BILAGA 3
Statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen
och om timfördelningen i gymnasieundervisningen (955/2002)
Statsrådets förordning
om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen
i gymnasieundervisningen
Utfärdad i Helsingfors den 14 november 2002
I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet,
föreskrivs med stöd av 10 § 1 mom. och 39 § gymnasielagen av den 21 augusti 1998
(629/1998), av dessa lagrum 10 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1184/1998:
1 kap.
Allmänt
1 §
Tillämpningsområde
I denna förordning föreskrivs om de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildning
enligt gymnasielagen (629/1998), samt om hur den tid som används för undervisningen
skall fördelas mellan undervisning i olika läroämnen och ämnesgrupper samt
studiehandledning (timfördelning).
2 kap.
Gymnasieutbildningens allmänna
riksomfattande mål
2 §
Gymnasiet som studiemiljö
Gymnasiet skall för studeranden utgöra en psykiskt och fysiskt trygg studiemiljö som i en
öppen och positiv anda möjliggör inlärning och deltagande. Gymnasiet skall främja växelverkan
både inom läroanstalten och i kontakterna till omgivningen.
Förutom att studeranden skall uppmuntras till självständig verksamhet och till att ta ansvar
betonas studerandens ställning som en del av studiesamfundet.
3 §
Undervisningens mål
Utgångspunkterna i undervisningen är respekt för livet och för de mänskliga rättigheterna.
Målet är att den studerande även lär sig att uppskatta naturens och kulturernas mångfald.
Undervisningen skall stödja den studerandes utveckling mot att axla en vuxen
människas ansvar för sin egen och andra människors välfärd, för livsmiljön samt för
medborgarsamhället. Studeranden orienteras i näringslivet och företagsverksamhet. Hans
eller hennes kulturella identitet och kunskap om andra kulturer fördjupas.
Undervisningen skall uppmuntra studeranden till att vara aktiv inom studiesamfundet
och i samhället på lokal, nationell och internationell nivå. Målet är att studeranden skall
lära sig att tillsammans med andra människor verka för de mänskliga rättigheterna, demokrati,
jämlikhet och en hållbar utveckling.
Målet är att studeranden tillägnar sig goda seder och kan uttrycka sin kulturella identitet
samt blir medveten om sin personliga egenart.
4 §
Behövliga kunskaper och färdigheter
Studeranden skall under gymnasietiden få den goda allmänbildning som är en förutsättning
för fortsatta studier, för att fungera som medborgare i samhället och för ett gott
liv. Kunskaper och färdigheter skall fördjupas och studeranden skall ges gedigna allmänna
kunskaper om människan, samhället, kulturerna och naturen. Målet är att studeranden
skall ha bra färdigheter för informationssamhället.
Han eller hon tränas i att utnyttja dem till att söka information samt till kommunikation,
i att behärska grunderna i mediekunskap samt i att kritiskt bedöma information. Den
studerande skall läras samarbetsförmåga så att han eller hon kan verka självständigt och som
medlem av en grupp.
Undervisningen skall ge den studerande färdigheter att på ett mångsidigt sätt uttrycka
sig kreativt och arbeta i växelverkan med andra.
Studeranden skall kunna utrycka sig muntligt och skriftligt på de båda inhemska språken
samt på minst ett främmande språk. Undervisningen skall erbjuda estetiska erfarenheter
och upplevelser av olika konstformer.
5 §
Livslångt lärande och utveckling
för hela livet
Undervisningen skall utveckla den studerandes studiefärdigheter och förmåga att utvärdera
färdigheterna. Den studerande stöds i att känna sina styrkor och utvecklingsbehov som
inlärare och utnyttja sådana inlärningsmetoder som lämpar sig för honom eller henne. Den
studerande övas i att planera och göra egna val och i att ta ansvar för sina val.
Målet är att studeranden tillägnar sig betydelsen av ett livslångt lärande. Han eller hon
stöds i att lita på sina studiefärdigheter och i att göra upp planer för fortsatta studier. Undervisningen
skall ge studeranden förutsättningar att finna sin uppgift i samhället och i arbetslivet.
6 §
Särskilda mål för undervisningen
för vuxna
Undervisningen för vuxna utvecklas som en form av allmänbildande undervisning. Undervisningen
skall erbjuda mångsidiga förutsättningar till grundutbildning, vidareutbildning
och kompletterande utbildning samt till livslång personlig utveckling som en del av vuxenutbildningen.
Undervisningen för vuxna skall förutom examensinriktad undervisning även omfatta sådan undervisning för ämnesstuderande och andra specialgrupper som är prestationsinriktad
och som beaktar vuxenutbildningens särdrag.
Målet är att vuxenstuderanden förutom allmänbildande kunskaper tillägnar sig sådana
studiefärdigheter, språk- och kommunikationsfärdigheter samt informationstekniska
färdigheter, vilka behövs både för fortsatta studier och för sysselsättning och framgång
i arbetslivet. Undervisningen skall utveckla färdigheter för ett livslångt lärande samt stödja
studerandens personlighetsutveckling.
3 kap.
Timfördelningen i gymnasieundervisningen
7 §
Strukturen i studierna för ungdomar
Studierna i gymnasiet indelas i tre delar:
obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. De fördjupade kurserna är huvudsakligen
fortsättningskurser som direkt sammanhänger med de obligatoriska kurserna. Skolan
skall erbjuda de fördjupade kurserna som valfria för den studerande.
De tillämpade kurserna är integrerade kurser, som innehåller stoff från olika ämnen, metodkurser
eller av samma eller någon annan utbildningsanordnare ordnade yrkesinriktade studier
eller andra studier som är lämpliga för gymnasiets uppgift. De tillämpade kurserna kan även
omfatta gymnasiediplom som avläggs i konst- och färdighetsämnen. De tillämpade kurserna
är valfria för den studerande. De studerande skall ges möjlighet att såsom tillämpade kurser
i sina studier innefatta också sådana ovan avsedda studier som ordnas av andra utbildningsanordnare.
8 §
Timfördelningen i undervisningen för ungdomar
Timfördelningen inom undervisningen för ungdomar är följande:
Ämne eller temaområde Obligatoriska kurser Antal riksomfattande kurser i form av fördjupade studier
Modersmål och litteratur 6 3
Språk
språk som påbörjas i årskurs
1–6 i den grundläggande utbildningen
(A-språk) 6 2
språk som påbörjas i årskurs
7–9 i den grundläggande utbildningen
(B-språk) 5 2
övriga språk 16
Matematik
kort lärokurs 6 2
lång lärokurs 10 3
Miljö- och naturvetenskaper
Biologi 2 3
Geografi 2 2
Fysik 1 7
Kemi 1 4
Religion eller livsåskådningskunskap 3 2
Filosofi 1 3
Psykologi 1 4
Historia 4 2
Samhällslära 2 2
Konst- och färdighetsämnen 5
Gymnastik 2 3
Musik 1–2 3
Bildkonst 1–2 3
Hälsokunskap 1 2
Studiehandledning 1 1
Obligatoriska kurser 47–51
Fördjupade kurser minst 10
Tillämpade kurser
Kurser sammanlagt minst 75
Förutom de obligatoriska och fördjupade kurserna enligt timfördelningen kan även
fördjupade och tillämpade kurser som utbildningsanordnaren beslutar om förekomma.
Förutom lektioner ges de studerande också annan handledning inom ramen för studiehandledningen.
Studeranden kan studera flera än ett Aspråk.
Om han eller hon studerar det andra inhemska språket enligt lärokursen för A-språk är antalet obligatoriska kurser sex.
En studerande med samiska, rommani eller ett främmande språk som modersmål kan undervisas i modersmål och litteratur enligt lärokursen för finska/svenska som andra språk.
Om en studerande med samiska, rommani eller ett främmande språk som modersmål får modersmålsundervisning i sitt eget modersmål, kan det sammanlagda antalet kurser i modersmål och litteratur och i obligatoriska kurser i övriga språk samt det totala antalet obligatoriska kurser som studeranden
skall fullgöra vara mindre än vad som föreskrivs i 1 mom. Det andra inhemska språket studeras
då som valfritt ämne.
Om en studerande med ett främmande språk som modersmål får undervisning i finska/svenska enligt lärokursen för finska/svenska som andra språk, får timmarna i modersmål och litteratur och i det andra inhemska språket
delas i undervisning i de nämnda ämnena så som utbildningsanordnaren beslutar.
9 §
Timfördelningen inom undervisningen för vuxna
Timfördelningen inom undervisningen för vuxna är följande:
Läroämnen Obligatoriska kurser Minimiantal riksomfattande
kurser i form av fördjupade studier
Modersmål och litteratur 5 1
Språk
A-lärokurs 6 2
B1-lärokurs 5 2
Andra lärokurser (B2, B3) 6
Matematik
kort lärokurs 6 2
lång lärokurs 10 3
Livsåskådningsämnen
och samhällsämnen 6
Religion eller livsåskådnings kunskap 1
Historia 3
Samhällslära 1
Filosofi 1
Naturvetenskapliga ämnen 7
Fysik 1
Kemi 1
Biologi 2
Geografi 1
Psykologi 2
Övriga ämnen och ämneshelheter som hör till gymnasiets uppgift
Sammanlagt minst 44
Förutom de obligatoriska och fördjupade kurserna enligt timfördelningen kan även
sådana fördjupade kurser och andra ämnen och ämneshelheter som hör till gymnasiets uppgift
och som utbildningsanordnaren beslutar om förekomma.
En studerande skall studera minst ett språk enligt målen för A-lärokursen. Antingen A- eller B1-språket skall vara det andra inhemska språket. Den studerande skall ges möjlighet att studera ett eller flera främmande språk som
valfritt ämne.
I den undervisning som ordnas i en straffanstalt kan avvikelse göras från 1 mom. enligt vad som bestäms i läroplanen.
En studerande som har inlett sina gymnasiestudier innan han eller hon har fyllt 18 år skall utöver de kurser som avses i 1 mom. studera minst en kurs i gymnastik och en kurs i hälsokunskap samt två kurser i bildkonst eller musik eller en kurs i båda de sistnämnda ämnena.
Utöver undervisningen i de olika läroämnena ges de studerande handledning i anslutning
till studierna. Det är frivilligt för de studerande att delta i handledningen.
Vad som bestäms i 8 § 4–6 mom. gäller även timfördelningen inom undervisningen för vuxna.
10 §
Specialbestämmelse om undervisning som ges av utbildningsanordnare med en särskild
utbildningsuppgift
I undervisning som ges av utbildningsanordnare med en särskild utbildningsuppgift
enligt 3 och 4 § gymnasielagen kan avvikelse göras från 7 eller 8 § enligt vad som bestäms i
tillståndet att ordna utbildning.
4 kap.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
11 §
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2003.
Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 23 september 1993 om
timfördelningen i gymnasiet (835/1993) jämte ändringar samt undervisningsministeriets beslut
av den 26 september 1994 om timfördelningen i vuxengymnasier (873/ 1994) jämte ändringar.
12 §
Övergångsbestämmelser
En läroplan som gjorts upp enligt ett i 11 § 2 mom. nämnt beslut kan iakttas tills utbildningsstyrelsen
beslutar om grunderna för läroplanerna enligt denna förordning och om ibruktagandet av de läroplaner som skall utarbetas enligt dem. Utbildningsstyrelsen skall godkänna läroplansgrunderna så att de läroplaner
som baserar sig på denna förordning kan tas i bruk senast den 1 augusti 2005.
De förordnanden som med stöd av de beslut som nämns i 11 § 2 mom. utfärdats för
utbildningsanordnare med en särskild utbildningsuppgift upphör att gälla senast den 31 juli 2005.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen
träder i kraft.
Den 14 november 2002 i Helsingfors
Undervisningsminister Maija Rask
Regeringsråd Eeva-Riitta Pirhonen
BILAGA 4
Utbildningsstyrelsens rekommendation om grunderna för
undervisningen i modersmål för invandrare i gymnasieutbildningen
Det grundläggande syftet med lärokursen Modersmål och litteratur, annat modersmål, är att
stödja den studerandes utveckling till en aktiv och balanserad medlem i såväl sin egen språk-
och kulturgemenskap som i den finländska språk- och kulturgemenskapen. Tillsammans stärker
undervisningen i svenska/finska som andraspråk eller i svenska/finska som modersmål och
undervisningen i den studerandes modersmål den studerandes mångkulturella identitet och
skapar en grund för funktionell tvåspråkighet.
Undervisningen i modersmålet gör det möjligt för den studerande att förstå begrepp som
är nödvändiga i olika läroämnen. De olika innehållsområdena betonas i förhållande till det
timantal som står till förfogande, de studerandes språkfärdighetsprofil, undervisningsgruppens
storlek och ifrågavarande språks egenskaper.
I undervisningen skall man utgå från de studerandes språkliga förutsättningar och kulturella
erfarenheter. Hänsyn bör tas till att de studerande har olika utgångsläge och till att en invandrarstuderande
får ringa stöd av omgivningen för sitt modersmål. I undervisningen skall ofta
utnyttjas det stöd som andra studerande som talar samma språk ger, och den studerande bör
ges talrika möjligheter att lyssna till och tala sitt modersmål i skolan. Den studerande bör både
uppmuntras och stödas att utveckla tänkandet och ett personligt språk. En målinriktad modersmålsundervisning
bör stödjas genom samarbete mellan hem och skola.
Allmänna mål
Vid planeringen av undervisningen bör beaktas att målen för hur den studerande skall
behärska sitt modersmål inte kan ställas på samma nivå som mål för studerande som talar
finska eller svenska som modersmål.
Målen för undervisningen i modersmål för studerande med invandrarbakgrund är att
de studerande skall
• bli medvetna om modersmålets struktur och användning
• utvidga sitt ordförråd och förbättra sin läsförståelse
• allsidigt kunna utnyttja talade och skrivna texter på sitt eget språk
• kunna uttrycka sig frimodigt och naturligt på sitt modersmål i olika talsituationer
• bli istånd att skriva för olika ändamål
• fördjupa sin kännedom om den egna kulturen och litteraturen
• visa uppskattning för det egna språket och den egna kulturen och bli motiverade
att ytterligare utveckla sina kunskaper i modersmålet.
Bedömning
Bedömningen bör rikta sig allsidigt på olika områden av språkfärdigheten och språkförståelsen.
Såväl skriftliga och muntliga arbeten som den aktivitet och det intresse den studerande
uppvisar inverkar på kursvitsordet.
Kurser
Muntlig kommunikation, läsning, skrivning och iakttagelser av språket skall anknyta till
målen och innehållet i varje kurs.
1. Det egna modersmålet och dess användning (MOM 1)
Kursen sammanbinder modersmålsundervisningen i den grundläggande utbildningen
och modersmålsundervisningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna.
I början av kursen görs en kartläggning av de studerandes färdigheter i modersmålet
samt deras tidigare kunskaper och kännedom om sitt modersmål och sin kultur. De
studerande skall bekanta sig med användningen av sitt modersmål och med språkets variationer
på vederbörande språkområde. De bör ges tillfälle att lyssna på modersmålet i olika
talsituationer. Deras traditioner, gymnasiestudier och frågor i anslutning till det finländska
samhället diskuteras. Ordförrådet bör utvidgas och grundläggande begrepp på olika
områden definieras på modersmålet.
2. Språkfärdighet och språkriktighet (MOM 2)
De studerande skall fördjupa sig i det egna språkets struktur och särdrag i jämförelse med
det svenska/finska språket. De bör öva sig i att använda språket i skrift, först för personliga
ändamål och sedan för mera krävande uppgifter. I andra språk än dem som använder det
latinska alfabetet befästs skrivtekniken i respektive språk, eventuellt också med hjälp av dator.
3. Språkområdets kultur (MOM 3)
De studerande skall bekanta sig med kulturtraditionerna på vederbörande språk- och
kulturområde samt också med den muntliga folktraditionen, religionen och olika föreställningar
med hänsyn till dessas betydelse i kulturen i fråga. Särdragen i den egna kulturen
jämförs med den finländska kulturen. De studerande skall allsidigt sätta sig in i ämnesområdena
genom att läsa, tala och skriva om dem.
4. Kommunikation och samhälle (MOM 4)
De studerande skall i mån av möjlighet göra sig förtrogna med aktuella medietexter i språkområdet
i fråga, såsom med nyheter, reklam, artiklar och reportage samt lära sig att diskutera
och skriva om ämnen som intresserar dem. De skall fördjupa sig i dagens förhållanden
på det egna språkområdet. Studerandena skall muntligt eller skriftligt presentera och analysera
en tidningsartikel, ett radio- eller ett televisionsprogram som de själva valt.
5. Skönlitteratur och andra konstformer (MOM 5)
De studerande skall bekanta sig med några kända författare och konstnärer på det egna
språkområdet. Ett skönlitterärt verk läses tillsammans i klass och dess innehåll och språk
diskuteras. De studerande kan läsa och referera ett självvalt verk eller fördjupa sig i någon
konstform och berätta om den. Vid lämpliga tillfällen kan de presentera kultur, konst och
litteratur på sitt språkområde.
6. Kunskapens värld (MOM 6)
I syfte att utvidga ordförrådet och lära sig moderna begrepp skall de studerande stifta bekantskap
med texter på olika vetenskapsområden som anknyter till skolans läroämnen. Aktuella
frågor på de olika områdena diskuteras. De studerande skall skriva och presentera en egen
artikel eller saktext. De kan också genomföra ett mera omfattande projekt kring ett tema.
Dostları ilə paylaş: |