Det nya folkhemmet
14
bara föreställningen i svensk politik. Vi vet att den fanns på högerkanten på
en nationalistisk grund och att den sedan infogades i den stora socialdemo-
kratiska berättelsen, sa Barbro hedvall.
hon frågade sig vad ordet folkhem egentligen står för och valde då att
lägga betoningen på ”hem” snarare än på ”folk”.
– För mig är det naturligt att gå till Fredrika Bremer, den första stora
svenska ”hem-författaren”, som till och med skrivit en roman som heter
hemmet. I sina tidiga romaner på 1830- och 40-talen bygger hon upp en ide-
albild av det goda hemmet.
– till det goda hemmet hör den nära knytningen mellan dem som bor där,
men också att det är ett hem som är öppet för andra – fosterbarn, tillkom-
mande personer. Det är alltså inte blodsbanden som gör det goda hemmet,
utan andan, stämningen och respekten mellan människorna.
Barbro hedvall ville inte lägga tonvikten på ”folk” i meningen nationers
folk som marscherar tillsammans på nationaldagen. För henne står ”folk”
för ”människor”.
– Vi har alltså ett hem, öppet för de människor som har råkat hamna
där tillsammans. och hemmet som en symbol för ett av politiken välordnat
samhälle är väldigt tilltalande och gångbart, även för framtiden.
– Jag tänker på de svårigheter som nu möter oss, vare sig det handlar om
integration, miljöhot eller globalisering. och jag tänker mig att svenska poli-
tiker i framtiden ska kunna använda den här bilden och visa att i ett hem kan
man faktiskt spela på olika pianon, eller äta tillsammans fast man har olika
matvanor, man kan leva efter överenskomna husregler, sa Barbro hedvall
– I ett hem handlar det om att försöka jämka ihop sig, var och en i sin vrå
med sina vanor, men vi måste hålla oss till husreglerna, de som gäller i vårt
samhälle.
– på det sättet tänker jag mig också att bilden kan brukas av politiker i
ett internationellt sammanhang för att visa att här har vi mött ekonomiska
utmaningar, stora folkomflyttningar och säkerhetspolitiska hot – men att det
15
Det nya folkhemmet
är problem som vi har kunnat lösa i samförstånd, sa Barbro hedvall.
Just samförstånd och kompromissvilja är enligt Barbro hedvall det som
skiljer svensk politik från andra länders.
– I den internationella debatten om klimathotet och energiförsörjningen
handlar det också om att jämka ihop sig, att skapa en bild av att vi har ett klot,
en värld. Vi måste försöka hitta de regler som gör att vi kan dela på utrym-
met, dela på resurserna och leva tillsammans.
– Så jag tror på folkhemmet som en användbar bild, en myt som kan fort-
sätta leva i det här århundradet, sa Barbro hedvall.
Nya motsättningar
Samtalsledaren anne-Marie lindgren, utredningschef vid arbetarrörelsens
tankesmedja, konstaterade att Jenny andersson talat om risken att folkhems-
begreppet exkluderar människor och deras erfarenheter, medan Barbro hed-
vall mer betonat den inkluderande aspekten.
– Ja, risken för exkludering finns förstås, men den är ganska lätt att argu-
mentera emot. Den som bor och verkar i Sverige, vare sig han eller hon har
fötts här eller kommit hit av egen fri vilja, ska naturligtvis få leva här och
finna sin plats i folkhemmet, sa Barbro hedvall.
Jenny andersson trodde att en av anledningarna till att folkhemsbegrep-
pet överlevt så länge är att det är ett så öppet begrepp, mer sympatiskt än till
exempel liberalernas ”kontrakt”.
– Jag tror inte på tanken som många har förfäktat, att folkhemsbegreppet
inte är kompatibelt med olikhet. Vi skulle kunna betrakta det som ett hem
där man faktiskt samsas, inom vissa gemensamma ramar och där man kan
vara olika.
– Men problemet är att tonvikten idag ligger på just folk, inte på folkets
hem, där alla kan vara olika människor. Då blir det en exkluderande vision.
och jag tror att den tendensen är mycket mer utbredd än vi anar, sa Jenny
andersson.
Det nya folkhemmet
16
anne-Marie lindgren påminde om att den historiska bakgrunden till per
albin hansson folkhemstankar på 1920-talet var diskussionen om huruvida
socialdemokraterna skulle bli ett ”folkets parti” eller ett ”arbetarparti”.
– I grunden låg nödvändigheten att förena arbetarklassintressen med
medelklassintressen. Det var styrkan i hela folkhemsbegreppet, att man i
stället för att appellera till en enda befolkningsgrupp, breddade och vädjade
till större grupper, sa anne-Marie lindgren.
– I dag har vi en debatt om den gamla alliansen mellan arbetarklass och
medelklass håller på att sprängas, den allians som var en förutsättning för
folkhemmet.
Ingvar Carlsson tyckte inte att det längre är meningsfullt att se skillnader
mellan arbetare och tjänstemän.
– Däremot har det vuxit fram motsättningar mellan andra grupper, till
exempel invandrare, människor med låg ekonomisk standard, äldre pensio-
närer, uteliggare, narkotikamissbrukare.
Vi ser ett samhälle där vi inte till fullo har ”det goda hemmet”.
– Då är frågan om det går att använda folkhemsbegreppet även nu. på den
frågan vill jag svara ”ja”. och det blir ännu tydligare när man anlägger fram-
tidsperspektiv och frågar sig hur vi ska få med oss människor i en stämning
där man inte nostalgiskt tittar tillbaka utan optimistiskt vågar se framåt.
– Jag tror att otrygga människor är rädda för framtiden. De har en tendens
att sluta sig mot omvärlden och säga ”Jag klarar mitt”, medan trygga män-
niskor är mer optimistiska och vågar ta risker.
Ingvar Carlsson tog den svenska fackföreningsrörelsen som exempel.
– Den har varit väldigt förändringsinriktad, accepterat och ibland varit
pådrivande i förändringar. Bort med gamla arbetsplatser som inte ger bra
lön och bra arbetsmiljö – satsa på det nya! Det gick därför att medlemmarna
kände sig trygga. I andra länder är facken motståndare till förändringar där-
för att medlemmarna känner sig otrygga.
– Därför är jag optimistisk om det här begreppets framtid. Sen är det
Dostları ilə paylaş: |