Microsoft Word Manus hp debatt nr 2 2017. docx

39
tiska yrkeskunnandet uppenbarligen är tyst, att det är omöjligt
att sätta ord på, innebär att det endast kan komma till uttryck i
handlingar (Hegender, 2010; Lundgren & von Schantz Lundgren,
2012). Hegender (2010) hävdar att den tysta kunskapen är ”in-
bäddad i kroppsliga rörelser och i många avseenden ett subtilt
handlande.” (s 194). Mot bakgrund av detta faktum belyser
Nordänger och Lindqvist (2012) problemet med att handledar-
uppdraget innebär att överföra ett erfarenhetsbaserat yrkes-
kunnande till lärarstuderande. Författarna ser även de medföl-
jande svårigheterna med att ”….. formulera generella, eller ex-
akta, kriterier för att bedöma om en blivande lärare tillägnat sig
det praktiska kunnande som är nödvändigt för att kunna fungera
som lärare.” (ibid., s 81). Även Hegender (2010) ifrågasätter an-
vändningen av bedömningskriterier och tydliggör dess ofullkom-
lighet att klargöra allt som innefattas i ett yrkeskunnande.
•
  Att viss yrkeskunskap uteslutande kan utvecklas under VFU- pe-
rioderna innebär att handledare och lärarutbildare på högskola
eller universitet ansvarar för bedömning av studenternas yrkes-
kunskaper. Hegender (2010) hävdar att utgångspunkten för be-
dömning är hur handledaren definierar yrkeskunnande och att
fastställda betygskriterier åsidosätts
 
Genomförande
Resultatet bygger på en kvalitativ innehållsanalys av hur hand-
ledare och studenter formulerar sig kring dels ett lärandemål
som är inskrivet i kursplanen, dels hur dessa i dialog samman-
fattar studentens yrkeskunnande med fokus på styrkor och po-
tentiella utvecklingsområden.
Lärandemålet innebär att studenten ska utifrån ett vetenskap-
ligt förhållningssätt kunna identifiera sitt behov av kunskap och
kompetens i det pedagogiska arbetet och i yrkesämnet.
Studen-
terna går sitt första år på yrkeslärarprogrammet och underla-
get för analysen är VFU-omdömen om 19 studenter med lärar-
erfarenhet och 14 som helt saknar lärarerfarenhet.

---

40
 
 
Resultat
Resultatet bygger således på 33 VFU - dokument i vilka hand-
ledare och studenter verbalt uttrycker studentens yrkeskun-
nande och vilken kunskap och kompetens som studenten anser
sig behöva som yrkeslärare.
Handledares sammanfattning av studentens yrkeskun-
nande - styrkor  
Styrkorna tillskrivs företrädesvis individuella egenskaper och i
återkommande beskrivningar framställs studenten som flexi-
bel, ansvarsfull, lyhörd, lugn, glad, positiv, strukturerad, mål-
medveten, social, tydlig. Att ha humor, fina normer och värde-
ringar, stor självkännedom och ett naturligt ledarskap med
ordning och reda är också en styrka samt att vara bra på att
skapa relationer. Styrkan i att ha yrkeserfarenhet genomsyrar
omdömena och frånvaron av teoretiska kunskaper kompense-
ras med närvaron av gedigna yrkeskunskaper, vilket generellt
framhålls som en styrka. Vad gäller styrkorna i det pedagogiska
arbetet innebär det att kunna identifiera villkor för lärande,
motivera elever och skapa studiero, planera lektioner, variera
undervisningsmetoder och tänka didaktiskt utifrån styrdoku-
menten.
Sammanfattningsvis kan sägas att uppfattningen om begreppet
yrkeskunnande, eller snarare vilka avvägningar som görs mel-
lan de ingående delarna i yrkeskunnande, skiljer sig åt mellan
handledarna. Vissa poängterar ensidigt kunskaper i yrkesäm-
nen och bortser från individuella egenskaper och pedagogisk-
didaktisk kompetens. Andra framhåller de individuella egen-
skaperna och begreppen pedagogik, didaktik och metodik an-
vänds sparsamt men skrivs fram i konkreta beskrivningar.

---

41
 
Handledares sammanfattning av studentens yrkeskun-
nande – potentiella utvecklingsområden
 
De potentiella utvecklingsområden som tydliggörs har dels
koppling till det pedagogiska arbetet, dels till ämneskunskaper.
Utvecklingsbart är att utifrån gällande styrdokument och ele-
vers förkunskaper och villkor för lärande kunna planera för
och genomföra undervisningen med varierande metoder. Detta
kräver en konkretisering av lärandemålen, kunskaper i betyg
och bedömning, IT-kunskap, kollegialt samarbete och att ele-
verna engageras. Att fastställa ordningsregler, visa pondus och
inte vara för snäll samt ha redskap för konflikthantering ingår
också i ett yrkeskunnande att utveckla. Vikten av att ha ade-
kvata och aktuella ämneskunskaper betonas här och specifika
handledare identifierar de kunskaper som behöver utvecklas.
Här syns en klar skiljelinje mellan urvalsgrupperna, då fokus
för utvecklingsområden bland studenter utan lärarerfarenhet
ligger på det pedagogiska arbetet.
Studentens upplevda behov av kunskap och kompetens i 
det pedagogiska arbetet och i yrkesämnet 
Behoven uttrycks genom att tydliggöra vad som behöver ut-
vecklas, vilket till stor del bygger på de potentiella utvecklings-
områden som handledarna påvisat. Den kunskap och kompe-
tens som behövs i det pedagogiska arbetet formuleras generellt
som pedagogik, didaktik och metodik av studenter utan lärar-
erfarenhet. Mer specifikt som att planera och genomföra
undervisning och anpassa till olika elevers behov och förut-
sättningar, bygga relationer och hantera betyg och bedömning.
Ämneskunskaperna är underordnade förutom i enstaka fall;
vikt läggs vid att hålla sig uppdaterad med yrket och att ut-
veckla kunskaperna i vissa ämnen.

---