Evangeliet enligt Andromeda



Yüklə 7,95 Kb.
tarix30.12.2017
ölçüsü7,95 Kb.

Evangeliet enligt Andromeda


De gamla grekiska myterna är ofta fascinerande läsning med sin värld av gudar och hjältar och episka teman som berör starka stråk i livet, som kärlek och fiendskap, hjältemod och död. Än mer fascinerande blir de när man läser dem med sina ögon öppnade av det kristna evangeliets symbolspråk och upptäcker, som CS Lewis kallade det, svaga ekon av den stora Berättelsen om frälsningen genom vår Herre Jesus Kristus, anade i anden av hedniska greker tusen år före Kristi födelse. Det är som den kloke Predikaren säger: ”också evigheten har han lagt i människornas hjärtan, dock inte så att de förstår Guds verk från begynnelsen till änden” (Pred 3:11).


En sådan berättelse är myten om Andromeda, den sköna prinsessan som enligt legenden var dotter till kung Cepheus och drottning Kassiopeja i det fenikiska kungadömet på det heliga landets västkust. Men drottningen skröt högmodigt om de bådas skönhet, vilket väckte gudarnas vrede så att ett fruktansvärt havsmonster härjade landets kust. Enligt oraklet skulle denna dom endast kunna avvärjas om kungaparets enda dotter lät offra sig till vilddjuret. Den sköna prinsessan ställdes bunden på en klippudde i havet utanför Joppe (Jaffa), och havsdraken närmade sig den hjälplösa prinsessan för att sluka henne.
Då kom från norr hjälten Perseus, ledd av gudarnas skickelse och beväpnad med Hermes svärd och Athenas sköld, till prinsessans undsättning. Hjälten kastade sig mot draken i en blodig och fruktansvärd strid som rasade tills draken slutligen föll och Perseus stod som segrare. Så kunde Perseus skära loss prinsessan Andromeda och ropa ut glädjebudet att både prinsessan och landet var räddat. I en ståtlig ceremoni tog han henne till hustru, och hon följde sin räddare till hans fjärran rike där hon blev anmoder till en mäktig dynasti av kungar och drottningar.
Vad är det som berör oss i en berättelse som denna? Dessa starka teman som utgör dess byggstenar – livsfara och räddning, den stora kärleken, gudomliga profetior, kampen mellan gott och ont och många andra – är alla hämtade från evangeliet, och vi ser två parallella evangelieekon sammanvävda i en dubbelexponerad bild.
I det första ekot ser vi kung Cepheus och drottning Kassiopeja som urtypen för oss människor. Likt Adam och Eva begår de en ursynd av uppror mot Guds ordning – ”Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom” (Rom 1:19) – och drar på sig en straffdom över hela sin värld, när djävulen vinner insteg och kommer för att ”stjäla, slakta och förgöra” (Joh 10:9). Men profetians ord talar om en Människoson, eller i denna berättelse en dotter, av kunglig börd som kan bära de andras synd och rädda sitt släkte genom att låta sig utlämnas och offras till vilddjuret. Liksom Andromeda bands vid klippan i Joppe, så lät Jesus sig bindas och spikas fast vid korsets trä i Jerusalem, några mil öster om samma plats.
Sedan skiftar perspektivet för att en annan del av evangeliet ska komma fram. När hjälten Perseus träder in på scenen står Andromeda nu inte längre för Kristus, utan för människans själ – som CS Lewis anmärkte står ordet ”själ” i femininum i samtliga språk som markerar genus (anima, psyche, nefesh, Seele etc). På grund av urmodern Evas synd är hon bunden i syndens band (Ords 5:22) och har hamnat i drakens våld där hon kommer att gå en säker död till mötes – en bild för den eviga förtappelsen.
Men hjälten Kristus träder fram, sänd av Guds försyn och beväpnad med trons sköld och Andens svärd (Ef 6:16-17), och kämpar sin blodiga kamp mot djävulen där han gjuter sitt eget blod för att rädda de bundna människosjälar han fattat kärlek till. Han befriar människan genom syndernas förlåtelse och Andens helgelse, och hon blir fri att stå som hans brud och följa honom till sin nya bestämmelse och det eviga rike som han har i beredskap för henne.
Det eviga evangeliets konturer är alltså nedlagda i varje mänsklig kärlekssaga, ja i varje människans själ. Vi är predisponerade att ta emot Guds evangelium och finna vår själaro och identitet hos Honom som älskar oss så djupt att han kämpat den blodiga kampen för att befria oss till sitt rike. Det är något att ha i åtanke nästa gång vi ser en Hollywoodfilm skildra hjältens kamp mot den skurk som tillfångatagit hans älskade…


Dostları ilə paylaş:


Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2019
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə