ni försöka att sätta betyg på er kommun. Hur stort är engage- manget för en verklig förändring? • När det gäller att få så lite avfall som möjligt? • När det gäller att få så mycket miljöanpassad återvinning och återanvänd- ning som möjligt? • När det gäller att öka den medborgerliga medvetenheten och miljö- engagemanget? Säkert finns det många fler frågor som ni skulle behöva få svar på. Men försök att utifrån det ni nu vet sätta ett så rättvist betyg som möjligt. Betyget gäller både kommunens invånare och kommunledningens politiker och tjäns- temän. Betygsskalan är 1-5. Betyg 5 = Vi har en handlingskraftig kommun som arbetar kunnigt med dessa tre punkter. Betyg 1 = Vår kommun är inte handlingskraftig och arbetar inte med dessa tre punkter. 9. Vi ger vår kommun betyget __________ Motivering: ______________________________________________ _____________________________________________________________________________ ________________________________________________________ Om er kommun inte får betyget 5, ge förslag till vad man bör göra för att få ett högre betyg. 10. Vi ger vår kommun följande förslag: _________________________ _____________________________________________________________________________ _______________________________________________________ När ni är klara: För över era svar till klassens gemensamma redovisningsblankett och mata in dem på Naturväktarnas hemsida: www.naturvaktarna.wwf.se Vi kan tyvärr inte ta emot redovisningar per post eller fax. Yüklə 41,38 Kb. Dostları ilə paylaş:
|