Grunderna för läroplanen



Yüklə 1,06 Mb.
səhifə1/17
tarix20.09.2018
ölçüsü1,06 Mb.
#69392
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   17

Grunderna för läroplanen

i gymnasieutbildning för ungdomar
© Utbildningsstyrelsen

ISBN 952-13-1834-1 (häft.)

ISBN 952-13-1835-X (pdf)

.......... ...........


1 LÄROPLANEN 7

1.1 Uppgörandet av läroplanen ..........................................................................................8

1.2 Läroplanens innehåll ....................................................................................................9

2 GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPGIFT OCH GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR 11

2.1 Gymnasieutbildningens uppgift....................................................................................12

2.2 Grundläggande värderingar .......................................................................................12

3 UNDERVISNINGEN 13

3.1 Inlärningssynen .........................................................................................................14

3.2 Studiemiljön och olika studiesätt ..................................................................................14

3.3 Verksamhetskulturen ...................................................................................................14

3.4 Studiernas uppbyggnad .............................................................................................15

4 STÖD OCH HANDLEDNING FÖR DE STUDERANDE 17

4.1 Samarbetet mellan hem och skola ...............................................................................18

4.2 Handledningsverksamheten.........................................................................................18

4.3 Elevvården................................................................................................................19

4.4 Studerande som är i behov av särskilt stöd....................................................................19

4.5 Undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper..........................................20



5 MÅL OCH CENTRALT LÄROINNEHÅLL 23

5.1 Allmänna mål för undervisningen.................................................................................24

5.2 Temaområden ...........................................................................................................24

5.3 Modersmål och litteratur .............................................................................................31

5.3.1 Modersmål och litteratur, svenska som modersmål .........................................................32

5.3.2 Modersmål och litteratur, finska som modersmål ............................................................39

5.3.3 Modersmål och litteratur, samiska som modersmål .........................................................46

5.3.4 Modersmål och litteratur, romani som modersmål ..........................................................54

5.3.5 Modersmål och litteratur, teckenspråk som modersmål....................................................60

5.3.6 Modersmål och litteratur, svenska som andraspråk.........................................................62

5.3.7 Modersmål och litteratur, finska som andraspråk ...........................................................68

5.3.8 Modersmål och litteratur, finska för samer .....................................................................74

5.3.9 Modersmål och litteratur, svenska för teckenspråkiga .....................................................80

INNEHÅLL


5.4 Det andra inhemska språket ........................................................................................83

5.4.1 Finska ......................................................................................................................84

5.4.2 Svenska (i finska skolor)..............................................................................................92

5.5 Främmande språk ......................................................................................................99

5.6 Matematik ..............................................................................................................117

5.7 Biologi ...................................................................................................................129

5.8 Geografi.................................................................................................................137

5.9 Fysik ......................................................................................................................143

5.10 Kemi ......................................................................................................................151

5.11 Religion ..................................................................................................................157

5.11.1 Evangelisk-luthersk religion........................................................................................159

5.11.2 Ortodox religion......................................................................................................162

5.11.3 Övriga religioner.....................................................................................................164

5.12 Livsåskådningskunskap .............................................................................................165

5.13 Filosofi ...................................................................................................................171

5.14 Historia ..................................................................................................................175

5.15 Samhällslära ...........................................................................................................183

5.16 Psykologi ................................................................................................................189

5.17 Musik .....................................................................................................................195

5.18 Bildkonst.................................................................................................................199

5.19 Gymnastik ..............................................................................................................205

5.20 Hälsokunskap..........................................................................................................209

5.21 Studiehandledning ...................................................................................................215

6 BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA 219

6.1 Syftet med bedömningen ..........................................................................................220

6.2 Kursbedömningen ....................................................................................................220

6.3 Bedömningen av en ämneslärokurs ............................................................................223

6.4 Fullgörande av hela gymnasiets lärokurs.....................................................................224

6.5 Betygen och uppgifterna i dem..................................................................................225


BILAGA 1 Schema över olika möjligheter till språkstudier

BILAGA 2 Nivåskala för språkfärdigheter

BILAGA 3 Statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen

och om timfördelningen i gymnasieundervisningen (955/2002)

BILAGA 4 Utbildningsstyrelsens rekommendation om grunderna för undervisningen i modersmål

för invandrare i gymnasieutbildningen

Läro111Llanen

1 Läroplanen
1.1 UPPGÖRANDET AV LÄROPLANEN
Läroplanssystemet för gymnasieutbildningen omfattar:

• gymnasielagen och -förordningen

• statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för

gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

• Utbildningsstyrelsens föreskrift om grunderna för gymnasiets läroplan

• den läroplan som utbildningsanordnaren godkänner

• den årliga plan som nämns i § 3 i gymnasieförordningen

Läroplanen för gymnasiet skall göras upp enligt grunderna för läroplanen i detta dokument.

I läroplanen bestäms om gymnasiets undervisning och fostran. På basis av läroplanen gör

gymnasiet upp en plan för hur undervisningen praktiskt skall ordnas under läsåret. De

studerande gör upp sitt studieprogram med stöd av gymnasiets läroplan och årsplanen.

När läroplanen görs upp skall man beakta gymnasiets verksamhetsbetingelser, lokala

värden och kompetensområden samt specialresurser. Gymnasieortens eller gymnasieregionens

natur och miljö samt dess språkförhållanden, historia, näringsliv och kulturliv sätter en

lokal prägel på läroplanen. Praktiskt samarbete med sakkunniga på olika områden fördjupar

studierna och gör dem mera livsnära. I samband med att läroplanen görs upp uppdateras

också det lärostoff som föreskrivs i grunderna för läroplanen.

Utbildningsanordnaren skall, innan läroplanen tas i bruk, godkänna den separat för

undervisningen på svenska, finska och samiska samt vid behov för undervisning på något

annat språk. Utbildningsanordnaren kan godkänna en läroplan för hela kommunen eller för

ett enskilt gymnasium. Läroplanen kan också innehålla regionala delar, delar som gäller hela

kommunen eller delar som gäller bara ett enskilt gymnasium.

De studerandes möjligheter att på tre år slutföra de studier som ingår i gymnasiets lärokurs

bör tryggas genom flexibla studier och nödvändiga stödåtgärder. Läroplanen skall

göras upp så att de studerande har möjlighet att träffa individuella val och också att utnyttja

sådan undervisning som andra utbildningsanordnare arrangerar.

Utbildningsanordnaren bestämmer hur läroplanen skall göras upp utifrån grunderna.

Planen bör göras upp i samarbete med olika intressentgrupper. På det sättet kan man

trygga att gymnasieutbildningen blir högklassig, samhälleligt betydelsefull och att hela

skolsamfundet förbinder sig att följa de gemensamt uppställda målen och de olika verksamhetssätten.

När läroplanen görs upp bör man sträva efter att utveckla verksamhetskulturen

i gymnasiet, att använda resurserna flexibelt och effektivt samt att göra växelverkan både

inom gymnasiet och med det omgivande samhället mångsidig.

Vårdnadshavarna och alla medlemmar i skolsamfundet skall ha möjlighet att bekanta sig

med läroplanen.
1.2 LÄROPLANENS INNEHÅLL

Gymnasiets läroplan innehåller följande delar:

• verksamhetsidé och värdebetoningar

• verksamhetskulturen i huvuddrag, studiemiljö och arbetssätt

• en plan för handledningen

• integration och temaområden

• timfördelningen

• språkprogrammet

• mål och innehåll för undervisningen per läroämne och per kurs

• principer för självständiga studier

• en informationsteknisk strategi

• samarbetet med vårdnadshavarna

• samarbetet med yrkesläroanstalter och övriga gymnasier

• samarbetet med andra läroinrättningar och instanser

• undervisningen av studerande som är i behov av särskilt stöd

• undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper

• elevvården

• elevbedömningen

• den kontinuerliga utvecklingen och utvärderingen av verksamheten
Läroplanen skall innehålla beskrivningar av alla kurser. Också målen för och innehållet i de

tillämpade kurserna skall slås fast. Om gymnasiet ordnar distansundervisning, undervisning på

främmande språk eller möjlighet att avlägga gymnasiediplom, skall också dessa definieras.

sundg Gyvärderingar



2 Gymnasieutbildningens uppgift och grundläggande värderingar
2.1 GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPGIFT
Gymnasiet bygger vidare på den grundläggande utbildningens undervisning och fostran.

Gymnasieutbildningens uppgift är att ge en bred allmänbildning. Den skall ge tillräckliga

färdigheter för fortsatta studier som bygger på gymnasiets lärokurs. De kunskaper och

färdigheter som de studerande tillägnat sig i gymnasiet påvisas genom avgångsbetyget från

gymnasiet, studentexamensbetyget, gymnasiediplom och övriga motsvarande prestationer.

Gymnasiet skall ge de studerande färdighet att möta utmaningar i samhället och i omvärlden

och förmåga att granska frågor ur olika synvinklar. De studerande skall vägledas

till ansvarskännande medborgare som fullföljer sina skyldigheter i samhället och i arbetslivet

i framtiden. Gymnasieundervisningen skall utveckla och stödja de studerandes självkännedom

och deras mognad till vuxna människor samt sporra dem till livslångt lärande och

ständig personlig utveckling.
2.2 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR
Gymnasieundervisningens grundläggande värderingar bygger på den finländska bildningstraditionen

som utgör en del av det nordiska och det europeiska kulturarvet. I gymnasiet

bör man lära sig att värna om, bedöma och förnya kulturarvet. De studerande bör fostras

till tolerans och internationellt samarbete.

Undervisningen i gymnasiet skall utgå från vördnad för livet och respekt för de mänskliga

rättigheterna. Bildningsidealet är en strävan efter sanning, mänsklighet och rättvisa.

Gymnasieutbildningen skall främja en öppen demokrati, jämlikhet och välfärd. De studerande

skall ses som individer som själva bygger upp sitt lärande, sina kunskaper och sin

världsbild. Undervisningen skall beakta att människan iakttar och strukturerar verkligheten

med alla sinnen.

I fostran betonas samarbete, positiv samverkan och ärlighet. Målet är att de studerande

skall lära känna sina rättigheter och skyldigheter och mogna till vuxna som tar ansvar för

sina handlingar och sina val. Under gymnasietiden skall de lära sig att se att framtiden byggs

genom gemensamma beslut och arbete.

Gymnasieundervisningen skall sporra de studerande att upptäcka motsättningar

mellan uttalade värderingar och verkligheten och att kritiskt granska olika möjligheter

och missförhållanden i det finländska samhället och i den internationella utvecklingen.

Under gymnasietiden skall de studerande få en nyanserad uppfattning om medborgarnas

grundläggande rättigheter i Finland, i Norden och i Europeiska unionen, om vad dessa

rättigheter innebär i praktiken och om hur de upprätthålls och utvecklas. Gymnasiet skall

betona principerna för en hållbar utveckling och ge de studerande färdighet att möta utmaningarna

i en föränderlig värld.

Gymnasiets värdegrund fördjupas genom temaområdena i punkt 5.2. Dessa innehåller

ställningstaganden och värderingar i aktuella frågor som utgör utmaningar för all fostran

och undervisning.

Frågor som är väsentliga för det egna gymnasiet skall konkretiseras i läroplanen. De

grundläggande värderingarna skall synas i gymnasiets verksamhetskultur, i målen och

innehållet för alla läroämnen och i skolarbetets organisation.

Undervisningen

3 Undervisningen
3.1 INLÄRNINGSSYNEN
Läroplansgrunderna bygger på en inlärningssyn, där lärandet uppstår som resultatet av en

aktiv och målinriktad verksamhet genom vilken den studerande, utgående från sina tidigare

kunskapsstrukturer, behandlar och tolkar den information som han eller hon får i

samverkan med de andra studerandena, med lärarna och med omvärlden.

Fastän de allmänna förutsättningarna för att lära sig nya saker är lika för alla, så beror det

på individens tidigare kunskaper och strategier vad han eller hon lär sig. Lärandet är knutet

till den aktivitet, den situation och den kultur där det försiggår. Färdigheter eller fakta som

inlärts i en viss situation överförs inte automatiskt i användbar form.


3.2 STUDIEMILJÖN OCH OLIKA STUDIESÄTT
Av en syn på lärande som betonar den studerandes aktiva kunskapsbygge följer att gymnasiet

måste skapa sådana inlärningsmiljöer, där de studerande kan ställa upp egna mål och

lära sig att arbeta självständigt och tillsammans i olika grupper och nätverk. De skall ges

möjlighet att pröva på och hitta arbetssätt som passar deras egen inlärningsstil. De skall

handledas så att de blir medvetna om, kan bedöma och vid behov justera sina arbetssätt.

De studerandes förmåga att arbeta självständigt varierar och de behöver läraren som

handledare på olika sätt. Eftersom de studerande är olika som individer skall också

undervisnings- och studieformerna vara mångsidiga.

De studerande skall ges verktyg med vilka de kan inhämta och producera kunskap och

bedöma kunskapens tillförlitlighet. De skall vägledas att skaffa och bygga upp kunskaper

och färdigheter på ett sätt som är karakteristiskt på respektive kunskaps- och färdighetsområde.

De studerande skall också handledas i informations- och kommunikationsteknik och

lära sig att utnyttja bibliotekstjänster.

Inlärningssituationerna skall planeras så att de studerande kan tillämpa det inlärda också

utanför skolan.

En del av studierna kan ordnas om distansstudier, som självständiga studier eller som

studier på främmande språk. Om detta bestäms i läroplanen.
3.3 VERKSAMHETSKULTUREN
Verksamhetskulturen är en tolkning av vad gymnasiets uppgift att undervisa och fostra

innebär i praktiken. Till den hör gymnasiets alla officiella och inofficiella regler, handlings-

och beteendemönster, högtider och traditioner samt de värderingar, principer och kriterier

på vilka skolarbetets kvalitet vilar. Verksamhetskulturen syns både på individ- och gruppnivå

och i skolgemenskapen.

Utgående från läroplanen är målet en verksamhetskultur som betonar ansvaret hos

medlemmarna i hela gemenskapen, som är öppen för samarbete och växelverkan med

samhället och för förändringar i världen. De studerande skall ha möjlighet att vara med om

att utveckla sin arbetsgemenskap, bland annat genom elevkårsverksamheten.

Den verksamhetskultur som eftersträvas skall definieras i läroplanen. Målet är att all

praxis skall byggas upp systematiskt så att den stöder de mål som ställts upp för undervis-

ning och fostran. Också temaområdena skall konkretiseras i gymnasiets verksamhetskultur.

En utvärdering av i vilken mån den faktiska verksamhetskulturen motsvarar den eftersträvade

är en grundförutsättning för att man skall kunna vidareutveckla gymnasiet. Huvuddragen

i verksamhetskulturen skall beskrivas i läroplanen.
3.4 STUDIERNAS UPPBYGGNAD
Enligt statsrådets förordning består gymnasiestudierna av obligatoriska, fördjupade och

tillämpade kurser. De fördjupade kurserna är valfria kurser som ansluter sig till de obligatoriska

kurserna i ett läroämne. De studerande skall välja minst tio fördjupade kurser i sitt

studieprogram. Målen för och det centrala innehållet i de obligatoriska kurserna och i de

riksomfattande fördjupade kurserna anges i kapitel 5.

Utöver minimiantalet fördjupade kurser enligt statsrådets beslut om allmänna riksomfattande

mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

(955/2002) kan ett gymnasium ha egna fördjupade kurser som definieras i dess läroplan.

De tillämpade kurserna kan vara integrativa kurser med inslag från olika läroämnen, metodkurser

eller yrkesinriktade studier hos samma eller någon annan utbildningsanordnare. Det

kan också vara fråga om andra studier som är förenliga med gymnasiets uppgift. Också

kurser som fordras för gymnasiediplom i färdighets- och konstämnen kan höra till de

tillämpade kurserna. Gymnasiediplomen avläggs enligt Utbildningsstyrelsens anvisningar.

Alla tillämpade kurser skall definieras i gymnasiets läroplan.

I gymnasiets läroplan bestäms också i vilken ordning kurserna skall avläggas.

lntuderande



4 Stöd och handledning för de studerande
4.1 SAMARBETET MELLAN HEM OCH SKOLA
Vårdnadshavarna skall ges tillräckliga möjligheter att göra sig förtrogna med arbetet i

gymnasiet. Genom samarbetet med vårdnadshavarna tryggas studieförutsättningarna och

främjas den studerandes hälsa, säkerhet och välbefinnande. Samarbetet mellan hem och

skola skall ordnas så att de studerande får stöd i olika frågor som gäller både studierna

och välbefinnandet samt i eventuella problemsituationer. Läroanstalten bör ta initiativ till

samarbetet. Därvid bör man beakta att det i gymnasiet gäller att både ta hänsyn till självständigheten

och ansvarskänslan hos snart vuxna och myndiga individer och att ha omsorg

om sådana studerande som behöver stöd.

Den del av läroplanen som gäller samarbetet mellan hem och skola utarbetas i samarbete

särskilt med de verkställande social- och hälsovårdsmyndigheterna i kommunen.


4.2 HANDLEDNINGSVERKSAMHETEN
Handledningen i gymnasiet bildar en helhet som skall stödja de studerande i olika skeden

av deras studier och utveckla deras förmåga att träffa val och ta beslut som gäller deras

utbildning och livsbana. Gymnasiets studiehandledning sker både i kursform, personligt

och i smågrupper. Syftet med handledningen är att främja likställdhet mellan könen,

jämlikhet i utbildningen och etnisk jämlikhet samt att främja de studerandes hälsa och förebygga

utslagning.

Alla som hör till skolans lärar- och handledningspersonal skall delta i handledningen.

Studiehandledaren skall ha huvudansvaret för de praktiska arrangemangen kring studiehandledningen

och för planeringen och genomförandet av studiehandledningen som

helhet. Lärarens uppgift är att handleda de studerande i sitt eller sina ämnen och hjälpa

dem att utveckla sin studieförmåga och sina inlärningsfärdigheter. De studerande skall

handledas i att lägga upp sitt personliga studieprogram och i att följa upp det. De studerande

skall vägledas i studievalen så att de kan planera innehållet i och uppbyggnaden av

gymnasiestudierna realistiskt med hänsyn till sina resurser.

I slutet av den grundläggande utbildningen skall de studerande, vårdnadshavarna,

studiehandledarna och lärarna informeras om studierna i gymnasiet och om hur man

söker till gymnasieutbildningen. De nya studerandena skall i början av utbildningen göras

förtrogna med verksamheten i gymnasiet samt med de anvisningar och tillvägagångssätt

som tillämpas där.

Studiegemenskapen bör upprätthållas och utvecklas under gymnasietiden. Tillsammans

med hemmen bör man följa med och stödja de studerandes studier och välbefinnande.

Studieprogrammen bör granskas regelbundet och framstegen i studierna följas upp.

I läroplanen skall det ingå en beskrivning av uppgifterna för de personer som deltar i

handledningen och av deras arbetsfördelning. Denna beskrivning skall utgöra ett verktyg

vid utvecklingen av hela läroanstaltens undervisningsarbete. De studerande skall upplysas

om hur de kan få stöd av handledningspersonalen och om vilka uppgifter de olika personerna

har. Av läroplanen skall också framgå hur samarbetet med andra läroanstalter har

ordnats. Även riktlinjerna för samarbetet med instanser och sakkunniga utanför skolan bör

anges. Samarbetet med vårdnadshavarna beskrivs.
4.3 ELEVVÅRDEN
Till vården av de studerande hör att tillgodose deras fysiska, psykiska och sociala hälsa och

välbefinnande. Syftet är att skapa en trygg och sund studie- och arbetsmiljö och att förebygga

utslagning. Elevvården går dels ut på att förebygga, dels på att i ett tidigt skede upptäcka

inlärningsproblem och ta itu med dem. De studerandes andel och ansvar när det gäller att

främja trivseln skall uppmuntras. Alla som arbetar inom skolsamfundet ansvarar för sin del för

elevvården. Elevvården kan koordineras och utvecklas i yrkesövergripande elevvårdsgrupper.

Den del av läroplanen som gäller elevvården och samarbetet mellan hem och skola

uppgörs i enlighet med vad utbildningsanordnaren beslutar i samarbete med de verkställande

myndigheterna inom social- och hälsovården.
I läroplanen skall fastslås

• principerna för samarbetet mellan hem och skola, samarbetet med vårdnadshavarna

med beaktande av skolans minderåriga och myndiga studerande

• det stöd och den handledning som skall erbjudas de studerande i anslutning till

studierna och på grund av fysiska, psykiska och sociala svårigheter som uppstår

i den studerandes utveckling eller livssituation

• samarbetet mellan olika förvaltningsgrenar och de lokala stödnätverk som

behövs för att trygga de tjänster som de studerande behöver och för att vägleda

de studerande till nödvändiga tjänster

• en av läroanstalten uppgjord plan som definierar den verksamhet som skall främja

hälsa och trygghet i studiemiljön och de åtgärder som skall vidtas i problem-,

olycksfalls- och krissituationer visavi till exempel mobbning, våld, den mentala

hälsan, tobaksrökning, alkohol och narkotika, olika slags olyckor och dödsfall.
Syftet är att stödja individen och att upprätthålla skolans funktionsförmåga i situationer

som hotar den fysiska och psykiska säkerheten och välbefinnandet.



Yüklə 1,06 Mb.

Dostları ilə paylaş:
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   17




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2023
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə