Stadens sopor indd
Yüklə 3,55 Kb. Pdf görüntüsü
|
stadens sopor 76 frågan på kvittblivningens område. Den visar med tydlighet idén om avfallets värde inom tillvarataganderegimen. Vilka svårigheter och utmaningar ställdes tillvarataganderegimen inför under perioden, hur bemöttes dessa och hur kan konflikten mellan förespråkare och motståndare till insamling av köksavfall till svinmat förstås i förhållande till den etablerade avfallsregimen? Det avsnitt som följer ägnas åt en redogörelse för avfallets sammansätt- ning och kvittblivningens praktik samt en kortfattad beskrivning av den samhällsutveckling som ledde till att avfallet alltmer kom att bestå av icke-organiskt skräp snarare än organiskt gödsel. Därefter kommer fyra avsnitt som behandlar svinmatsdebatten och svin- matsprojektets praktik och fall. Jag försöker bland annat sätta denna debatt i den kontext som Yvonne Hirdman kallat en ”köttkult”. En fråga jag försöker besvara är hur aktörerna i svinmatsdiskussionen använde frågan om avfallets värde för sin argumentation samt hur det kan belysa tillvarataganderegimen. Kapitlet avslutas med ett sammanfattande avsnitt och ett resonemang om en förändrad syn på avfallets värde. Mer skräp, mindre gödsel och kvittblivningens praktik De amerikanska historikerna Strasser och Melosi har visat att mäng- den icke-organiskt avfall ökade i USA strax efter första världskriget. 3 Likaså beskriver Nygård 1920-talet som en brytpunkt av samma slag i de finländska städerna. 4 Det är rimligt att anta att en liknande utveckling till följd av ny teknik och förändrad konsumtion skedde i Stockholm. Hur kom dessa materiella förändringar att påverka Stockholms avfall och kvittblivning och i vad mån var de utma- ningar för tillvarataganderegimen? Den samlade mängden avfall från Stockholm visar en ökande trend fram till år 1912 i både vikt (ton) och volym (järnvägsvagnar). Därefter skedde en minskning fram till 1922 då avfallsmängden åter gick upp något. Till och med år 1927 kom sedan inte avfallsmäng- den upp till den nivå som gällt år 1900 sett till vare sig volym eller vikt. Ökningen under 1900-talets första årtionde kan i huvudsak förklaras av en ökad mängd gödselsopor där huvudingrediensen var avfall som svinmat 77 Diagram 1. Avfall från Stockholm uppdelat i kategorier 1901–1927 (ton). Källa: RV 1909–1927; SÅS 1918–1927, ”Hälsovård”, tabell: ”Allmän översikt över verksamheten vid Stockholms stads slakthus och saluhallar”. Anm.: För diagrammets förutsättningar se appendix s. 247. hästspillning. Stigningen visar på en växande stad före motorfordo- nens genombrott. Den minskade avfallsmängden därefter förklaras främst av ett minskande antal hästar under 1910-talet. Det hade i sin tur att göra med att andra fordonstyper vann terräng: mäng- den cyklar i staden ökade kraftigt kring sekelskiftet 1900 och de därpå följande decennierna, 1905 var de hästdragna spårvagnarna ersatta med elektrisk spårvagn och samma år började stadens bilar att registreras. 5 Diagram 1 ovan åskådliggör avfallets materiella förändring under 1900-talets första decennier. Kurvan för den totala mängden avfall följer i stort sett kategorin gödselsopor, med en förändring under 1920-talets andra hälft då kategorin skräpsopor började ge utslag på kurvan för den totala mäng- den. Mängden skräpsopor steg i stort sett konstant under perioden, med undantag för åren kring första världskriget. Diagrammet visar också att mängden latrin minskade under 1910- och 1920-talen, samt att en begränsad mängd svinmat samlades in 1913–1927. Förändringen av avfallets sammansättning mätt i antal järnvägs- vagnar tydliggörs även i diagram 2 nedan. Skräpsoporna var lättare 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1901 1903 1905 1907 1909 1911 1913 1915 1917 1919 1921 1923 1925 1927 Summa avfall från Stockholm Skräpsopor Gödselsopor Latrin Köksavfall till svingården stadens sopor 78 Diagram 2. Avfall till Lövsta fördelade på olika sopslag, 1910–1925 (järnvägsvagnar). Källa: SÅS 1910, 1915, 1920, 1925. än gödselavfallet och därför ser förändringen än mer markant ut när avfallets kategorier mäts i volym och ställs mot varandra. Efter 1912 var det enbart skräpsoporna som ökade. En del av dem kom från kontor, handel och industri och en del från hushål- len. 6 I slutet av 1910-talet och under de efterföljande decennierna steg lönerna i Sverige vilket möjliggjorde en ökning av den privata konsumtionen. 7 Det bör ha lett till en ökad mängd hushållssopor. Användningen av papper ökade under perioden i flera samhällssek- torer: i hushållen i form av tidningar, tidskrifter och förpackningar och inom tjänstesektorn i form av kontorsmateriel. Därtill kom mer förpackningar och emballage av papper. 8 Dessa pappersprodukter och förpackningar speglade en ny konsumtionskultur som ännu var i sin linda – under 1920-talet fanns ett svenskt intresse för att rationalisera detaljhandeln enligt amerikanskt mönster vilket skulle fordra mer förpackningar. 9 Åren efter första världskriget innebar också andra förändringar som påverkade avfallets mängd och sammansättning. Bland annat byggdes bostadsområden i Stockholm som eldades med större gemen- samma värmecentraler. 10 Mängden aska i hushållens avfall borde därmed ha minskat vilket i sin tur borde lett till en minskning av mängden gödselsopor. Gas- och elspisens utbredning bidrog även den till mindre mängd aska från hushållen. 11 Det fanns fler vatten- toaletter och färre torrdass, vilket ledde till en fortsatt nedgång av mängden latrin. I Stockholm tilläts installerandet av wc först 1909, 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1910 1915 1920 1925 Latrin Gödselsopor Skräpsopor Yüklə 3,55 Kb. Dostları ilə paylaş:
|