Grunderna för läroplanen
STUDERANDE SOM ÄR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
Yüklə 1,06 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 4.5 UNDERVISNINGEN AV SÄRSKILDA SPRÅKLIGA OCH KULTURELLA GRUPPER
- 5 Mål och centralt innehåll 5.1 ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN
- 5.2 TEMAOMRÅDEN
4.4 STUDERANDE SOM ÄR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Syftet med det särskilda stödet är att hjälpa och stödja den studerande så att han eller hon ges jämbördiga möjligheter att slutföra sina studier i gymnasiet. Särskilt stöd behövs för sådana studerande som tillfälligt har blivit efter i studierna eller vilkas studieförutsättningar har försvagats på grund av handikapp, sjukdom eller funktionshinder. Till samma målgrupp hör också de studerande som behöver psykiskt eller socialt stöd. En studerande kan också vara i behov av stöd på grund av problem med den mentala hälsan, på grund av social missanpassning eller på grund av problem i den aktuella livssituationen. Studierna för en studerande kan enligt § 13 i gymnasielagen (629/1998, ändrad genom lagen 478/2003) delvis ordnas på annat sätt än vad som föreskrivs i gymnasielagen och gymnasieförordningen och i gymnasiets läroplan. Om en studerande befrias från studierna i ett läroämne, skall han eller hon i stället välja andra studier så att minimiantalet kurser uppfylls. De inlärningstillfällen och prov som avses i § 13 i gymnasielagen skall ordnas så att den studerandes individuella behov beaktas. En plan kan uppgöras för den studerande i vilken det antecknas hur de individuella åtgärderna kan genomföras. Om en störning i språkutvecklingen hos en studerande upptäcks först i gymnasiet bör stödåtgärder omedelbart planeras och sättas in. I läroplanen bestäms hur undervisningen och stödåtgärderna för de studerande som är i behov av särskilt stöd skall ordnas. 4.5 UNDERVISNINGEN AV SÄRSKILDA SPRÅKLIGA OCH KULTURELLA GRUPPER Allmänt Med särskilda språkliga och kulturella grupper avses här studerande vilkas modersmål är samiska, romani, teckenspråk eller ett främmande språk. I läroplanen skall för dessa bestämmas om undervisningsspråket och om modersmålsundervisning enligt kapitel 5 i grunderna för läroplanen. Enligt § 6, moment 1, i gymnasielagen kan undervisningsspråket förutom finska eller svenska vara samiska, romani eller teckenspråk. Om denna möjlighet utnyttjas skall man anteckna i läroplanen i vilka ämnen, i vilken utsträckning och på vilka sätt ovannämnda språk används i undervisningen eller i studierna. Samiskspråkiga studerande kan undervisas på samiska i något ämne eller i någon kurs, läromedlen kan vara samiska eller samiska kan användas muntligt om läromedlen är finska. Teckenspråk kan användas både som hjälpspråk och som egentligt undervisningsspråk. Om man i enlighet med ovannämnda moment önskar ge en del av undervisningen på ett annat språk än den studerandes skolspråk, till exempel på det andra inhemska språket eller på ett främmande språk, skall också detta definieras i läroplanen. Samtidigt skall man försäkra sig om att den partiella undervisningen på ett annat språk inte äventyrar lärandet. Undervisningen i modersmålet meddelas enligt § 8 i gymnasielagen utgående från den studerandes undervisningsspråk, som kan vara finska, svenska eller samiska. Om undervisningen i huvudsak ges på samiska skall också undervisningen i läroämnet modersmål och litteratur ske på samiska. Samiska kan undervisas som modersmål och litteratur fastän skolan inte ger undervisning på samiska. För den som studerar samiska som modersmål bedrivs undervisningen i finska antingen enligt den särskilda lärokursen för samiskspråkiga eller enligt lärokursen i modersmål och litteratur för finskspråkiga. I dessa läroplansgrunder ingår en egen lärokurs i finska också för teckenspråkiga. Som modersmål kan enligt § 8, moment 2, i gymnasielagen enligt studerandens val också undervisas i teckenspråk, romani eller ett annat språk som är den studerandes modersmål. Studerande med ett främmande språk som modersmål skall studera läroämnet modersmål och litteratur antingen enligt lärokursen i svenska/finska som andraspråk eller enligt lärokursen i svenska/finska som modersmål. Utbildningsanordnaren skall inom ramen för dessa stadganden besluta i vilken omfattning det skall ordnas undervisning på det egna språket, undervisning i det egna modersmålet och undervisning i svenska/finska som andraspråk, hur undervisningen skall organiseras och när det är ändamålsenligt att ordna den i samarbete mellan flera läroanstalter. De språkliga och kulturella gruppernas särdrag SAMER I undervisningen av samiska studerande skall man beakta att samerna är ett ursprungsfolk som har ett eget språk och en egen kultur. Samernas förhållande till naturen, deras traditionella näringar och den samiska gemenskapen utgör det samiska språkets och den samiska kulturens kärna, som gymnasieutbildningen bör främja. I gymnasieundervisningen skall man fästa särskild vikt vid de varierande språkkunskaperna hos de studerande från den grundläggande utbildningen. För de studerande som där fått undervisning på samiska skall denna fortsätta i gymnasiet i mån av möjlighet. Undervisningen skall stödja de studerandes ursprungliga identitet och ge dem möjligheter att stärka sitt språk och att utveckla sin allmänna språkförmåga. Gymnasieundervisningen skall främja kännedomen om den egna kulturen, historien och samegemenskapen i de nordiska länderna samt insikten om samerna som folkgrupp och som ett av världens ursprungsfolk. Syftet med studierna är att de samiska studerandena skall bli allt mera medvetna om sina rötter och sitt kulturarv samt om de olika samiska språken, om deras kulturområden och om olika samiska grupper. Gymnasiet skall ge de studerande förutsättningar att utveckla en sund självkänsla så att de skall kunna bevara sin samiska identitet. Samiskspråkig undervisning kan ges på nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Huvudsyftet med undervisningen av samisktalande studerande är att stödja utvecklingen till aktiv tvåspråkighet och mångkulturalism och att ge dem förutsättningar för fortsatta studier i och på samiska på högskolestadiet. I undervisningen på samiska skall utvecklingen av de studerandes färdigheter i modersmålet stödjas i alla läroämnen. Undervisningen och studierna skall hjälpa de studerande att identifiera sig med sitt etniska kulturarv och samhörigheten med samer i andra länder. I undervisningen skall de riksomfattande målen och det centrala läroinnehållet följas – dock så att särdragen i den samiska kulturen och språksituationen beaktas. Samernas egen historia, kännedomen om det samiska samhället i dag, om samernas traditionella näringar och om musik-, berättar- och hantverkstraditionerna skall betonas i undervisningen. Närmiljön, släktgemenskapen, de samiskspråkiga medierna och aktiva kontakter med andra sameområden kan nyttjas som resurser i undervisningen och studierna. Gymnasiet skall för sin del som studiemiljö stödja den undervisning som ges på samiska.
som en etnisk och kulturell minoritet beaktas. Undervisningen i romani i gymnasiet skall stärka identiteten hos romska studerande och ge dem möjlighet att använda sitt språk och uttrycka sig på det. Därvid bör de färdigheter och kunskaper som de fått i hemmet, i sin gemenskap och i den grundläggande utbildningen beaktas. Undervisningen i romani skall i mån av möjlighet ordnas i samarbete med andra läroanstalter och den skall främja de romska studerandenas kännedom om sin historia och sitt språk samt den allmänna medvetenheten om romerna i Finland och i andra länder. I studierna nyttjas närmiljön, släktgemenskapen och medier på romani.
modersmål är svenskt eller finskt teckenspråk. De har lärt sig teckenspråket som sitt första språk och det är det språk som de behärskar bäst eller det språk som de använder mest i sitt dagliga liv. I undervisningen av studerande med teckenspråk som modersmål följs de allmänna målen för fostran och lärande i gymnasiet så att dessa tillämpas på den teckenspråkiga kulturen och kommunikationen. Undervisningsspråket är i så fall svenskt eller finskt teckenspråk. Parallellt med teckenspråket används svenska respektive finska vid läsning och skrivning. Syftet är att de studerandes teckenspråkiga identitet stärks och att de lär sig att uppskatta sitt språk och sin kultur jämbördigt vid sidan av majoritetsspråket och majoritetskulturen. De studerande skall bli medvetna om sina språkliga och kulturella rättigheter i olika situationer samt kunna utnyttja tolk- och samhällstjänster på teckenspråk. Ett annat syfte är att de studerande skall bli medvetna om den akustiska världen, som skiljer sig från teckenspråkets värld, och lära sig de hörandes kultur och handlingsmönster, så att de kan fungera smidigt i två eller flera kulturer. Eftersom både det svenska och det finska teckenspråket är minoritetsspråk skall man i undervisningen fästa speciell vikt vid att skapa en så stimulerande teckenspråkig studiemiljö som möjligt. Teckenspråket har inte något allmänt använt skrivsystem, vilket gör att betydelsen av den studerandes personliga språkliga umgänge accentueras. I undervisningen utnyttjas de möjligheter som informations- och kommunikationstekniken ger när det gäller att umgås och skaffa information på teckenspråk. INVANDRARE OCH ANDRA STUDERANDE SOM TALAR ETT FRÄMMANDE SPRÅK I studierna och undervisningen av invandrare och andra studerande som talar ett främmande språk följs grunderna för läroplanen och gymnasiets lokala läroplan med hänsyn till de studerandes bakgrund och utgångsläge, såsom deras modersmål och kultur, den tid som de kommer att stanna i landet, deras tidigare skolgång och deras kunskaper i svenska/finska. Undervisningen och studierna stöder den studerandes utveckling till en aktiv och balanserad medlem såväl i den finländska som i den egna språk- och kulturgemenskapen. Invandrare och andra studerande som talar ett främmande språk kan ges undervisning i svenska eller finska som andraspråk i stället för undervisning i modersmålet och litteratur enligt skolspråk om deras kunskaper i svenska eller finska inte kan anses vara lika goda som i modersmålet på språkfärdighetens alla delområden. För invandrare och andra studerande som talar ett främmande språk kan man i mån av möjlighet ordna undervisning i deras eget modersmål i samarbete med andra läroanstalter. Utbildningsstyrelsens rekommendation om målen för och det centrala innehållet i undervisningen i det finns bifogad. Vid sidan av undervisningen i svenska eller finska och i modersmålet skall invandrare och andra studerande som talar ett främmande språk även ges annat nödvändigt stöd så att de kan klara av sina gymnasiestudier med hela sin kapacitet. Invandrarstuderande och andra studerande som talar ett främmande språk skall redan i början av gymnasiestudierna informeras om sina studiemöjligheter och olika stödåtgärder samt om sina rättigheter i studentexamen. entraltläroinnehåll 5 Mål och centralt innehåll 5.1 ALLMÄNNA MÅL FÖR UNDERVISNINGEN Undervisningen och den övriga verksamheten i gymnasiet skall ordnas enligt de allmänna, riksomfattande målen i statsrådets förordning (955/2002) så att det är möjligt för de studerande att skaffa sig en bred allmänbildning och forma en strukturerad världsbild. De studerande skall ges sådan väsentlig kunskap om naturen, människan, samhället och kulturerna som vilar på vetenskaplig grund eller ansluter sig till konst. De studerandes behov av och intresse för livslångt lärande bör stärkas. Deras studie-, informationssöknings-informationshanterings- samt problemlösningsfärdigheter och initiativförmåga skall utvecklas. Mångsidiga färdigheter i att använda informations- och kommunikationsteknik skall tillgodoses. Förmågan att samarbeta i olika grupper och nätverk skall betonas. För att kunna samarbeta måste man ha en god uttrycksförmåga, också på det andra inhemska språket och på främmande språk, vara beredd att ta hänsyn till andra och vid behov justera sin egen uppfattning och verksamhet. Samarbets-, interaktions- och kommunikationsförmågan skall utvecklas genom olika former av studier som kräver samverkan. De studerandes medvetenhet om sambandet mellan människans handlande och världens tillstånd skall utvecklas. Gymnasiet skall ge de studerande förmåga att identifiera och behandla etiska frågor dels på individplanet, dels på ett samhälleligt plan. De studerande bör ges tillfälle att reflektera över olika alternativ, träffa val och förstå direkta och indirekta följder av sina val. Gymnasiet bör sträva efter att hos de studerande utveckla viljan och förmågan att handla ansvarsfullt i ett demokratiskt samhälle så att både deras egen och andras välbefinnande beaktas. Undervisningen skall befästa de studerandes självkänsla och hjälpa dem att bli medvetna om sin personliga egenart. De studerande skall uppmuntras att uttrycka sina iakttagelser, tolkningar och estetiska uppfattningar på olika sätt. Gymnasieundervisningen skall sporra de studerande till konstnärlig verksamhet, uppmuntra dem att delta i konst- och kulturlivet och leda dem till en livsstil som främjar hälsa och välmående. Gymnasieundervisningen skall ge de studerande förmåga att planera för framtiden, för fortsatta studier och för ett framtida yrke. De skall göras förtrogna med arbets- och näringslivet och med entreprenörskap. Målet är att de studerande efter slutförda gymnasiestudier på ett flexibelt sätt skall kunna möta utmaningarna i en föränderlig värld, känna till olika påverkningsmöjligheter samt vilja och våga handla. De skall ges förutsättningar för ett mångsidigt och fullödigt liv som människor i olika roller. 5.2 TEMAOMRÅDEN Temaområdena är samhälleligt betydelsefulla utmaningar som all fostran och utbildning står inför och de utgör samtidigt aktuella etiska ställningstaganden. I praktiken utgör temaområdena ett slags verksamhetsprinciper som strukturerar verksamhetskulturen i gymnasiet och som går över ämnesgränserna och integrerar undervisningen. De angår hela vår livsstil. Gemensamma mål för alla temaområden är att de studerande skall kunna • iaktta och analysera moderna företeelser och miljöer • framföra motiverade uppfattningar om vilket slags framtid som bör eftersträvas • bedöma den egna livsstilen och rådande trender ur ett framtidsperspektiv • fatta beslut och arbeta för den framtid som de anser värda att sträva efter. Gemensamma temaområden för alla gymnasier är • aktivt medborgarskap och entreprenörskap • hälsa och trygghet • hållbar utveckling • kulturell identitet och kulturkännedom • teknologi och samhälle • informations- och mediekunskap’ Utöver dessa kan utbildningsanordnaren också godkänna andra temaområden i läroplanen. Temaområdena skall beaktas i undervisningen i alla läroämnen på ett naturligt sätt och genomsyra gymnasiets verksamhetskultur. Vissa huvudpunkter ingår i ämnesdelarna i läroplanens grunder. Temaområdena kompletteras, aktualiseras och konkretiseras i den lokala läroplanen. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap Temaområdet aktivt medborgarskap och entreprenörskap syftar till att fostra de studerande till aktiva, ansvarskännande och kritiska medborgare. Detta innebär engagemang och vilja att vara med och påverka den politiska, ekonomiska och sociala verksamheten på olika samhällsområden och i kulturlivet. Engagemanget kan ske på lokal, nationell, europeisk och global nivå.
• fördjupa sin kännedom om det demokratiska samhällets funktionsprinciper och de mänskliga rättigheterna • kunna bilda sig en egen motiverad uppfattning och diskutera den så att också samtalspartnerns åsikter respekteras • känna till olika demokratiska system och verksamhetssätt • som individ och gruppmedlem vilja delta i att skapa allmänt välstånd i närmiljön, på hemorten, i samhället och livsmiljön och påverka beslutsfattandet i samhället • tillägna sig initiativkraft och entreprenörskap som handlingsmönster • känna till olika former av företagsamhet och dess möjligheter och verksamhetsprinciper • förstå arbetets betydelse för individen och samhället • känna till det inflytande som konsumenten har och kunna utnyttja det. När temaområdet genomförs bör tonvikten ligga på praktiska övningar och på personliga erfarenheter genom engagemang och påverkan. Förutom genom skolans egen insats kan en sådan studiemiljö skapas i samarbete med andra samhällsorgan, med olika organisationer och företag. Hälsa och trygghet I gymnasiet bör man låta de studerande uppleva delaktighet, ömsesidigt stöd och rättvisa. Dessa faktorer är viktiga källor till livsglädje och psykisk hälsa och samt ger kraft att orka. Syftet med temaområdet hälsa och trygghet är att de studerande skall inse de grundläggande förutsättningarna för sin egen och för samhällets välfärd. Temaområdet skall sporra de studerande att arbeta för hälsa och trygghet i familjen, i närmiljön och i samhället. Det befäster förmågan att upprätthålla hälsan och tryggheten i vardagen, en förmåga som var och en behöver i livets olika skeden och i synnerhet i krissituationer.
• kunna uttrycka känslor och åsikter i sitt umgänge på ett sätt som utvecklar dynamiken i skolgemenskapen och också hantera besvikelser, motsägelsefulla erfarenheter och konflikter utan våld • våga ta ett individuellt ansvar för de övrigas hälsa och välbefinnande samt för klimatet i studiegemenskapen och själv kunna ta emot stöd av andra • kunna bedöma vilka handlingsmönster eller strukturella faktorer i sociala och samhälleliga sammanhang som främjar hälsa och trygghet och vilka som kan äventyra dem • handla så att han eller hon utövar ett positivt inflytande på trivseln och tryggheten i studiegemenskapen • identifiera allvarliga problem och kunna söka hjälp och anlita välfärdstjänster eller vidta andra ändamålsenliga åtgärder även i undantagssituationer • förmå hantera förändringar och osäkerhet och skapa en grund för nya möjligheter.
Också rättvisan spelar i det sammanhanget en väsentlig roll. Upplevelsen är individuell, men fundamentet finns i gemenskapen.
nulevande och kommande generationer. Människan skall i all verksamhet lära sig att anpassa sig till naturens villkor och inse gränserna för vad jordklotet tål. Gymnasiet skall sporra de studerande till ett hållbart levnadssätt och till att verka för en bärkraftig utveckling. Målet är att de studerande skall • ha baskunskaper om de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensionerna av en hållbar utveckling och förstå att utvecklingen blir bärkraftig endast om dessa genomförs samtidigt • kunna mäta, bedöma och analysera förändringar i naturen och i den kulturella och sociala miljön • reflektera över vad ett hållbart levnadssätt, en naturbevarande och ekologiskt bärkraftig produktion innebär, över hurdan en sådan organisation och ett sådant samhälle är som förstärker sitt sociala kapital samt över hur man kan skydda naturens fortbestånd för kommande generationer • i sitt dagliga liv, som gymnasist, konsument och aktiv medborgare vilja och kunna verka för en hållbar utveckling • ha förmåga att lokalt, nationellt och internationellt samarbeta för en bättre framtid.
bärkraftig utveckling ur flera synvinklar: det gäller att klarlägga hur människans verksamhet har påverkat miljön och hur människans sätt att forma sin omgivning har förändrats i och med den kulturella evolutionen. Det gäller också att analysera globala miljörisker och orsakerna till dem och att finna olika medel för att korrigera utvecklingens riktning. Problem i anknytning till befolkningstillväxt, fattigdom och hungersnöd diskuteras. De studerande skall lära sig att se materiens och energins kretslopp i naturen och produktionssystemen samt att spara energi och råmaterial. Ett diskussionstema är hurdan en ekonomisk tillväxt som inte baserar sig på ökad användning av råmaterial och energi kunde vara och vilken betydelse ekonomisk stabilitet har för miljöskyddet och för människornas välfärd. De studerande skall bekanta sig med sådana företag och sådan teknik som omsätter principerna för en hållbar utveckling i praktiken och lära sig att utnyttja möjligheterna att som konsument påverka utvecklingen. Vidare undersöks hur människans aktiviteter kan anpassas till omgivningen så att kulturtraditionerna respekteras och så att naturens diversitet bevaras. Därtill gäller det att öva ett miljövänligt levnadssätt och undersöka de strukturella förutsättningarna för det. I undervisningen och gymnasiets vardag ges exempel på goda rutiner. För att aktivt våga främja en hållbar utveckling måste den studerande få uppleva att hans eller hennes etiska, praktiska, ekonomiska, samhälleliga och yrkesmässiga avgöranden har betydelse. De studerande bör få en uppfattning av de stora förändringar som behövs och av det breda samarbete som är en förutsättning för att uppnå resultat. Vid sidan av undervisningen gäller det att eventuellt genom ett eget miljöprogram eller ett program för en bärkraftig utveckling och genom en miljömedveten verksamhetskultur sporra de unga till ett hållbart levnadssätt.
med hjälp av sitt modersmål, sin gestaltning av det förflutna, sin religion samt genom konst- och naturupplevelser och andra frågor som är betydelsefulla för de studerande. De bör känna till de gemensamma nordiska, europeiska och allmänmänskliga värderingarna och märka hur sådana värderingar eller en avsaknad av dem avspeglar sig i vardagen, i det finländska samhället och i världen. Gymnasiet skall erbjuda studerandena rikligt med möjligheter att förstå hur vårt kulturarv har uppstått och vilken uppgift eleverna kan tänkas ha när det gäller att upprätthålla och förnya kulturarvet. Gymnasiet skall främja en positiv kulturell identitet hos de studerande och ge dem insikter i olika kulturer. Det kan bana väg för interkulturell verksamhet och ett framgångsrikt internationellt samarbete. Målet är att de studerande skall • känna till olika tolkningar av begreppet kultur och kunna beskriva olika kulturella särdrag • känna till det andliga och materiella kulturarvet • vara medvetna om sin kulturella identitet, veta till vilken kulturgrupp de vill höra och kunna fungera som tolkar för sin kultur • värdesätta kulturell mångfald som en källa till berikande upplevelser och skaparkraft och kunna reflektera över olika alternativ för den kulturella utvecklingen • kunna kommunicera mångsidigt även på främmande språk med människor som har en annorlunda kulturell bakgrund • aktivt vilja medverka till att bygga upp ett mångkulturellt samhälle baserat på inbördes hänsyn. Då verksamhetskulturen utvecklas skall man fästa uppmärksamhet vid gymnasiet som kulturmiljö, vid ett gott uppförande och vid gymnasiets egna traditioner, fester och andra evenemang. Studerandena uppmuntras till kommunikation och samarbete över språk- och kulturgränserna.
livskvalitet och underlätta sitt liv under arbete och fritid. Kännedom om lagbundenheterna i naturen utgör grunden för teknologin. I teknologin ingår kunskapen och färdigheten att planera, tillverka och använda tekniska produkter, processer och system. Sambandet mellan teknikens och samhällets utveckling betonas.
• kunna utnyttja naturvetenskaplig kunskap och kunskap från andra vetenskapsgrenar då de reflekterar över tekniska utvecklingsmöjligheter • kunna förstå och bedöma människans förhållande till den moderna teknologin • kunna bedöma hur tekniken inverkar på levnadssättet, samhället och miljöns tillstånd • kunna bedöma de etiska och ekonomiska synpunkter, välfärdsfrågor och jämlikhets- aspekter som styr den tekniska utvecklingen samt ta ställning till och motivera olika tekniska alternativ • förstå växelverkan mellan teknik och ekonomi och kunna bedöma hur olika alternativ inverkar på arbetets innehåll och på sysselsättningen • lära sig något om företagsamhet och bekanta sig med det lokala arbetslivet.
och förändringarna i samhället ur historiska, nutida och framtida synvinklar. De skall lära sig att använda, behärska och förstå teknik. De måste lära sig sådan innovations- och problemlösningsförmåga som behövs i tekniskt utvecklingsarbete. De bör lära sig att granska de värderingar som ligger bakom teknologin samt teknologins följder. Uppgiften är att undersöka den moderna människans beroende av teknik och reflektera över vad detta beroende innebär för individen, arbetslivet och fritiden. Särskilt bör övervägas vilken teknik som kan anses oumbärlig med tanke på människans grundläggande behov och vilken som kan avvaras. De studerande skall uppmuntras att som individer och samhällsmedlemmar ta ställning till den tekniska utvecklingen och engagera sig i beslut om den. Olika problem på detta temaområde kan konkretiseras så att man bekantar sig med tekniken på olika områden, såsom inom hälsa och välfärd, information och kommunikation, formgivning och musik, miljöskydd, energiproduktion, trafik och lant- och skogsbruk.
dem till djupare insikt om mediernas centrala roll och betydelse i vår kultur. Gymnasiet skall främja de studerandes attityder till medierna och deras förmåga till växelverkan samt stärka deras samarbete med de lokala eller regionala medierna. De studerande vägleds att förstå mediernas inflytande, deras roll som underhållare, informationsförmedlare och samhälleliga opinionsbildare, som källor till beteendemodeller. Medierna skapar samhörighet, de formar världsbilden och identiteten. De studerande skall lära sig att iaktta och kritiskt analysera hur den värld som medierna beskriver förhåller sig till verkligheten. De skall lära sig att värna om skyddet av privatlivet, om säkerheten och om datasekretessen när de rör sig i medievärlden. Målet är att de studerande skall • få tillräckliga färdigheter i att tolka och ta emot budskap: de skall lära sig att välja och tolka medietexter kritiskt och tillägna sig samhälleliga kunskaper och färdigheter som de behöver som konsumenter • kunna behandla estetiska och etiska frågor: lära sig att ta ansvar i produktion och användning av medieinnehåll och i sitt mediebeteende • bli skickliga i att kommunicera, samverka och påverka • kunna producera medietexter och kunna nyansera uttrycket när de själva skall skapa och förmedla innehållet i dem • vänja sig vid att använda medierna som studieredskap och studiemiljö, lära sig att använda dem i kommunikationssituationer i studierna samt för att söka efter och förmedla uppgifter • känna till ekonomiska och samhälleliga faktorer som inverkar på mediernas verksamhet • erhålla kunskap om kommunikationsbranschen, medieproduktion och upphovsrätter. Mediekunskap i gymnasiet innebär både färdigheter och kunskaper. Medierna utgör såväl studieobjekt som studieredskap. Mediefostran går ut på att utveckla de studerandes verbala, visuella, auditiva, tekniska och sociala färdigheter samt deras studieteknik. Detta förutsätter samarbete mellan olika läroämnen och samarbete med olika medier samt lärande i autentisk miljö. I de olika läroämnena i gymnasiet måste man analysera och bygga upp kontakterna till medierna och till diskussionen i dem, till teknik, innehåll och material och till den mediekultur som uppstår kring dem. I mediekunskapen betonas samverkan mellan olika medier och visuella aspekter. Yüklə 1,06 Mb. Dostları ilə paylaş:
|