Grunderna för läroplanen
Yüklə 1,06 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 5.3.2 MODERSMÅL OCH LITTERATUR, FINSKA SOM MODERSMÅL
5.3. Modersmål och litteratur 5.3.1 MODERSMÅL OCH LITTERATUR, SVENSKA SOM MODERSMÅL Modersmålet är av grundläggande betydelse för lärandet. Genom det gestaltar människan sin verklighet och kommunicerar med andra. Modersmålet stärker den personliga och kulturella identiteten samt utvecklar tänkande, kreativitet och en estetisk medvetenhet. Modersmål och litteratur är som läroämne ett livskunskapsämne och ett centralt färdighets-, kunskaps- och kulturämne. Läroämnet baserar sig på ett vidgat textbegrepp som innefattar förutom skrivna och talade texter även medietexter och bilder av olika slag. Ämnet får sitt innehåll närmast från språk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna samt från kulturforskningen. Genom läsande, skrivande och muntlig kommunikation tillägnar sig de studerande nya begrepp och lär sig att se sammanhang, tänka logiskt, reflektera, kritiskt granska, tolka och värdera. Genom litteratur och bildmedier får de studerande kunskap och möter förutom den västerländska kulturtraditionen även andra kulturer. Läsning av skönlitteratur bidrar också till personlighetsutvecklingen. En bred kommunikativ kompetens är grunden för lärande och för all samhällelig interaktion. Inom undervisningen i modersmål och litteratur och även vid samarbete med andra ämnen strävar man efter en integration av flera olika färdigheter i ett funktionellt sammanhang. Att i tal och skrift kunna använda modersmålet är en förutsättning för studier och för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Därför är det viktigt att skolan skapar goda möjligheter för språkutveckling, både inom ämnet modersmål och litteratur och inom andra ämnen i gymnasiet. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i modersmål och litteratur är att de studerande skall • fördjupa sina kunskaper om språk, litteratur och kommunikation • få en insikt om sambandet mellan språk, litteratur och lärande och kunna utnyttja relevanta begrepp då de läser, skriver, talar och lyssnar • stimuleras till att söka sig till litteratur och bildmedier som en källa till glädje, kunskap och reflektion • utveckla sin fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i skilda former från olika tider och kulturer • fördjupa sina kunskaper utgående från ett vidgat textbegrepp och kunna analysera och tolka olika slags texter • med hjälp av sin kunskap om litteratur och kommunikation se samband mellan texter och deras sammanhang och genom olika texter och medier bli förtrogna med grund- läggande demokratiska, humanistiska och etiska värden men också medvetna om destruktiva krafter att reagera mot • fördjupa sina muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter • fördjupa och precisera sitt språkbruk, att språket blir mångsidigt, dels att de studerande når sina syften med sin kommunikation • kunna anpassa sitt språk efter olika situationer, både privat och offentligt • bli allt säkrare då det gäller att behärska normer för det talade och skrivna språket och förstå avsikten med språkvården både ur ett samhälleligt perspektiv och för sitt eget språkbruk • bli medvetna om texters formspråk och retoriska medel och kunna analysera och värdera argumenterande text och själva utnyttja språket som påverkningsmedel • kunna använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionellt sätt i sina studier och i olika källor söka information samt bearbeta, reflektera över och värdera denna information • känna sig delaktiga i olika kultursammanhang och ha förmåga att njuta av, använda och skapa kultur samt ha fördjupat sin förståelse för olika kulturer och för människor med andra levnadsförhållanden.
I kursvitsordet skall ingå bedömning av såväl muntlig och skriftlig produktion som graden av deltagande. För att den studerandes muntliga färdigheter och skrivfärdigheter skall utvecklas är det viktigt att utvärderingen sker i form av en process där den studerande får respons både av läraren och av hela gruppen. Den studerande skall även ges möjlighet till självvärdering, som kan bli ett stöd för en positiv och samtidigt realistisk bild av honom eller henne som talare, läsare eller skribent. Grunden för självvärderingen är att den studerande känner till kursernas mål och innehåll och på detta sätt kan följa med sin egen utveckling.
funktionella helheter. På alla kurser fördjupar den studerande sina kunskaper om språk och litteratur, utvecklar färdigheterna i muntlig och skriftlig kommunikation och läser rikligt med fiktion och fakta. Då den studerande har läst alla de obligatoriska lärokurserna har han eller hon fått en fördjupad språkkännedom och ökad språkfärdighet. Den studerande har också fått en bred kunskap om vårt litterära arv och de litterära genrerna i funktionella sammanhang samt fördjupat sin förmåga att analysera, producera och reflektera över olika textgenrer och deras funktion i samhället. 1. En värld av texter (MO 1) Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • förstå vad det vidgade textbegreppet innebär • fördjupa sin medvetenhet om olika textgenrer • känna till olika sätt att läsa, analysera, tolka och producera texter • kunna välja stilnivå i sitt språk enligt situation • kunna tolka episka texter • kunna grundprinciperna för hur man skriftligt relaterar till annan skriven text • delta konstruktivt i gruppdiskussioner. CENTRALT INNEHÅLL • skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer • olika textgenrer och deras funktion i samhället • reflektion kring det egna läsandet • introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa • olika sätt att analysera skönlitterära texter • grundprinciperna för materialbaserat skrivande • grundprinciperna för gruppkommunikation 2. Epik och medietexter (MO 2) Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • kunna använda retorikens grundprinciper • producera olika typer av medietexter • kunna bearbeta och analysera längre episka texter • planera, framföra och utvärdera ett muntligt anförande.
• tidningstexter och andra medietexter • bild- och filmanalys • källkritik • analys av språkets strukturer • romanen som litterär genre • gränser mellan fakta och fiktion med dokumentärromanen och populärkulturen som utgångspunkt • recensioner
Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • kunna uttrycka sina tankar, känslor och åsikter kring den egna identiteten i både tal och skrift • förstå begreppet kulturell pluralism • kunna diskutera frågor kring det finlandssvenska med utgångspunkt i tryckta och digitala källor av olika slag • kunna diskutera och analysera texter av finlandssvenska författare från olika tidsperioder • känna till de drag som kännetecknar det finlandssvenska språkbruket • kunna utveckla sina texter och analysera språkets form utgående från den språkvårdsteori som behandlas.
• tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen • begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter • analys av text-, sats- och ordstrukturer • den finlandssvenska litteraturen och dess historia • förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet
texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken.
• känna igen de olika nordiska språken i både talad och skriven form • besitta grundläggande strategier för att kunna göra sig förstådda i Norden • kunna läsa och tematisera medietexter på nordiska språk, närmast danska och norska • behärska den grundläggande terminologin inom dramatiken • kunna diskutera dramatiska texter både utgående från skriven text och dramatiska framföranden • känna till principerna för välläsning. CENTRALT INNEHÅLL • de nordiska språkens gemensamma bakgrund • skillnader och likheter mellan de nordiska språken • samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden • produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats • skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen • dramatikanalys och teaterbesök • läsning, dramatisering och gestaltning av texter
• känna till olika stilmedel och kunna kommentera bildspråket i en text, speciellt i lyriska texter • kunna tolka, analysera och gestalta texter och relatera dem till den kulturella kontexten • förstå hur man sett på litteraturen och dess uppgift under olika tidsperioder och strömningar under den moderna litteraturens historia.
• produktion av reflekterande och analyserande texter • 1900- och 2000-talets litteratur och litterära ismer • litterära diskussioner inför publik 6. Textens makt (MO 6) Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • kunna analysera argumentationen i en text både skriftligt och muntligt och kritiskt kunna värdera medietexter och andra slag av saktexter • producera både skriftliga och muntliga texter som innehåller en effektiv argumentation • utveckla sin förmåga att analysera en skönlitterär text utgående från ett läsarorienterat perspektiv • kunna diskutera hur författare använder språk, stil och innehåll som maktmedel • kunna och våga uttrycka och motivera sina åsikter i en debatt • utöka sin medvetenhet om hur bild- och textflödet påverkar samhället och den enskilda individen. CENTRALT INNEHÅLL • argumentationsanalys • analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning • reklamanalys • källkritik • skillnader mellan kvinnligt och manligt språk • äldre och nyare tendenslitteratur • teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt
muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang.
• fördjupa sina kunskaper om interaktion och muntlig kommunikation • utveckla sin säkerhet att uttrycka sig samt utveckla sin förmåga att uppträda, lyssna och samtala • känna till och kunna analysera faktorer som påverkar såväl talarens som budskapets trovärdighet. CENTRALT INNEHÅLL • typiska drag i olika interaktionssituationer • verbal och nonverbal kommunikation • olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner • kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation 8. Fördjupad skriv- och textkompetens (MO 8) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • fördjupa sin förmåga att läsa olika texter analytiskt och kritiskt • bygga upp en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text.
• textgenrer • textanalys och textanalytiska begrepp • textkomposition: att producera idéer, planera, välja synvinkel, disponera, bearbeta, rubricera och redigera texten i en slutlig form • språkstruktur och språkriktighet 9. Litteratur som glädje och kunskap (MO 9) Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • hitta nya vägar för sitt kreativa tänkande genom läsning • göra jämförelser mellan olika tiders sätt att behandla teman och motiv i skilda kulturer och relatera dem till sin egen tid och sin egen livssituation • förstå att litteraturen belyser människans eviga frågeställningar • fördjupa sin förmåga att använda sig av olika litteraturvetenskapliga perspektiv vid studiet av texter.
• intertextualitet • att skriva analytiskt om litteratur • att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande 5.3.2 MODERSMÅL OCH LITTERATUR, FINSKA SOM MODERSMÅL Undervisningen i modersmål och litteratur styrs av uppfattningen att modersmålet är ett begreppssystem med vilket människan strukturerar världen och bygger upp en social verklighet. Med modersmålet tillägnar människan sig kulturen i sitt samhälle och bygger upp sin identitet. Detta möjliggör social växelverkan samt en kontinuitet i kulturen och en utveckling av den. Som läroämne är modersmål och litteratur i gymnasiet ett centralt färdighets-, kunskaps- kultur- och konstämne som ger stoff för språklig och kulturell allmänbildning. Det får sitt innehåll från språk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna samt från kulturforskningen. Kunskap i språk, litteratur och kommunikation samt färdigheter i läsning, skrivning och muntlig kommunikation inlärs i olika kommunikations- och interaktionssituationer. Undervisningen i modersmål och litteratur skall ge de studerande vägledning i att uppskatta den egna kulturen och det egna språket. Läroämnet skall också leda de studerande till att förstå mångkulturalism och flerspråkighet och till språklig och kulturell tolerans. Syftet med undervisningen i litteratur i gymnasiet är att de studerande skall begripa skönlitteratur, kunna analysera och tolka texter ur olika synvinklar. Skönlitteraturen ger stoff för andlig tillväxt, för en utmejslad kulturidentitet och för en mångsidigare uttrycksförmåga. Undervisningen i modersmål och litteratur syftar till sådana kommunikations- och interaktionsfärdigheter som skapar tillräckliga förutsättningar för fortsatta studier, för delaktighet i arbetslivet och för ett aktivt medborgarskap. Grunden för socialt umgänge och för lärande är en bred kommunikativ kompetens och en säker läs- och skrivförmåga samt förmåga att använda språket såsom situationen kräver. I läroämnet modersmål och litteratur vägleds de studerande till att aktivt inhämta kunskaper samt att till kritiskt behandla och tolka information. I undervisningen eftersträvas en inre integration inom läroämnet eftersom olika kunskaps- och färdighetsområden har funktionella samband med varandra. En förenande faktor är språket och uppfattningen att människan är en kommunikativ individ som handlar målinriktat, uttrycker sig och tolkar och producerar betydelser.
• fördjupa sina kunskaper om språk, litteratur och kommunikation och kunna utnyttja relevanta begrepp • fördjupa sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter och göra dem mångsidigare, så att de är kapabla till en målinriktad och ändamålsenlig interaktion • lära sig att använda språket mera ändamålsenligt än tidigare både i tal och skrift • lära sig att förstå och analysera förhållandet mellan text och kontext • fördjupa sin textuella kompetens så att de kan analysera, tolka, bedöma, utnyttja och producera olika slag av texter med en allt större medvetenhet om textens syfte och sammanhang • lära sig att bedöma textuttrycket, till exempel retoriska medel och argumentation, samt att tillämpa sina kunskaper då de lyssnar, läser, talar och skriver • fördjupa sina kunskaper om litteratur och på så sätt utveckla sitt tänkande, vidga sin litterära allmänbildning, sin fantasi och sin inlevelseförmåga och bygga upp sin världsbild • behärska normerna för det skrivna språket och förstå vikten av ett gemensamt skriftspråk • kunna välja och kritiskt bedöma olika källor, informationens tillförlitlighet, dess använd- barhet och syften, kunna utnyttja informations- och kommunikationsteknik i studierna i ämnet. • kunna njuta av kultur och värdesätta dess olika sidor. Bedömning Bedömningen av kurserna i modersmål och litteratur skall beakta läroämnets alla delområden. Grunden för bedömningen är att den studerande känner till kursernas mål och innehåll och på detta sätt kan följa med sin egen utveckling. I kursvitsordet ingår bedömning av såväl muntlig och skriftlig produktion som av den studerandes engagemang. För att studerandens muntliga kommunikationsförmåga och skriftliga färdigheter skall utvecklas är det viktigt att han eller hon har en personlig målsättning och får respons både av de andra studerandena och av läraren. Den studerandes färdigheter i självvärdering bör utvecklas. Förmågan att bedöma sig själv hjälper den studerande att bygga upp en positiv men samtidigt realistisk bild av sig som talare, läsare och skribent.
språk, litteratur och medier bör ansluta sig till målen och innehållet för varje kurs så att kunskaps- och färdighetsmoment ständigt samverkar. I alla kurser fördjupas behärskningen av skriftspråket och utvecklas färdigheterna i läsning och i skriftlig och muntlig kommunikation. De studerande skall läsa mycket skönlitterära och andra texter ur den synvinkel som varje kurs erbjuder. 1. Språk, texter och interaktion (ÄI 1) De studerandes uppfattning om språket, texterna och tolkningen av dem fördjupas och förmågan att läsa texter utvecklas. De skall kunna analysera sin kommunikationsmiljö samt se sin förmåga som talare, lyssnare, skribenter och medieanvändare så att bilden av dem som kommunicerande individer preciseras. MÅL De studerande skall • fördjupa sin textuppfattning • lära sig att analysera olika slag av texter med allt större insikter i de faktorer som påverkar tolkningen • lära sig att uppfatta texten som en semantisk helhet och kunna analysera dess särdrag utgående från syfte, kommunikationssituation och kommunikationsverktyg • lära sig att medvetet iaktta sitt språkbruk, sina läsvanor och sitt umgänge • bli vana vid att granska språkdräkten i texter som de åstadkommit • fördjupa sina kunskaper om gruppkommunikation; utveckla och lära sig att iaktta sitt sätt att delta, samverka och bidra till atmosfären inom gruppen samt bedöma hur resultatrikt grupparbetet eller diskussionen har varit.
syfte, mottagare, genre och typ • kommunikationssituationens och kommunikationsmedlets inverkan på texten • ett vidgat textbegrepp, till exempel talade och skrivna texter, medietexter, elektroniska och grafiska texter, sakprosa och skönlitteratur, offentliga och privata texter • att ge akt på och öva språket och innehållet i olika texter: klarhet, åskådlighet och harmoni • refererat och kommentarer • självvärdering av kunskaperna om, färdigheterna i, attityderna till och motivationen för kommunikation ur gymnasiets synvinkel • interaktionsfärdigheter i grupp 2. Textstrukturer och textbetydelser (ÄI 2) De studerande övar sig i att analysera språket, strukturerna och betydelserna i texter samt lär sig att se textens beroende av kontexten och av sambandet med andra texter. De fördjupar sin kännedom om olika textgenrer och utvecklas som skribenter, så att de kan åstadkomma olika slag av texter. MÅL De studerande skall • kunna bedöma innehåll, infallsvinklar, stil och form samt lära sig att analysera texter som helheter bestående av temporala, kausala, kontrastiva och andra betydelseför- hållanden, lära sig begrepp som behövs vid analys av texter och kunna tillämpa dem också då de själva skriver • bli vana att bearbeta sina texter enligt sin egen och andras bedömning • lära sig att planera och utarbeta talade och skrivna saktexter samt kunna förmedla sitt budskap till åhörare och läsare på eftersträvat sätt • lära sig strategier för att hämta information, använda tryckta och elektroniska källor samt finna ändamålsenliga och tillförlitliga uppgifter som grund för en artikel eller ett muntligt framförande.
referens, anknytningar; fokusering, avgränsning av ämnet och val av synvinkel • att bygga upp ett ämne, inrikta och presentera det åskådligt och bedöma det • skrivandet som process: att söka fram ändamålsenligt material, att göra ett kritiskt urval av fakta och synpunkter, att hänvisa till materialet och utnyttja det i sin text samt att finslipa både texten och språkdräkten, särskilt textens struktur och enhetlighet 3. Litterära medel och litterär tolkning (ÄI 3) De studerandes uppfattning om skönlitteraturen, språkets konstnärliga uppgift och dess kulturella betydelse fördjupas. MÅL De studerande skall • lära sig att förstå bildspråk, symbolik och flertydighet • fördjupa sina kunskaper om litterära genrer och deras särdrag • utvecklas i att analysera fiktiva texter med hjälp av olika läsar- och tolkningsaspekter samt nödvändiga litteraturvetenskapliga begrepp • lära sig att motivera sin tolkning av texter såväl muntligt som skriftligt • öva sig i att i sitt eget språk ändamålsenligt utnyttja olika språkliga medel som studerats under kursen. CENTRALT INNEHÅLL • litterär analys genom att utnyttja begrepp och angreppssätt som är motiverade för tolkningen • prosan som litterär genre; anföringstekniska medel, till exempel berättare, synvinkel, ämne, person, tid, miljö, tema, motiv • lyriken som litterär genre; begrepp som diktarjag, vers, strof, meter, upprepning, metaforer • dramat som litterär genre • novell-, dikt- och dramaanalys • användning av litterära medel i egna texter
sätter sig in i argumentation och fördjupar kunskaperna om den. De lär sig att analysera och skriva argumenterande texter.
• fördjupa sin medieläskunskap, varvid de skall kunna analysera och tolka olika medie- texter, deras bakgrund och syften samt kritiskt bedöma den information som massmedierna förmedlar och deras inverkan på individerna och samhället • som skribent såväl som talare kunna motivera sina synpunkter ur olika synvinklar samt bedöma andras strävan efter inflytande och textens trovärdighet • kunna granska litteraturens samhälleliga inflytande • lära sig att analysera och bedöma texter och de värderingar som de förmedlar också ur etisk synvinkel.
propaganda; ironi, satir, parodi • textgenrer som strävar efter att påverka läsaren, grafiska och elektroniska texter: åsikt, kolumn, kåseri, recension, ledare, kommentar, reklam • argumenterande och retoriska sätt att påverka • ställningstagande inlägg, diskussioner och debatter • litteratur som medvetet försöker påverka samhället och andra ställningstagande texter • det ideologiska i texterna, källkritik och mediekritik • språkbrukarens ansvar; val av medier samt nätetik
innebörd när det gäller att tolka och författa texter. MÅL De studerande skall • lära sig att sätta in både fiktion och sakprosa i sitt kulturella sammanhang och bedöma dem i förhållande till andra texter • lära sig att analysera stilfigurer och deras betydelse för texthelheten • klara av en självständig skrivprocess från att välja ämne och perspektiv, samla in och utnyttja material till att bearbeta texten och finslipa stilen så att resultatet är resonerande texter • utveckla sitt uttryckssätt och sin litterära stil.
utgående från den kulturella kontexten • analys av texter som speglingar av människosyn, världsbild, värderingar och ideologier såväl ur samtida som nutida perspektiv • hur stilfaktorer, såsom ordval, nyans, språkbilder, rytm och satsstruktur inverkar på texten • en resonerande text enligt eget val om något ämne som anknyter till kursens innehåll • finslipning och vård av den egna stilen
kulturens betydelse för individen och samhället. MÅL De studerande skall • lära känna finskans utvecklingsskeden och förstå vilken inverkan européernas språkliga och kulturella kontakter har haft på den finska kulturens utformning och ständiga förändring • sätta värde på mångkulturalismen och flerspråkigheten i dagens Finland och inse moders- målets betydelse för varje människa • känna till centrala verk och teman i den finska litteraturen. De skall kunna bedöma deras betydelse ur ett eget kulturellt perspektiv samt deras betydelse för uppkomsten av en kulturell och individuell finsk identitet. CENTRALT INNEHÅLL • texter i muntlig och skriftlig tradition: från folkdiktning till litteratur, från en skriftspråkskultur till modern kommunikation • finskans utformning och utveckling under internationellt inflytande; principerna för språkvård med tanke på de studerande som språkbrukare • språkets och litteraturens betydelse för uppbyggandet av en nationell identitet • finsk skönlitteratur i sin tids- och kulturkontext, centrala verk och teman • uppsatser och anföranden om ämnen som anknyter till kursens teman
och lär sig att bedöma talets betydelse i mänskliga relationer, studier och arbetsliv. MÅL De studerande skall • fördjupa sina kunskaper om interaktion och muntlig kommunikation • bli modig när det gäller att tala och säker i att uttrycka sig samt utvecklar sin förmåga att uppträda och samtala i grupp • känna igen och kunna analysera faktorer som påverkar såväl talarens som budskapets trovärdighet. CENTRALT INNEHÅLL • delfaktorer och typiska drag i olika interaktionssituationer • verbal och nonverbal kommunikation • olika särdrag och beteenden vid uppträdanden, förhandlingar, möten och diskussioner • övning i att uppträda och samtala i grupp i olika interaktionssituationer • kulturella särdrag i muntlig kommunikation och finskt tal 8. Fördjupad textkompetens (ÄI 8) De studerande fördjupar allsidigt sin förmåga att analysera och producera texter. MÅL De studerande skall • fördjupa sin förmåga att läsa olika slags texter analytiskt och kritiskt • befästa sin förmåga att författa en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text.
• texttyper och textgenrer • textanalys och textanalytiska begrepp • textkomposition: att kasta fram idéer, planera, välja synvinkel, disponera, bearbeta, finslipa stilen, rubricera och redigera texten i en slutlig form • språkvård 9. Skrivande och modern kultur (ÄI 9) De studerande sätter sig in i den kulturella och samhälleliga debatten, i aktuella frågor i massmedierna och i den moderna litteraturen. Deras kritiska och kulturella läsförmåga fördjupas, tankeförmågan utvecklas och den skriftliga färdigheten utvecklas så att den motsvarar fordringarna på gymnasiets avgångsnivå. MÅL De studerande skall • kunna behandla aktuella teman inom språk, litteratur och kommunikation i tal och skrift • lära sig att bedöma och klassificera aktuella texter på etiska och estetiska grunder och se deras betydelse som en del av den samhälleliga debatten • hitta texter i modern litteratur som intresserar dem och delta i den debatt som förs kring dem • visa mogenhet vid valet av synvinkel för sin text och vid behandlingen av ämnet, själv- ständighet i tankearbetet och förmåga att uttrycka sin åsikt.
• muntliga och skriftliga anföranden om språkliga och kulturella ämnen • aktuella ämnen i medietexter, texternas uttrycksformer och inverkan på läsaren • insyn i läsar- och författarkretsar Yüklə 1,06 Mb. Dostları ilə paylaş:
|