Sveriges historiska utveckling ur ett industritekniskt perspektiv

*Fördjupningar

*John *Ericsson

John Ericsson var 1800-talets mest kände svensk inom ingenjörsområdet. Hans mest erkända uppfinning är en fungerande propeller och det är också den som gett honom plats i National Inventors Hall of Fame i USA, men för amerikanarna i allmänhet var det inte propellern som var hans viktigaste insats utan byggandet av båten Monitor som skulle besegra sydstaternas motsvarighet Merrimac. Dessutom var det så att den som bestyckade Monitor var svensk och hette Dahlgren. Det var denna händelse som medförde att när han avled 1890 skickades hans stoft till Sverige med USS Baltimore, ett av amerikanska flottans finaste fartyg, samt flera andra fartyg. Det finns till och med ett monument som heter ”John Ericsson National Memorial” i Washington, D.C.

En annan av hans uppfinningar var en variant av varmluftsmotorn, en motor som kan överföra värme till rörelse. Den kallas caloric engine på engelska och blev mycket populär för mindre krävande arbeten. Det lär också ha varit så att Ericsson tjänade mycket pengar på det patentet. Intressant nog blev den här motorn så populär att punschkungen Johan Cederlund beslöt sig för att kalla en av sina punschvarianter för just Caloric och så heter den än idag. Efterträdaren till varmluftsmotorn kallas idag för sterlingmotor.

I Sverige var han med sin bror Nils Ericsson och byggde Göta kanal. Han var även med i järnvägsbyggandet där brodern Nils hade huvudansvaret.

*National Inventors Hall of Fame i USA

National Inventors Hall of Fame i USA är en sammanställning av de personer som har de mest värdefulla amerikanska patenten. Det är cirka 500 personer på den listan och alla som man förväntar sig som Edison och Bell, men där finns också fem svenskar, Alfred Nobel för dynamiten, John Ericsson för propellern, Nils Bohlin för trepunktsbältet, Gideon Sundbäck för blixtlåset och Ernst Alexanderson för radio.

*Codex Atlanticus

Wikipedia skriver angående Leonardo da Vincis anteckningar som kallas Codex Atlanticus:

”Codex Atlanticus är en samling om cirka 1750 teckningar samlade på 1119 tecknade ark [2] i storlek 65 x 44 cm. Bilderna tar upp varierande ämnen som matematik, geometri, astronomi, botanik, zoologi och teknologi [1].

Teckningarna är sammanställda i tolv läderinbundna volymer.

Namnet Codex Atlanticus härrör från att ursprungligen var samtliga teckningar samlade i stort format i en enda bok.”

”Efter da Vincis död år 1519 övertog hans elev Francesco Melzi samlingen, Melzis son Orazio Melzi ärvde samlingen i sin tur men sålde den i delar till olika köpare.

Italienske konstsamlaren Pompeo Leoni lyckades under 1600-talet att åter samla ihop de flesta teckningarna [3].

Efter Leonis död år 1608 försvann samlingen igen tills den kom i greve Galeazzo Arconatis ägo många år senare.

År 1636 donerade Arconati boken till Ambrosianska biblioteket.

Åren 1968 till 1972 genomgick boken en omfattande restauration på en specialistavdelning i klostret Santa Maria di Grottaferrata i Grottaferrata i mellersta Italien [4] [5]

Mellan oktober 2005 till oktober 2006 visades boken för första gången i sin helhet under en utställning [2] tillsammans med De Divina Proportione i Milano.”

*Tidiga fotografier,

*”Niépce

Wikipedia skriver så här:

”Niépce började experimentera med att försöka framställa bilder i ljussalter redan i mitten på år 1793 eller 1794, men inte förrän1816 hade han lyckats framställa sådana bilder fast ännu inte hittat någon metod att fixera dem. Den äldsta bild som finns bevarad är daterad 1826. Denna bild föreställer utsikten från ett fönster i hans verkstad i Saint-Loup-de-Varennes och kallades av honom för heliografi, alltså en solbild. Den exponerades i många timmar i fullt solljus. Det fotokänsliga materialet var en tennplåt belagd med bitumen (asfalt) som lösts upp i lavendelolja och blandats med fernissa. Han härdade blandningen med värme. När asfalten utsattes för solljus härdades den av solens infraröda strålar. De härdade partierna blev olösliga i petroleum. Bilden var fortfarande osynlig och måste "framkallas" genom att de icke härdade partierna sköljdes bort. Ett fotografi uppstod som var negativt. Genom att betrakta bilden i en viss vinkel och med de rätta ljusförhållandena kunde man trots det se en positiv bild.

Niépce utvecklade metoden genom att använda en silverplåt. Denna kunde efter exponeringen behandlas med ångorna från kristallin jod. De ytor som var otillräckligt skyddade av fernissa och asfalt efter framkallningen, angreps av jod och svartnade när de kom i kontakt med luften, så som silver gör när det oxiderar. Med detta omvändningsförfarande ändrades bilden från att ha varit negativ till att bli positiv.

Kameran som Niépce använde var en enkel konstruktion med lins, egentligen en camera obscura med bälg som kunde förlängas för att få rätt brännvidd. Niépce samarbetade från 1829 med Louis Jacques Mandé Daguerre (1789–1851) för att utveckla kameran och den fotokemiska processen.”

*Dagerrotypi

Wikipedia skriver så här:

”Till framställningen av en daguerreotypi använde man en kopparplåt som var belagd med ett blankpolerat silverskikt. Silverskiktet utsattes i ett mörkt rum för jodångor, så att en gulaktig och ljuskänslig hinna av silverjodid bildades. Plåten placerades sedan i en camera obscura och exponerades. Beroende på dagsljusets intensitet kunde det ta upp till femton minuter. Ju mindre kamerans bildyta är, desto kortare blir exponeringstiderna. En niondels plåt tog 10 till 90 sekunder att ta.”

Om kortare exponeringstider skriver Wikipedia:

”att man började använda silverbromid som är ljuskänsligare än silverjodid och

att man övergick från Chevaliers ljussvaga objektiv till Petzvals objektiv som hade större öppning och släppte in mer ljus.

Under exponeringen förändras silverjodiden kemiskt så att en osynlig latent bild formas. Silversalterna genomgår då en förändring så att vid senare kemisk framkallning kommer endast de silversalter som exponeras för ljuset att kemiskt reduceras till metalliskt silver. Detta är gemensamt för alla silverbaserade fotografiska processer (kollodium och även gelatin/silver).

Efter exponeringen lades plåten i en mörk, tättslutande låda där den utsattes för (giftiga) kvicksilverångor. Kvicksilver i form av amalgam fastnade då på de delar av plåten som belysts. Ytskiktet fixerades sedan med en varm lösning av natriumsulfat, varpå de obelysta partierna tvättades bort.

Man erhöll så en positiv, men spegelvänd bild i ett enda exemplar, där de ljusa partierna (högdagrar) bestod av de vita partiklarna av kvicksilveramalgam, medan de mörka partierna utgjordes av den blankpolerade silverytan. De mörka partierna syntes bara om de speglades i en svart yta, därför förvarades en daguerreotyp gärna i ett etui som var klätt med svart sammet. Etuiet var en kvarleva från sådana som användes för att bevara miniatyrporträtt.

Man kunde få extra kopior genom att fotografera av originalet.

Ytan var känslig för mekanisk påverkan. Att ta på plåtens yta med ett finger gjorde att bilden försvann. Det var därför nödvändigt att bevara daguerreotyper under glas i ett etui eller ram. De långa exponeringstiderna försvårade fotografering av utomhusmotiv, eftersom rörliga föremål förorsakade rörelseoskärpa, men de föremål som blev stilla blev reproducerade med en detaljrikedom som överträffade senare fotografiska processer.”

*Statistik från ”Statistisk årsbok

1914 började man med att systematiskt sammanställa statistik rörande landets tillstånd och finanser i det som heter Statistisk årsbok (SÅ). Från 1915 finns detaljerad statistik från 1896 rörande varor och fabriker och specifikt ännu tidigare. Nedan finns ett utdrag som visar storleken på industrier från 1836.

Av tabellen ser man att ökningen år för år är liten fram till 1870 då industrialiseringen börjar på allvar, men det går inte upp varje år. Perioden 1874–81 har till och med minskningar av värdet på industrivarorna. Därefter är uppgången konstant.

Mäter man storleken av fabrikationen genom antalet anställda är Trävaror störst 1912, följt av stenvaror, spånadsämnen som är bomull och liknande som man kan spinna (spåna), fartyg, maskiner samt närings- och njutningsämnen. Notera också att kraften från maskiner är totalt sett 1 278 000 hästkrafter varav den från vattenhjul och vattenturbiner är 48 %, ångmaskiner 29 % och elektriska maskiner 23 %. Bergindustrin ingår dock ej i ovanstående tabell utan i nedanstående.

Antalet arbetare inom bergindustrin är alltså ungefär lika stort som i närings- och njutningsämnen och det beror på att man fortfarande inte byggt malmbanan i Norrland. Det skedde först 1915.

Bilagor

Litteraturlista/läst-lista:

Samtliga böcker nedan är genomlästa från pärm till pärm vad avser teknik och har alla givit väsentliga bidrag till denna bok.

Titel Författare

Badrummet, Från balja till spa Kristina Lund

Köket, Hemmets hjärta Marianne Larsson

Vardagsrummet, En plats för allt och alla Maria Perers, Leif Wallin & Anna Womack

Sovrummet, Bäddar för förändring Anna Womack

Tvättstugan, en svensk historia Kristina Lund

Historien om Sverige, Ånga och dynamit Herman Lindqvist

Historien om Sverige, Nyttan och nöjet Herman Lindqvist

Världsindustrien, Teknikens segertåg Max Geitel

Sagan om Bahco Håkan Wall

75 år av teknik, 1914–1994 IVA

Kort om den vetenskapliga revolutionen Lawrence M. Principe

Svensk Bostad 1850–2000 Ola Nylander

Det industriella Sverige, Kunskapsarvet 1897–2002 Martin Fritz, Peter Gullers, Maria Hammarén

Svensk teknikhistoria Jan Hult, Svante Lindqvist, m fl

Mamsell Cooper, magister Göransson och alla de andra

Sollentuna kommun 150 år Annika Holmberg

Vilja och kunnande, teknikhistoriska uppsatser

tillägnade Torsten Althin Hans Hylander m fl

20:e århundradets När Var Hur

Nittonhundra Gustaf von Platen

SVALAN LIFE Vetenskapens värld, Maskiner Robert O´Brien m fl

SVALAN LIFE Vetenskapens värld, Energi Mitchell Wilson m fl

Familjen Medici. Det vackra folket i Florens Ulla Britta Ramklint

Elektricitet David Bodanis

Sveriges historia genom tiderna V,

Sverige under 1900-talets första hälft Harry Maiander m fl

Den svenska historien *11, Finland förloras Bonniers faktaredaktion

Den svenska historien *12 Bonniers faktaredaktion

Den svenska historien *13, Emigrationen och det Bonniers faktaredaktion

industriella genombrottet

Den svenska historien *14, Från storstrejken 1909 Bonniers faktaredaktion

till folkhemspolitiken

Den svenska historien *15, Våra dagars Sverige Bonniers faktaredaktion

Från sandbänk till dator, Skolans utveckling under 200

år i Lerum Lerums Byggdegille

Från slott till koja, livet bland torpare, statare och

Soldater i en svunnen tid Lerums Byggdegille

Perspektiv på historien Hans Nyström

1800-talets Stockholmsbostad Birgit Gejvall

Så byggdes husen 1880–1980 Cecilia Björk, Laila Reppen, Per Kallstenius

Svensk bostad 1850–2000 Ola Nylander

Funkis, stilen som byggde Sverige Åke E:son Lindman, Ingrid Sommar

Stad och bostad, omtryckta tankar John Sjöström

1900-talet, 100 svenska år Börje Dahlqvist

Svenska varumärken i hus och hem Thorsten Sandberg

Hundra år i Sverige: krönika över ett dramatiskt sekel Hans Dahlberg

Du är din generation Elaine Bergqvist

Lilla nostalgiboken 50-talet Annica Triberg, Eva Kallhed

Lilla nostalgiboken 60-talet Annica Triberg, Eva Kallhed

Lilla nostalgiboken 70-talet Annica Triberg, Eva Kallhed

Lilla nostalgiboken 80-talet Annica Triberg, Eva Kallhed

1861 Teknikhistorisk rapsodi Svenska teknologföreningen

Tekniken idag 1957 Teknikens Värld

Teknikhistoria Staffan Hansson

Teknik i 150 år, 1829–1979 Chalmers Tekniska Högskola

Svenska prylar Katarina Danielsson

Nya Stockholm Claës Lundin

Filmer program

Hundra svenska år, serie i 8 delar Olle Häger, Hans Villius

American genius, serie i 8 delar National Geographic channel

Svensk titel Genierna som förändrade världen

Discovering the Elements 3 delar BBC, Jim Al-Khalili

När Sverige blev rikt TV 4 Fakta, Ronald Fagerfjäll

Longitud BBC Four

Länk: https://www.ovguide.com/tv/longitude.htm

Every Breath We Take: Understanding Our Atmosphere Gabrielle Walker

Länk: http://www.imdb.com/title/tt3887626/

Tekniskt magasin Programserie i SVT 1957–87

Bra länkar teknikhistoria

Nedanstående länkar nås genom att man håller ner ctrl och vänster musknapp samtidigt. Observera att länkar till pdf:er (länkar som slutar på .pdf) inte alltid fungerar om man har en annan webbläsare än Microsoft Explorer. Då får man kopiera länken och lägga in den i den webbläsare man använder, till exempelvis Google Chrome. Det finns också några andra länkar som kan ställa till problem, exempelvis de som slutar på shtml och html.

Dessvärre ändras det frekvent på hemsidorna så det är inte säkert att länken fungerar, men eftersom namnet på själva hemsidan mycket sällan ändras kan man ändå hitta informationen.

Wikipedias olika språkvarianter och Tekniska museets hemsidor har generellt sett alltid beaktats. Här nedan anges bara ett fåtal viktigare länkar från dessa.

http://perrasmotornostalgi.blogspot.se/2012/08/bilbarnstolen-och-dess-historia.html

http://www.dn.se/arkiv/familj/hans-karlsson-uppfann-rullbaltet-och-balanslyftblocket/

http://www.aluminiumriket.com/sv/historia/historia-1.40.1.php

http://naringslivshistoria.se/bizstories-nyheter/naringslivshistoria/nar-plastpengarna-kom-till-sverige/

Rulltrappor i varuhus

http://runeberg.org/tektid/1950/0312.html

http://gamlagoteborg.se/

https://www.arla.se/bondeagda-arla/om-oss/arlas-historia/produkterna/mjolkflaskan/

Norrbro första belysning

http://www.stockholmgamlastan.se/platser/broar.php?namn=norrbro

Första trottoaren

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/7758

Första hissen i Sverige enligt Hallwylska palatsets hemsida

http://www.40rok.se/default.aspx?id=1501

http://www.karlsons-klister.se/indexx.html?historia/historia1.html

http://www.ekinge.nu/Motala/mv/carlsundsepoken.htm

http://www.kulturarvstockholm.se/industrihistoria/samuel-owen/

https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_National_Inventors_Hall_of_Fame_inductees

http://www.hd.se/2003-08-30/kraftverken-sog-musten-ur-maktiga-lagan

Svenska industriminnen
http://www.sim.se

https://www.linkedin.com/pulse/20140715033905-11648880-the-birth-of-the-real-desktop-p-c-the-untold-story-of-olivetti

http://www.mchk.org/2016/04/17/silverpilen-60-%C3%A5r-2015-31671312

http://www.svd.se/mannen-vagrade-ga-pa-bussen

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/nar-uppfanns-bilbaltet

Om Hasselbladskameran

http://www.fotopaw.se/texter/hbhist.htm

Musikförsäljning

http://www.ifpi.se/statistik/

Bensinautomater

http://www.nps.se/om-nps/historia/

http://www.kamerabild.se/fotoskolor/vi-f-rklarar/s-fungerar-en-camera-obscura

Fotografiska metoder

http://www.bbc.co.uk/history/historic_figures/fox_talbot_william_henry.shtml

http://www.johnericsson.net/index.php/john-ericsson/uppfinningar

http://historiccamera.com/cgi-bin/librarium2/pm.cgi?action=app_display&app=datasheet&app_id=2687

Prisuppgifter, löner för 100 år sedan

http://www.haboportalen.se/nyheter/ingelman/3887-hundra-ar-mellan-da-och-nu.html

Bakgrunden till fotografering

http://rittsel.weebly.com/scheele.html

http://www.kansallismuseo.fi/sv/nationalmuseum/samlingar/manadens-foremal2008/skrivmaskin

http://www.foretagskallan.se/

http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf

http://popularhistoria.se/artiklar/nar-tiden-blev-mekanisk/

http://www.typewritermuseum.org/collection/timeline/index.html

http://www.theodora.com/encyclopedia/t/typewriter.html

http://www.nyteknik.se/teknikrevyn/ingenjor-nobiles-luftfard-6369749

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/tio-saker-du-inte-visste-om-viskos

http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_14.pdf

Lägenhetsstandard

http://www.allmannyttan.se/wp-content/uploads/1945-diagram-3.png

https://www.lkab.com/sv/om-lkab/lkab-i-korthet/var-historia/

Norrbotten gruvor, järnverk och järnvägar

http://www.boden.se/db/web/external.nsf/0/0EF664E2826C6B6FC1257ED20024A720/$file/del_1_megasystemet_txt.pdf

Bergsvetenskap

http://runeberg.org/tektid/1929b/0001.html

http://www.bssa.org.uk/about_stainless_steel.php?id=31

http://www.home.sandvik/se/om-oss/vart-foretag/historia/

http://www.jernkontoret.se/globalassets/publicerat/handbocker/utbildningspaket/jarn-och-stalframstallning_del1.pdf

http://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/branschfakta-och-statistik/produktion/

http://www.jarnriket.com/pages.asp?PageID=4643

Malmletningsmetoder

https://foreninger.uio.no/ngf/ngt/pdfs/NGT_18_3_221-274.pdf

http://www.janmilld.se/historia/7/jarn.html#2

http://www.sgu.se/mineralnaring/svensk-gruvnaring/malmproduktion-och-trender/

http://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer/luftfart/flygtendenser/flygtendenser_nr_1_2008.pdf

http://www.flyghistoria.org/flyghistoria/44-svenskt-flyg-100-ar

http://www.radiomuseet.se/omraden/upplev_radiohistoria_pa_radiomuseet.htm

Tesla och hans patentstrider

http://scholarship.law.missouri.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=3783&context=mlr

https://www.famousscientists.org

http://ts.se/mediefakta-upplagor/tidskrifter/

http://www.transportforetagen.se/ForbundContainer/sveriges_bussforetag/Om-Buss/Har-ar-bussbranschens-historia/

http://www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/2011/Nr-42013--Aldreforskningen--med-den-aldre-i-centrum/Rollatorn--en-framgangssaga/

http://svensktuppfinnaremuseum.se/

http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Kultur/Kultur/2013/10/Svenska-poliovaccinet--en-framgangssaga/

Polio
http://jvi.asm.org/content/73/6/4533.full

Polio
https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=7222

https://www.pacemakerregistret.se/icdpmr/docbankView.do?id=-er3_cQ----KXGvAy-0Hs-S6

Hjärt-lungmaskinen

http://ww2.lakartidningen.se/ltarkiv/1999/temp/pda19540.pdf

Hjärt-lungmaskinen

https://www.wired.com/2010/05/0506open-heart-surgery/

http://www.svd.se/de-asfalterade-sveriges-vagar

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/han-gav-oss-vaxelstrommen

http://www.janmilld.se/historia/6/landsvagar.html

Vägväsendet 1780–1890

http://resources.statsvet.uu.se/repository/4/extern/PH.pdf

Elmoped 1988

http://www.transportel.se/omtransportel.html

http://www.klimatsmart.se/elfordon-fran-norsjo-moped.html

Elmoped 1976

http://www.bilderisyd.se/index.php/1976/kk131210066

http://cykelhistoriska.se/

Tidningen Cykel och spår om elcyklar

http://www.svensk.info/cnysref0.htm

http://svenskcykling.se/2015/10/05/cykelforsaljning-fortsatter-oka-elcyklar-och-motionscyklar-rekordokar/

Cyklar
http://www.miljomagasinet.se/artiklar/cyk_35.html

http://www.metro.se/artikel/studie-vi-cyklar-40-procent-mindre-nu-j%C3%A4mf%C3%B6rt-med-1995-xr

http://www.uppsalaindustriminnesforening.se/

Potatisskalaren, twixit

http://www.lindenint.se/1/sv/historik/historik.php

Potatisskalare, osthyvlar

http://runeberg.org/svindkal/1947/1121.html

Mobiltelefonens tillkomst i Sverige

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via28.pdf

http://it24.idg.se/2.2275/1.227094/uppfann-den-grona-knappen--vinner-kvarts-miljon

https://davidnessle.wordpress.com/2010/03/01/raknestickan-i-vara-hjartan/

http://www.spritzmedia.se/assets/klasroskolan2.pdf

http://www.janmilld.se/historia/6/mobiltelefon.html

Arabernas vetenskapliga bidrag

https://www.flashback.org/t366281

http://m3.idg.se/2.1022/1.178551/videokamerans-historia-fran-fulfilm-till-full-hd

http://www.smalfilmsforum.se/smalfilmens_historia.html

https://vattenkraft.info/

http://m3.idg.se/2.1022/1.662337/nu-byggs-de-sista-videobandspelarna

http://www.aga.se/sv/all_about_aga_ren/history/index.html

http://radiobolagetsveteranklubb.com/home/historiska-lankar/sra-svenska-radiobolaget-sammanfattande-historia/

http://www.biografagareforbundet.se/teknik-30802216

Högtalare

http://www.mediastore.se/produkter/itemlist/category/32-h%C3%B6gtalare

Hotmailanvändare 2000

http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0010/01/hotmail.html

http://www.brother.se/about-brother/news/2014/fax-50-years

http://www.esr.se/index.php/amatoerradiotrafik/735-telegrafins-historia-av-sm6ctq

http://wordpress.radiomuseet.se/svensk-fartygsradiohistoria/

http://www.radiomuseet.se/medlem/audionen2/nr1_2006/telegrafi.html

https://www.siemens.com/history/en/history/1847_1865_beginnings_and_initial_expansion.htm