Microsoft Word Matilda Waltin Yordanos Gebremariam docx

2  

 

Historien har betydelse i beaktande för hur samhället ser ut idag, Davis Crabtree skriver i sin 

artikel, The importens of history, (1993) som stämmer överens och bekräftar denna lärdom. 

Författaren menar även att det är ett sätt att förstå hur problem kommer till att formas och i 

historien finner man ledtrådarna. ”History is important because it helps us to understand the 

present” (David Crabtree, 1993). 

 

Bakgrunden i denna uppsats ska bidra med förståelse till hur det kom att se ut idag för 

enhetschefer.

 Vill förstå yrkesgruppens profession och kompetens, för att undersöka de 

utbildningskrav som finns enligt enhetschefer själva och deras historia.

 

Diskursen om 

utbildning har för oss tagit många riktningar och flera turer men ställs alltid inför och 

återkommer till ett vägskäl, det handlar om värdet av viss kompetens. Vi har båda 

arbetslivserfarenhet, som sträcker sig över ett årtionde i flera olika branscher och, det i 

kombination med en utbildning skapar ett värde av den egna sammanslagna 

meritförteckningen. Dock endast i relationen till någon annan och enligt någon annan.  

2 Syfte 

 

Syftet med denna uppsats är att undersöka enhetschefernas upplevelser av kraven på 

kompetensutveckling i deras yrkesroll. Hur fungerar det när den relevanta utbildningen är 

otydlig? Därav blir målet att även undersöka vikten av rätt kompetens för yrkesgruppen 

enhetschefer. 

 

2.1 Frågeställningar 

 

•  Vilken kompetens anser enhetscheferna är den rätta för sin yrkesroll? 

•  Hur upplever enhetschefer att deras arbetssituation påverkas när deras arbetsgivare 

kräver att de har en längre formell utbildning?  

•  Vad är relevant utbildning bland enhetscheferna?  

 

2.2 Avgränsning 

 

Med detta avsnitt väljer vi att avgränsa vår studie till vad den ska handla om och vad vi 

således utesluter. 

 

Vi avgränsar vår studie till att handla om enhetschefer som arbetar med funktionshinder och 

funktionsnedsättning inom den kommunala sektorn, då de inte behöver söka tillstånd för att 

bedriva verksamheter som är obligatoriskt för privata aktörer. Däremot har kommunen en 

anmälningsskyldighet gentemot IVO

4

 (IVO/tillstånd och register.se). Vi avgränsar oss även 

för att ta med brukare och annan personal, samt andra myndigheter såsom Socialstyrelsen och 

IVO för att utbildningskravet i detta sammanhang gäller enhetscheferna. Även 

enhetschefernas arbetsgivare är inte medtagna på grund av arbetets storlek. Då vi är ute efter 

enhetschefernas egen upplevelse av det fenomen vi undersöker ligger fokus enbart på 

enhetschefer och på de verksamheter de befinner sig i. 

 

                                                                                                               

4

 

IVO – Inspektion av vård och omsorg

 

---

3  

 

2.3 Definitioner av begrepp 

 

Dessa definitioner finns för att underlätta för läsaren att hålla isär de begrepp som kommer 

att nämnas under uppsatsens gång. 

 

Profession är yrken som baserar sin verksamhet på vetenskaplig forskning (Brante, 2009, 

s15). I denna uppsats används den även som synonym till yrkesrollen som enhetscheferna har. 

 

Kompetens avses här vara en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss 

uppgift, situation eller kontext. Förmågan att framgångsrikt (enligt egna eller andras kriterier) 

utföra ett arbete, inklusive förmågan att identifiera, utnyttja och, om möjligt, utvidga det 

tolknings-, handlings- och värderingsutrymme som arbetet erbjuder (Ellström, 1992, s21).   

 

Diskurs är ett regelsystem som legitimerar vissa kunskaper men inte andra och som pekar ut 

vilka som har rätt att uttala sig med auktoritet (Bergström och Boréus, 2005, s309). Det är de 

samtal och diskussioner som pågår mellan enhetscheferna.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

---

4  

 

3 Bakgrund 

3.1 Kompetens inom socialt arbete 

 

Vid 1900-talets mitt bestod det sociala arbetet av husmödrar som rekryterades som 

hemsamariter. Arbetet var frivilliga och goda gärningar för samhället och organiserades av 

Röda korset. Under 1960-70 talen skedde en utveckling av det sociala arbetet. Tidigare hade 

hemsamariterna inte haft någon utbildning men nu organiserades en fyra veckors utbildning. 

Utbildningen kom så småningom att omfatta tre år och innehöll bland annat ekonomi, 

anställning av hygien och personal. Undervisningen kom i samband med den nya 

socialtjänstlagen och utbildningen kom att bli mer pedagogisk och med inslag av 

rehabilitering. Från början gjorde man ingen skillnad mellan äldre- och handikappomsorgen, 

utan de fungerade tillsammans som en kollektiv grupp, trots de olika behoven hos respektive 

grupp. Idag kategoriseras personer med funktionshinder och funktionsnedsättning som två 

olika områden (Socialstyrelsens termbank). Det ställdes inga längre formella utbildningskrav 

på den som hade ledningsansvar inom den kommunala äldre och handikappomsorgen 

(Wolmesjö, 2005, s44). 

 

Det sociala arbetet utvecklades allt mer och under 1980-talet reformerades socialtjänsten till 

en mer flexibel organisation i syfte att ge brukare

5

 ökad valfrihet och större möjlighet att 

bestämma själva. Under 1990-talet kom nya reformer som innebar att nya målgrupper såsom 

funktionshindrade och psykiskt sjuka hamnade inom den kommunala verksamheten och 

därmed vidgades kommunens ansvar. Reformen syftade till att oavsett vem som var ansvarig 

eller utförare för att tillgodose brukarnas behov, så var rätten till vård och omsorg den högsta 

prioriteringen. Kompetens och utbildning för socialarbetarna tycks komma i andra hand. 

Genom dessa reformer har det skapats högre krav och därmed har det förändrat 

förutsättningarna för den som bedriver verksamheten samt för den som utför arbetet. Under 

denna period blev det också ett ökat krav på evidensbaserad praktik (SOU, 2010:65, s475). 

 

3.2 Från handikappomsorg till omsorg om funktionshindrade och individer med 

funktionsnedsättning. 

 

År 1994 kom handikappreformen med syfte att stärka de med funktionshinder. Ett av motiven 

till att LSS

6

 trädde i kraft var att skapa lika levnadsvillkor för alla med funktionshinder, samt 

att individer skulle ha möjligheten att överklaga kommunens beslut om stödinsatser. En 

huvuduppgift var att kartlägga och analysera de insatser som gjordes för människor med 

funktionshinder inom socialtjänsten (Bergstrand, 2013, s7). Under slutet av 90-talet kom 

social och omsorg som en yrkesexamen att förläggas till universitet och högskola därmed blev 

det en del av den statliga högskoleutbildningen. I och med detta ägde en professionalisering 

av yrkesrollen rum (Wolmesjö, 2005, s44). Utbildningen hade inga specificerade huvudämnen 

man prövade istället ämnesdjupet och ämnesbredden för utbildningen, för att stärka kvalitén. 

Det generella med utbildningen var det sociala arbetet som hade stort fokus (Wolmesjö, 2005, 

s44). Ämnet har fördjupats på flera håll inom den sociala omsorgsutbildningen.

7

 Man kan nu 

                                                                                                               

5

 

Brukare är de som får insatser av Socialtjänsten.

 

6

 LSS – lagen om särskilt stöd och service. Verksamhetsmål och allmänna riktningar, § 5-6.

 

7

 

Dagens två yrkesexamina social omsorg och socionom sammanförs till en. Den nya yrkesexamen får 

beteckningen socionom, VHS 2003. 

---