Grunderna för läroplanen


BILAGA 3 Statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen



Yüklə 1,06 Mb.
səhifə17/17
tarix20.09.2018
ölçüsü1,06 Mb.
#69392
1   ...   9   10   11   12   13   14   15   16   17

BILAGA 3
Statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen

och om timfördelningen i gymnasieundervisningen (955/2002)
Statsrådets förordning

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen

i gymnasieundervisningen

Utfärdad i Helsingfors den 14 november 2002

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet,

föreskrivs med stöd av 10 § 1 mom. och 39 § gymnasielagen av den 21 augusti 1998

(629/1998), av dessa lagrum 10 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1184/1998:

1 kap.


Allmänt

1 §


Tillämpningsområde

I denna förordning föreskrivs om de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildning

enligt gymnasielagen (629/1998), samt om hur den tid som används för undervisningen

skall fördelas mellan undervisning i olika läroämnen och ämnesgrupper samt

studiehandledning (timfördelning).
2 kap.

Gymnasieutbildningens allmänna

riksomfattande mål
2 §

Gymnasiet som studiemiljö

Gymnasiet skall för studeranden utgöra en psykiskt och fysiskt trygg studiemiljö som i en

öppen och positiv anda möjliggör inlärning och deltagande. Gymnasiet skall främja växelverkan

både inom läroanstalten och i kontakterna till omgivningen.

Förutom att studeranden skall uppmuntras till självständig verksamhet och till att ta ansvar

betonas studerandens ställning som en del av studiesamfundet.


3 §

Undervisningens mål

Utgångspunkterna i undervisningen är respekt för livet och för de mänskliga rättigheterna.

Målet är att den studerande även lär sig att uppskatta naturens och kulturernas mångfald.

Undervisningen skall stödja den studerandes utveckling mot att axla en vuxen

människas ansvar för sin egen och andra människors välfärd, för livsmiljön samt för

medborgarsamhället. Studeranden orienteras i näringslivet och företagsverksamhet. Hans

eller hennes kulturella identitet och kunskap om andra kulturer fördjupas.

Undervisningen skall uppmuntra studeranden till att vara aktiv inom studiesamfundet

och i samhället på lokal, nationell och internationell nivå. Målet är att studeranden skall

lära sig att tillsammans med andra människor verka för de mänskliga rättigheterna, demokrati,

jämlikhet och en hållbar utveckling.

Målet är att studeranden tillägnar sig goda seder och kan uttrycka sin kulturella identitet

samt blir medveten om sin personliga egenart.
4 §

Behövliga kunskaper och färdigheter

Studeranden skall under gymnasietiden få den goda allmänbildning som är en förutsättning

för fortsatta studier, för att fungera som medborgare i samhället och för ett gott

liv. Kunskaper och färdigheter skall fördjupas och studeranden skall ges gedigna allmänna

kunskaper om människan, samhället, kulturerna och naturen. Målet är att studeranden

skall ha bra färdigheter för informationssamhället.

Han eller hon tränas i att utnyttja dem till att söka information samt till kommunikation,

i att behärska grunderna i mediekunskap samt i att kritiskt bedöma information. Den

studerande skall läras samarbetsförmåga så att han eller hon kan verka självständigt och som

medlem av en grupp.

Undervisningen skall ge den studerande färdigheter att på ett mångsidigt sätt uttrycka

sig kreativt och arbeta i växelverkan med andra.

Studeranden skall kunna utrycka sig muntligt och skriftligt på de båda inhemska språken

samt på minst ett främmande språk. Undervisningen skall erbjuda estetiska erfarenheter

och upplevelser av olika konstformer.
5 §

Livslångt lärande och utveckling

för hela livet

Undervisningen skall utveckla den studerandes studiefärdigheter och förmåga att utvärdera

färdigheterna. Den studerande stöds i att känna sina styrkor och utvecklingsbehov som

inlärare och utnyttja sådana inlärningsmetoder som lämpar sig för honom eller henne. Den

studerande övas i att planera och göra egna val och i att ta ansvar för sina val.

Målet är att studeranden tillägnar sig betydelsen av ett livslångt lärande. Han eller hon

stöds i att lita på sina studiefärdigheter och i att göra upp planer för fortsatta studier. Undervisningen

skall ge studeranden förutsättningar att finna sin uppgift i samhället och i arbetslivet.


6 §

Särskilda mål för undervisningen

för vuxna

Undervisningen för vuxna utvecklas som en form av allmänbildande undervisning. Undervisningen

skall erbjuda mångsidiga förutsättningar till grundutbildning, vidareutbildning

och kompletterande utbildning samt till livslång personlig utveckling som en del av vuxenutbildningen.

Undervisningen för vuxna skall förutom examensinriktad undervisning även omfatta sådan undervisning för ämnesstuderande och andra specialgrupper som är prestationsinriktad

och som beaktar vuxenutbildningens särdrag.

Målet är att vuxenstuderanden förutom allmänbildande kunskaper tillägnar sig sådana

studiefärdigheter, språk- och kommunikationsfärdigheter samt informationstekniska

färdigheter, vilka behövs både för fortsatta studier och för sysselsättning och framgång

i arbetslivet. Undervisningen skall utveckla färdigheter för ett livslångt lärande samt stödja

studerandens personlighetsutveckling.
3 kap.

Timfördelningen i gymnasieundervisningen
7 §

Strukturen i studierna för ungdomar

Studierna i gymnasiet indelas i tre delar:

obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. De fördjupade kurserna är huvudsakligen

fortsättningskurser som direkt sammanhänger med de obligatoriska kurserna. Skolan

skall erbjuda de fördjupade kurserna som valfria för den studerande.

De tillämpade kurserna är integrerade kurser, som innehåller stoff från olika ämnen, metodkurser

eller av samma eller någon annan utbildningsanordnare ordnade yrkesinriktade studier

eller andra studier som är lämpliga för gymnasiets uppgift. De tillämpade kurserna kan även

omfatta gymnasiediplom som avläggs i konst- och färdighetsämnen. De tillämpade kurserna

är valfria för den studerande. De studerande skall ges möjlighet att såsom tillämpade kurser

i sina studier innefatta också sådana ovan avsedda studier som ordnas av andra utbildningsanordnare.
8 §

Timfördelningen i undervisningen för ungdomar

Timfördelningen inom undervisningen för ungdomar är följande:

Ämne eller temaområde Obligatoriska kurser Antal riksomfattande kurser i form av fördjupade studier

Modersmål och litteratur 6 3

Språk

språk som påbörjas i årskurs



1–6 i den grundläggande utbildningen

(A-språk) 6 2

språk som påbörjas i årskurs

7–9 i den grundläggande utbildningen

(B-språk) 5 2

övriga språk 16

Matematik

kort lärokurs 6 2

lång lärokurs 10 3

Miljö- och naturvetenskaper

Biologi 2 3

Geografi 2 2

Fysik 1 7

Kemi 1 4


Religion eller livsåskådningskunskap 3 2

Filosofi 1 3

Psykologi 1 4

Historia 4 2

Samhällslära 2 2

Konst- och färdighetsämnen 5

Gymnastik 2 3

Musik 1–2 3

Bildkonst 1–2 3

Hälsokunskap 1 2

Studiehandledning 1 1

Obligatoriska kurser 47–51

Fördjupade kurser minst 10

Tillämpade kurser

Kurser sammanlagt minst 75
Förutom de obligatoriska och fördjupade kurserna enligt timfördelningen kan även

fördjupade och tillämpade kurser som utbildningsanordnaren beslutar om förekomma.

Förutom lektioner ges de studerande också annan handledning inom ramen för studiehandledningen.

Studeranden kan studera flera än ett Aspråk.

Om han eller hon studerar det andra inhemska språket enligt lärokursen för A-språk är antalet obligatoriska kurser sex.

En studerande med samiska, rommani eller ett främmande språk som modersmål kan undervisas i modersmål och litteratur enligt lärokursen för finska/svenska som andra språk.

Om en studerande med samiska, rommani eller ett främmande språk som modersmål får modersmålsundervisning i sitt eget modersmål, kan det sammanlagda antalet kurser i modersmål och litteratur och i obligatoriska kurser i övriga språk samt det totala antalet obligatoriska kurser som studeranden

skall fullgöra vara mindre än vad som föreskrivs i 1 mom. Det andra inhemska språket studeras

då som valfritt ämne.

Om en studerande med ett främmande språk som modersmål får undervisning i finska/svenska enligt lärokursen för finska/svenska som andra språk, får timmarna i modersmål och litteratur och i det andra inhemska språket

delas i undervisning i de nämnda ämnena så som utbildningsanordnaren beslutar.
9 §

Timfördelningen inom undervisningen för vuxna

Timfördelningen inom undervisningen för vuxna är följande:

Läroämnen Obligatoriska kurser Minimiantal riksomfattande

kurser i form av fördjupade studier

Modersmål och litteratur 5 1

Språk


A-lärokurs 6 2

B1-lärokurs 5 2

Andra lärokurser (B2, B3) 6

Matematik

kort lärokurs 6 2

lång lärokurs 10 3

Livsåskådningsämnen

och samhällsämnen 6

Religion eller livsåskådnings kunskap 1

Historia 3

Samhällslära 1

Filosofi 1

Naturvetenskapliga ämnen 7

Fysik 1


Kemi 1

Biologi 2

Geografi 1

Psykologi 2

Övriga ämnen och ämneshelheter som hör till gymnasiets uppgift

Sammanlagt minst 44


Förutom de obligatoriska och fördjupade kurserna enligt timfördelningen kan även

sådana fördjupade kurser och andra ämnen och ämneshelheter som hör till gymnasiets uppgift

och som utbildningsanordnaren beslutar om förekomma.

En studerande skall studera minst ett språk enligt målen för A-lärokursen. Antingen A- eller B1-språket skall vara det andra inhemska språket. Den studerande skall ges möjlighet att studera ett eller flera främmande språk som

valfritt ämne.

I den undervisning som ordnas i en straffanstalt kan avvikelse göras från 1 mom. enligt vad som bestäms i läroplanen.

En studerande som har inlett sina gymnasiestudier innan han eller hon har fyllt 18 år skall utöver de kurser som avses i 1 mom. studera minst en kurs i gymnastik och en kurs i hälsokunskap samt två kurser i bildkonst eller musik eller en kurs i båda de sistnämnda ämnena.

Utöver undervisningen i de olika läroämnena ges de studerande handledning i anslutning

till studierna. Det är frivilligt för de studerande att delta i handledningen.

Vad som bestäms i 8 § 4–6 mom. gäller även timfördelningen inom undervisningen för vuxna.


10 §

Specialbestämmelse om undervisning som ges av utbildningsanordnare med en särskild

utbildningsuppgift

I undervisning som ges av utbildningsanordnare med en särskild utbildningsuppgift

enligt 3 och 4 § gymnasielagen kan avvikelse göras från 7 eller 8 § enligt vad som bestäms i

tillståndet att ordna utbildning.


4 kap.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
11 §

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2003.


Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 23 september 1993 om

timfördelningen i gymnasiet (835/1993) jämte ändringar samt undervisningsministeriets beslut

av den 26 september 1994 om timfördelningen i vuxengymnasier (873/ 1994) jämte ändringar.
12 §

Övergångsbestämmelser

En läroplan som gjorts upp enligt ett i 11 § 2 mom. nämnt beslut kan iakttas tills utbildningsstyrelsen

beslutar om grunderna för läroplanerna enligt denna förordning och om ibruktagandet av de läroplaner som skall utarbetas enligt dem. Utbildningsstyrelsen skall godkänna läroplansgrunderna så att de läroplaner

som baserar sig på denna förordning kan tas i bruk senast den 1 augusti 2005.

De förordnanden som med stöd av de beslut som nämns i 11 § 2 mom. utfärdats för

utbildningsanordnare med en särskild utbildningsuppgift upphör att gälla senast den 31 juli 2005.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen

träder i kraft.


Den 14 november 2002 i Helsingfors

Undervisningsminister Maija Rask

Regeringsråd Eeva-Riitta Pirhonen
BILAGA 4
Utbildningsstyrelsens rekommendation om grunderna för

undervisningen i modersmål för invandrare i gymnasieutbildningen
Det grundläggande syftet med lärokursen Modersmål och litteratur, annat modersmål, är att

stödja den studerandes utveckling till en aktiv och balanserad medlem i såväl sin egen språk-

och kulturgemenskap som i den finländska språk- och kulturgemenskapen. Tillsammans stärker

undervisningen i svenska/finska som andraspråk eller i svenska/finska som modersmål och

undervisningen i den studerandes modersmål den studerandes mångkulturella identitet och

skapar en grund för funktionell tvåspråkighet.

Undervisningen i modersmålet gör det möjligt för den studerande att förstå begrepp som

är nödvändiga i olika läroämnen. De olika innehållsområdena betonas i förhållande till det

timantal som står till förfogande, de studerandes språkfärdighetsprofil, undervisningsgruppens

storlek och ifrågavarande språks egenskaper.

I undervisningen skall man utgå från de studerandes språkliga förutsättningar och kulturella

erfarenheter. Hänsyn bör tas till att de studerande har olika utgångsläge och till att en invandrarstuderande

får ringa stöd av omgivningen för sitt modersmål. I undervisningen skall ofta

utnyttjas det stöd som andra studerande som talar samma språk ger, och den studerande bör

ges talrika möjligheter att lyssna till och tala sitt modersmål i skolan. Den studerande bör både

uppmuntras och stödas att utveckla tänkandet och ett personligt språk. En målinriktad modersmålsundervisning

bör stödjas genom samarbete mellan hem och skola.
Allmänna mål
Vid planeringen av undervisningen bör beaktas att målen för hur den studerande skall

behärska sitt modersmål inte kan ställas på samma nivå som mål för studerande som talar

finska eller svenska som modersmål.

Målen för undervisningen i modersmål för studerande med invandrarbakgrund är att

de studerande skall

• bli medvetna om modersmålets struktur och användning

• utvidga sitt ordförråd och förbättra sin läsförståelse

• allsidigt kunna utnyttja talade och skrivna texter på sitt eget språk

• kunna uttrycka sig frimodigt och naturligt på sitt modersmål i olika talsituationer

• bli istånd att skriva för olika ändamål

• fördjupa sin kännedom om den egna kulturen och litteraturen

• visa uppskattning för det egna språket och den egna kulturen och bli motiverade

att ytterligare utveckla sina kunskaper i modersmålet.
Bedömning
Bedömningen bör rikta sig allsidigt på olika områden av språkfärdigheten och språkförståelsen.

Såväl skriftliga och muntliga arbeten som den aktivitet och det intresse den studerande

uppvisar inverkar på kursvitsordet.
Kurser
Muntlig kommunikation, läsning, skrivning och iakttagelser av språket skall anknyta till

målen och innehållet i varje kurs.


1. Det egna modersmålet och dess användning (MOM 1)
Kursen sammanbinder modersmålsundervisningen i den grundläggande utbildningen

och modersmålsundervisningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna.

I början av kursen görs en kartläggning av de studerandes färdigheter i modersmålet

samt deras tidigare kunskaper och kännedom om sitt modersmål och sin kultur. De

studerande skall bekanta sig med användningen av sitt modersmål och med språkets variationer

på vederbörande språkområde. De bör ges tillfälle att lyssna på modersmålet i olika

talsituationer. Deras traditioner, gymnasiestudier och frågor i anslutning till det finländska

samhället diskuteras. Ordförrådet bör utvidgas och grundläggande begrepp på olika

områden definieras på modersmålet.
2. Språkfärdighet och språkriktighet (MOM 2)
De studerande skall fördjupa sig i det egna språkets struktur och särdrag i jämförelse med

det svenska/finska språket. De bör öva sig i att använda språket i skrift, först för personliga

ändamål och sedan för mera krävande uppgifter. I andra språk än dem som använder det

latinska alfabetet befästs skrivtekniken i respektive språk, eventuellt också med hjälp av dator.


3. Språkområdets kultur (MOM 3)
De studerande skall bekanta sig med kulturtraditionerna på vederbörande språk- och

kulturområde samt också med den muntliga folktraditionen, religionen och olika föreställningar

med hänsyn till dessas betydelse i kulturen i fråga. Särdragen i den egna kulturen

jämförs med den finländska kulturen. De studerande skall allsidigt sätta sig in i ämnesområdena

genom att läsa, tala och skriva om dem.
4. Kommunikation och samhälle (MOM 4)
De studerande skall i mån av möjlighet göra sig förtrogna med aktuella medietexter i språkområdet

i fråga, såsom med nyheter, reklam, artiklar och reportage samt lära sig att diskutera

och skriva om ämnen som intresserar dem. De skall fördjupa sig i dagens förhållanden

på det egna språkområdet. Studerandena skall muntligt eller skriftligt presentera och analysera

en tidningsartikel, ett radio- eller ett televisionsprogram som de själva valt.
5. Skönlitteratur och andra konstformer (MOM 5)
De studerande skall bekanta sig med några kända författare och konstnärer på det egna

språkområdet. Ett skönlitterärt verk läses tillsammans i klass och dess innehåll och språk

diskuteras. De studerande kan läsa och referera ett självvalt verk eller fördjupa sig i någon

konstform och berätta om den. Vid lämpliga tillfällen kan de presentera kultur, konst och

litteratur på sitt språkområde.
6. Kunskapens värld (MOM 6)
I syfte att utvidga ordförrådet och lära sig moderna begrepp skall de studerande stifta bekantskap

med texter på olika vetenskapsområden som anknyter till skolans läroämnen. Aktuella



frågor på de olika områdena diskuteras. De studerande skall skriva och presentera en egen

artikel eller saktext. De kan också genomföra ett mera omfattande projekt kring ett tema.
Yüklə 1,06 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   ...   9   10   11   12   13   14   15   16   17




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə