Examensjobbsförslag



Yüklə 6.19 Kb.
tarix05.03.2018
ölçüsü6.19 Kb.

Betaformation på kartong

Examensjobb lämplig för Teknisk Fysiker

hos

MoRe Research Örnsköldsvik AB




Bakgrund:

En viktig parameter vid pappersframställning är att papperet ska få en jämn massfördelning. Denna massfördelning kallar man för papperets formation. Man skiljer mellan optisk formation och beta formation.

Optisk formation är den flammighet som man ser när man betraktar ett papper i genomfallande ljus. Optisk formation går dock inte att absolutkalibrera mot massfördelningen, eftersom papperets optiska egenskaper påverkar mätningarna starkt.

För att få en formationsmätning som går att kalibrera mot massfördelningen, så används istället betastrålning. Genom att använda en plastplatta där en andel av kolatomerna är utbytta mot radioaktiva C14 atomer, får man en betastrålande yta. I den klassiska betametoden pressas papperet mellan en sådan platta och en röntgenkänslig film. Metoden var omständig, eftersom man måste framkalla filmen och sedan skanna in resultatet i en dator. Man erhåller en kartbild över pappersprovets massfördelning.

En vidareutveckling av metoden har gjorts på MoRe, där filmen är utbytt mot en bildplatta, som exponeras på samma sätt som röntgenfilmen, men som utan framkallning kan skannas i en dator.

Problemet med C14 som betakälla är att det fungerar bara på tunna papper som t.ex. kopieringspapper. Vid tjockare papper och kartong använder man istället Prometium som strålkälla. Det är dock en punktkälla, så man har inte kunnat få kartbilder över papperets ytvikt med hög upplösning.

Här har MoRe Research tagit fram och patenterat ett exponeringssystem, där man med samma bildplatte-system som vid C14 fallet, kan skapa högupplösta kartbilder även för tjocka papper.
Exjobb:

För att kunna jämföra prover med olika tjocklek och papper uppmätta de med de två mätsystemen, måste en avancerad kalibreringsrutin byggas upp och verifieras. Den lagrade informationen på bildplattorna avklingar något med tiden, vilket också måste ingå i kalibreringsrutinerna. Källornas aktivitet kan variera, tjockleken på papperet kan variera och eftersom brusnivån direkt påverkar mätresultatet, måste exponeringen för varje apparat, källa och ytvikt anpassas så att brusnivån blir densamma.

Examensarbetaren skall experimentellt ta fram underlag för kalibreringsrutinerna och skapa matematiska modeller för att skapa ett robust kalibreringssystem. En stor del av jobbet sker i Matlab.
Start:

Lämpligen hösten 2004

Handledare

Jan-Erik Hägglund



0660 750 97

janerik.hagglund@more.se


Dostları ilə paylaş:


Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2017
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə