Grunderna för läroplanen
B1-lärokurs (Kurs som påbörjats i årskurserna 7–9)
Yüklə 1,06 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Modersmålsinriktad lärokurs
- 5.4.2 SVENSKA (I FINSKA SKOLOR)
- Lärokurs som påbörjats i årskurserna 1–6 i den grundläggande utbildningen (A)
- Lärokurs som påbörjats i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen (B1)
B1-lärokurs (Kurs som påbörjats i årskurserna 7–9) Allmänna mål Målen för undervisningen är att de studerande skall • förstå och kunna delta i ett vardagligt samtal när talet är tydligt, förs i normalt tempo och det sagda vid behov kan upprepas • kunna ta del av radio- och teveprogram som behandlar allmänna frågor samt läsa allmänt hållen finsk saktext och lättare fiktiv text, så att de kan föra anteckningar, svara på frågor om innehållet och sammanfatta det, åtminstone på svenska • kunna skriva enkla men i någon mån detaljerade brev, redogörelser och berättelser om alldagliga ämnen och teman som behandlats i kurserna, med nöjaktig behärskning av det centrala ordförrådet och finskans basstrukturer • i ovanstående sammanhang uppvisa grundläggande kännedom om det finländska samhället och finsk kultur samt kunna nämna åtminstone några kända finska författare och ha bekantat sig med något smakprov ur deras produktion. Målen motsvarar nivå B1.2 (flytande grundläggande språkfärdighet) för språkförståelse och nivå B1.1 (fungerande grundläggande språkfärdighet) för språkanvändning i tal och skrift på nivåskalan för språkkunskaper (bilaga).
alldagliga servicesituationer, t.ex. i butiker, telefon, banker, på posten och på resor, samt litet utförligare än i den grundläggande utbildningen berätta om sig själva och sin närmiljö samt skriva personliga meddelanden och små berättelser om den. I grammatiken repeteras och utvidgas finskans verblära i aktiv och passiv och i anslutning därtill de viktigaste objektsreglerna, pronomina och unipersonella uttrycken. 2. Människor, natur och sevärdheter i Finland (FINB 2) I denna kurs läser de studerande texter och lämpliga broschyrer om platser, sevärdheter och naturen på olika orter i Finland samt även utdrag ur någon lättare skönlitterär skildring om människorna och livet där. De skall lära sig att kort presentera sin hemort och berätta om iakttagelser och upplevelser på resor samt, till exempel med hjälp av annonser, guider och webbsidor på Internet, söka reda på fakta, tidtabeller, evenemang med mera. I grammatiken repeteras kasus- och pluralböjningen med särskild uppmärksamhet på finskans konsonant- och vokalväxlingar.
sina framtidsplaner. Via tryckta guider, webbsidor eller artiklar skall de bekanta sig närmare med någon utbildning och läsa, titta eller lyssna på reportage om fritidssysslor som intresserar dem. Under kursen skall de studerande göra en liten utredning eller presentation på finska om ett utbildningsområde eller en hobby. I grammatiken behandlas satsers huvuddelar (subjekt, objekt, predikat och predikativ) samt infinitiv I och III. 4. Affärs- och yrkesliv (FINB 4) I denna kurs skall de studerande öva sig att läsa och ta reda på fakta ur reklam och broschyrer samt läsa någon artikel om yrkesliv och lämpliga eller intressanta yrken. Konsumtionsvanor och arbetsvanor diskuteras med hänsyn även till människans hälsa och omgivningens förväntningar. Studerandena skall kunna svara på frågor om texternas innehåll och i enkla ord redogöra för det även på finska. I grammatiken behandlas finskans räkneord och användningen av dem i pris- och tidsuttryck, samt adjektiv och adverb. 5. Trafik, teknik och miljö (FINB 5) I den sista obligatoriska kursen skall de studerande läsa några lättare texter om trafik och fortskaffningsmedel, vanliga tekniska hjälpmedel samt exempel på bruksanvisningar. Deras förtjänster och nackdelar diskuteras både ur användnings- och miljösynvinkel. I texterna studeras även användningen av finskans particip och viktigaste nominaluttryck samt typexempel på hur finskans ordförråd är uppbyggt genom sammansättningar och avledningar. Vid kursens slut skall de studerande på finska kunna beskriva något färdmedel eller annat tekniskt hjälpmedel och sina erfarenheter av det.
till exempel under guidningar, föredrag och program i massmedierna, och kunna svara på frågor, sammanfatta innehållet och skriva korta uppsatser i anslutning till dem. Samtidigt repeteras finskans basordförråd och basstrukturer i olika sammanhang och uppövas förmågan att tala och reagera på finska i situationer och uppgifter av den typ som också förekommer i muntliga test. 7. Finland i dag (FINB 7) I denna kurs skall de studerande via massmedier och lämpliga faktatexter bekanta sig med det finländska samhälls- och kulturlivet i dag. De studerande skall genom artiklar, teve eller radioprogram fördjupa sig på något område eller i någon genre och bekanta sig med en berömd finländsk person eller kända inhemska alster på området. I texterna iakttas vid sidan av innehållet även förekomsten av idiomatik, nominalformer och satsmotsvarigheter. De studerande skall åtminstone med hjälp av lexikon kunna tillgodogöra sig huvudinnehållet även i något svårare sakprosa, såsom i nyhetsartiklar och ledare, och stimuleras att på egen hand ta del av skönlitteratur eller någon annan konstform på finska. Modersmålsinriktad lärokurs Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att ge tvåspråkiga studerande i svenska gymnasier en möjlighet att förbättra och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i finska och göra dem mera medvetna om sin tvåspråkighet och sitt dubbla kulturarv. Kurserna är disponerade kring samma teman som A-lärokursen för att studierna skall kunna ordnas både som individuell fördjupning och som särskilda kurser. I den modersmålsinriktade lärokursen betonas särskilt språkmedvetenhet, språkkännedom, språkriktighet och litteratur. Allmänna mål Tvåspråkiga studerande som studerar enligt denna lärokurs skall • bli mera medvetna om finskans byggnad och användning i jämförelse med svenskan, så att de kan nyansera och förbättra sitt språk samt undvika interferens mellan språken • fördjupa och nyansera sitt ordförråd så att de kan läsa, tolka och utnyttja texter och källor på sådana ämnesområden som kan anses höra till allmänbildningen eller tangerar studierna • förbättra sin förmåga att samtala, berätta och argumentera på finska i enlighet med situationens krav på språkvarietet och utförlighet • förbättra sin förmåga att skriva en god standardfinska för olika ändamål, så att de kan avfatta redogörelser, sammandrag, essäer och berättelser av olika typer samt vid behov även översätta från och till finska • i ovannämnda sammanhang uppvisa grundläggande kännedom om finsk kultur och litteratur samt ha läst och kunna kommentera några lämpliga finska skönlitterära verk och texter. Målen motsvarar åtminstone nivån B2.2 (fungerande självständig språkfärdighet) för alla delområden på nivåskalan för språkkunskaper (bilaga). Bedömning Studerande som avlägger gymnasiets studier i finska helt eller delvis enligt den modersmålsinriktade lärokursen skall ges en särskild anteckning om det på avgångsbetyget. Eleven anses ha följt den lärokurs enligt vilken flertalet kurser har avlagts. För de enskilda kurserna antecknas likaså vilkendera lärokursen som följts och avlagts av respektive studerande. OBLIGATORISKA KURSER 1. Människans vardag och fritid (FIM 1) I den första kursen nyanseras och fördjupas förmågan att uttrycka sig nyanserat och korrekt i olika sammanhang. De studerande görs uppmärksamma på skillnaderna mellan spontant talspråk, slang, dialekter och standardfinska genom studier av språket i närmiljön eller lämplig litteratur. Grammatiska grundbegrepp repeteras och befästs i denna kurs, med särskild uppmärksamhet på sådana drag i finskans verblära och grundläggande syntax där tal- och skriftspråket skiljer sig från varandra. 2. Natur och miljö (FIM 2) Kursens syfte är att bredda och fördjupa de studerandes ordförråd visavi naturen samt diskutera och göra dem uppmärksamma på natur- och miljöskyddsfrågor. Under kursen läses texter av olika slag om Finlands natur och miljö. De studerande bör ges möjlighet att diskutera textinnehållet och sina iakttagelser både i tal och skrift. Texturvalet breddas med några skönlitterärt hållna texter, till exempel rese- och naturskildringar, och de studerande skall även själva lära sig att skildra naturen och sina upplevelser i den. I grammatiken studeras idiomatiska drag i nomenböjningen och detaljer i ordförrådet på kursens ämnesområden, som är viktiga för att språket skall bli rikare, mera levande och så exakt som möjligt. 3. Handel, teknik och kommunikation (FIM 3) I kursen fördjupas och diskuteras ämnen som berör konsumtion, teknik och informationsteknik. Som underlag för detta läses lämpliga artiklar och bruksanvisningar på dessa områden samt även reklam och annonser. Eleverna skall till exempel på finska kunna redogöra för något varuslag, någon uppfinning eller olika kommunikationsmedel. Som komplement läses lämpliga fiktiva texter, till exempel ur detektivromaner. I grammatiken fördjupas elevernas insikter i den finska satsbyggnadens särdrag. 4. Samhället och massmedia (FIM 4) I denna kurs studeras det finländska samhället genom massmedierna samt mediernas roll att förmedla, granska och diskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter. De studerande skall läsa och analysera någon tidning, tidningsavdelning eller något program i radio och teve. De skall även ges möjlighet att själva, på basis av händelser eller intervjuer, utarbeta ett reportage eller en artikel på finska samt lära sig att avfatta annonser och annonssvar. I grammatiken behandlas olika texters stil och byggnad. Disposition och styckeindelning, särskilt finskans interpunktion, behandlas utifrån elevernas alster och vad som kommit upp i modersmål och litteratur. Olika sätt att skapa sammanhang och variation diskuteras. 5. Utbildning, yrkes- och näringsliv (FIM 5) I denna kurs skall de studerande bekanta sig med utbildningsterminologi och olika utbildningsvägar i Finland. Som underlag studeras, liksom i A-lärokursen, olika slag av dokument som behövs i utbildning och yrkesliv. Olika studievägar och studiesätt, inträdeskrav och sysselsättningsmöjligheter diskuteras. Genom artiklar eller intervjuer på finska kan eleverna fördjupa sig i något yrkesområde och öva sig att genomföra små undersökningar. Anställnings- eller arbetsintervjuer tränas. I anslutning till texterna iakttas särskilt attribut och adverbial, rektionsfrågor och finskans motsvarigheter till svenskans prepositionsattribut. Dessa belyses och övas även genom översättning från och till finska. 6. Finsk kultur och litteratur (FIM 6) I den sista obligatoriska kursen skall de studerande bekanta sig närmare med några av den finska litteraturens klassiker, dikter, folkdiktning och skådespel samt andra konstformer med hänsyn till sina intressen och undervisningen i respektive konstämnen. Varje studerande skall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera eller analysera det i form av en hem- eller klassuppsats. Under kursen behandlas gemensamt några kända finska författare. Skönlitteraturen anknyts vid tillfälle till bildkonst, film och musik. I kursen kan även ingå ett teater- eller annat studiebesök.
och informell kommunikation. De studerande skall förkovra sig i att tala och uppträda på finska. De skall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta kritik. Kursen kan utmynna i ett muntligt föredrag, en uppläsning eller ett drama.
skriva redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer, analyser, essäer med mera utifrån ett bestämt material. Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning genomgås med hjälp av tillgänglig datateknik och program. Syftet är att lära sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsligt och språkligt samt därvid kunna använda ordböcker, språkriktighetsguider och andra källor. Bilder, bildtexter och diagram beaktas. Vid behov ges övning och handledning även i att skriva fiktiv text.
Den skall ge dem kunskaper och färdigheter i det svenska språket och dess användning samt erbjuda dem möjligheter att utveckla sina insikter i, förståelse för och uppskattning av de nordiska samhällena och deras kulturer. Den skall hjälpa de studerande att fördjupa sina kunskaper om det tvåspråkiga Finland. Undervisningen i svenska bör också ge de studerande beredskap för självständiga studier i svenska. Syftet är att hjälpa dem att inse att en förutsättning för verklig kommunikationsförmåga är en långsiktig och allsidig kommunikativ träning. Som läroämne är svenskan ett färdighets-, kunskaps- och kulturämne. Mål för undervisningen De studerande skall i de olika långa lärokurserna nå följande nivåer på nivåskalan för språkkunskaper (bilaga): Lärokurs x) Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift A-lärokurs x) B2.1 xx) B1.2 B2.1 B1.2 B1-lärokurs B1.2 B1.1 B1.2 B1.1 x) A-lärokursen är den lärokurs som inletts på lågstadiet i den grundläggande utbildningen antingen som obligatoriskt eller frivilligt ämne. B1-lärokursen är den obligatoriska lärokurs i svenska som i de finska skolorna vanligen påbörjas i åk 7 i den grundläggande utbildningen. xx) Symbolerna B2.1, B1.2 osv. står alltså här endast som beteckningar för vissa nivåer på språkskalan i bilaga 2. De skall inte förväxlas med symbolen för lärokursernas längd i den första spalten. Därtill skall de studerande • kunna kommunicera på ett sätt som är karakteristiskt för svenskan och svensk kultur • kunna bedöma sin språkfärdighet i relation till målen • känna till sina starka sidor som språkbrukare och språkstuderande och veta var de bör förkovra sig • kunna utveckla sin språkfärdighet genom ändamålsenliga strategier så att de kan gå framåt i studierna och bättre utbyta tankar och åsikter.
prioriteringarna i kursbeskrivningarna. Kurser Kursens teman skall behandlas ur den egna kulturens samt ur det finlandssvenska och det nordiska kulturområdets synvinkel så att de studerande ges möjligheter till jämförelser. Dessutom skall de perspektiv beaktas som nämns i de allmänna temaområdena i kapitel 5. I varje kurs kan också andra ämnen tas upp med hänsyn till de studerandes intressen och till aktuella frågor. De studerande skall i varje kurs ges tillfälle att lyssna, läsa, tala och skriva för olika ändamål fastän prioriteringarna varierar kursvis. I alla kurser fästs vikt vid att kännedomen om strukturerna och ordförrådet utvidgas och att användningen blir mångsidig och exakt i enlighet med målen för varje lärokurs. Man bör framhålla skillnaderna i kommunikation på finska och på svenska samt kulturella faktorer som förklarar skillnaderna. Skönlitteratur och annat autentiskt material ger möjligheter till detta. För att de studerandes kulturkänsla skall utvecklas bör de göras medvetna om kulturbundenheten i sitt handlande och sina värderingar. I varje kurs fästes vikt vid de studerandes studieförmåga. De skall handledas att se sina starka sidor och sina utvecklingsbehov som språkbrukare och språkstuderande. De bör uppmuntras att använda sig av strategier som är ändamålsenliga för deras utvecklingsbehov och för respektive studie- och kommunikationsuppgift.
gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna skall ansluta sig till det dagliga livet och till personligt umgänge, och språket bör vara familjärt och informellt. I kursen betonas diskussion, förmågan att uttrycka åsikter samt viktiga strategier vid muntlig kommunikation.
och utvidgas. Ämnesområde är mänskliga relationer och olikheter och frågor i anslutning till människans välfärd. Livet förr och nu jämförs. Temaområdet ”hälsa och trygghet” ger uppslag till kursinnehåll. Den skriftliga färdigheten uppövas med kommunikativa uppgifter. Behärskningen av olika strategier när det gäller att uttrycka sig på svenska befästs och man fäster vikt vid säkerheten i talet. 3. Finland – en del av Norden och Europa (RUA 3) I denna kurs presenteras Finland, den finlandssvenska delen av befolkningen och dess kultur ur olika synvinklar, och våra förhållanden jämförs med förhållandena i de övriga nordiska länderna och i Europa. Finland behandlas som ett mångkulturellt land och tvåspråkigheten i landet lyfts fram. Av de allmänna temaområdena i kapitel 5 betonas speciellt ”kulturell identitet och kulturkännedom”. De studerande tränar sig i skriftlig framställning genom att skriva texter för olika ändamål. 4. Vår livsmiljö (RUA 4) I kursen läggs tonvikten på god förmåga att förstå svenska genom ett urval av mera krävande texter. Ämnesområdena är natur, miljö, teknik och kommunikation. De allmänna temaområdena ”hållbar utveckling”, ”informations- och mediekunskap” och ”teknologi och samhälle” ger uppslag till kursinnehåll. I kursen övas olika strategier för insiktsfullt läsande. 5. Studier och arbete (RUA 5) Ämnesområden är arbete, näringar, studier samt servicesituationer i samhället. I kursen övas muntlig och skriftlig kommunikation som är typiska för dem. I kursen ingår också övningar i att förstå och använda språket i formella situationer. Också i det allmänna temaområdet ”aktivt medborgarskap och entreprenörskap” finns det uppslag till kursinnehåll. 6. Kultur och kulturutövare (RUA 6) Under kursen behandlas kulturen i bred bemärkelse. Temaområdena ”kulturell identitet och kulturkännedom” och ”informations- och mediekunskap” ger uppslag till kursinnehåll. De studerande skall genomföra ett projekt om ett ämne som de själva valt och presentera det.
trender, aktuella händelser och olika världsbilder. 8. Vetenskap, ekonomi och teknik (RUA 8) I kursen läggs tonvikten på bättre språkförståelse med hjälp av krävande språkligt stoff från olika vetenskapsgrenar, från tekniska rön och företagsvärlden. De allmänna temaområdena i kapitel 5.2 ger uppslag till kursinnehåll.
gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena är studier och de ungas intressen, och språket skall vara familjärt och informellt. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka sin åsikt samt centrala strategier i muntlig kommunikation.
ligger på muntlig kommunikation samt på korta kommunikativa uppgifter i skrift. De ungas liv, studier, arbete, intressen, tjänster och fritid behandlas också här. Temaområdena ”hälsa och trygghet” samt ”informations- och mediekunskap” ger uppslag till kursinnehåll. Behärskningen av olika strategier när det gäller att uttrycka sig på svenska befästs och man fäster vikt vid säkerheten i talet. 3. Finland, Norden och Europa (RUB 3) Kursen behandlar hemlandet, finlandssvenskarna och de andra nordiska länderna i jämförelse med dem samt Finland som en nordisk stat i Europa. Temaområdet ”kulturell identitet och kulturkännedom” ger flera uppslag till kursinnehåll. Skrivfärdigheten övas upp genom att de studerande skriver lämpliga texter för olika ändamål. I kursen övas olika strategier för insiktsfullt läsande.
i studierna och i arbetet samt aktuella samhälleliga fenomen. Temaområdet ”hälsa och trygghet” ger uppslag till kursinnehåll.
Temaområdena ”hållbar utveckling”, ”teknologi och samhälle” samt ”informations- och mediekunskap” ger uppslag till kursinnehåll. I kursen övas olika strategier för insiktsfull läsning och den skriftliga framställningen slipas upp genom att de studerande skriver texter för olika ändamål.
6. Kultur i ord och handling (RUB 6) Kulturen behandlas i denna kurs i bred bemärkelse. Temaområdena ”kulturell identitet och kulturkännedom” och ”informations- och mediekunskap” ger uppslag till kursinnehåll. De studerande skall utföra ett projekt om ett självvalt ämne och presentera det.
I kursen behandlas samhälleliga frågor, delaktighet i beslutsfattande samt internationell påverkan och internationellt ansvar. I kursen förkovras de studerandes förmåga att förstå svenska med hjälp av mera krävande språkligt stoff. Modersmålsinriktad lärokurs Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i svenska är att ge tvåspråkiga studerande i finska gymnasier en möjlighet att förbättra och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i svenska och göra dem medvetna om sin tvåspråkighet och sitt dubbla kulturarv. Den modersmålsinriktade lärokursen övar upp färdigheter som den studerande behöver för att kunna påvisa mer avancerade färdigheter än de som A-lärokursen i det andra inhemska språket förutsätter. Kurserna är disponerade kring samma teman som A-lärokursen så att studierna skall kunna ordnas både som särskilda kurser och som individuella studier. I den modersmålsinriktade lärokursen betonas särskilt språkbruk, språkkännedom, språkriktighet och litteratur.
• bli mera medvetna om det svenska språkets struktur och användning i jämförelse med finskan, så att de kan nyansera och förbättra sitt språk samt undvika interferens mellan språken • fördjupa och nyansera sitt ordförråd och utveckla sin förmåga att läsa, tolka och utnyttja texter som, förutom alldagliga ämnesområden, handlar om sådant som kan anses höra till allmänbildningen eller tangerar studierna • förbättra sin förmåga att samtala, berätta och argumentera på finska i enlighet med situationens krav • förbättra sin förmåga att skriva en god svenska så att de för olika ändamål kan avfatta redogörelser, sammandrag, essäer och berättelser av olika typ samt vid behov även översätta från och till svenska • uppvisa god kännedom om svenskspråkig kultur och litteratur i ovannämnda sammanhang • ha läst och kommenterat några lämpliga svenskspråkiga skönlitterära verk och texter.
lärokursen skall ges en särskild anteckning om det på avgångsbetyget. Eleven anses ha följt den lärokurs enligt vilken flertalet kurser avlagts. För de enskilda kurserna antecknas likaså vilken lärokurs som följts och avlagts av respektive studerande. OBLIGATORISKA KURSER 1. Vardagsliv i de nordiska länderna (RUÄO 1) Kursen fördjupar den studerandes förmåga att i olika situationer uttrycka sig på svenska om ämnesområden som ansluter sig till det dagliga livet. Den studerande bekantar sig förutom med det alldagliga språket även med språkets olika register, såsom talspråk, slang och dialekter, genom att iaktta språket i sin omgivning och genom att läsa avsnitt ur ungdomslitteraturen. I kursen fördjupas de studerandes ordförråd och grammatikens grundstrukturer. I kursen betonas dessutom övning i muntlig kommunikation och dagligt språkbruk via radio och teve. Kursens ämnesområde ger även möjlighet att bekanta sig med livet i de övriga nordiska länderna och med språkbrukssituationer genom autentiskt material. 2. Människor omkring oss (RUÄO 2) I kursen uppövas förmågan att tala svenska allsidigt, och strukturerna och ordförrådet befästs och utvidgas. Ämnesområdena är mänskliga relationer, olikheter samt frågor i anslutning till människans välfärd. Livet förr och nu i Finland och i de nordiska länderna jämförs. Temaområdet ”hälsa och trygghet” ger uppslag till kursinnehåll. Skrivkunnigheten tränas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Behärskningen av olika strategier när det gäller att uttrycka sig på svenska befästs och man fäster vikt vid säkerheten i talet. 3. Finland – en del av Norden och Europa (RUÄO 3) Ämnesområden är hemlandet, vårt språk och vår kultur, speciellt det svenska språkets ställning och den finlandssvenska delen av befolkningen, och våra förhållanden jämförs med förhållandena i de övriga nordiska länderna och i Europa. Finland behandlas som ett tvåspråkigt och mångkulturellt land. Speciellt betonas det allmänna temaområdet ”kulturell identitet och kulturkännedom”. Av kursens ämnesområde följer att textförståelsen poängteras. De studerande skall avfatta redogörelser och rapporter om kursens teman.
språkligt stoff. Ämnesområdena är natur, miljö, teknik och kommunikation. I kursen utnyttjas såväl skönlitterära texter som rese- och naturskildringar. De studerande skall skriva om sin syn på och sina erfarenheter av naturen. De allmänna temaområdena ”hållbar utveckling”, ”informations- och mediekunskap” samt ”teknologi och samhälle” ger flera uppslag till kursinnehåll. 5. Studier och arbete (RUÄO 5) Ämnesområdena är studier, arbete, näringar och servicesituationer i vårt samhälle. Med hjälp av artiklar och intervjuer skall de studerande bekanta sig med olika slags studiemöjligheter och med vissa yrkesområden. Olika för arbetslivet typiska språkbrukssituationer och funktioner övas muntligt och skriftligt. Översättning ingår också i kursen. 6. Kultur och kulturutövare (RUÄO 6) I den sista obligatoriska kursen skall de studerande bekanta sig med någon finlandssvensk eller rikssvensk författare eller diktare eller med folkdiktning och konst. Varje studerande skall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och bedöma det skriftligt. Skönlitteraturen kan också förknippas med bildkonst, film och musik, men dessa studeras också separat via någon finlandssvensk, svensk eller nordisk konstnärs produktion. Lärostoff och arbetssätt väljs i enlighet med de studerandes intresse och smak. I kursen ingår också ett teater- eller studiebesök. FÖRDJUPADE KURSER I de fördjupade kurserna läggs tyngdpunkten på en allsidig utveckling av språkfärdigheten.
trender, aktuella händelser och olika världsbilder. De studerande skall ta reda på fakta genom att läsa svenskspråkiga tidningsartiklar, genom att lyssna på radioprogram eller titta på tv-program och analysera det de läst och hört. De studerande skall på svenska både skriftligt och muntligt redogöra för sina egna åsikter om något av kursens ämnesområden.
med utgångspunkt i olika vetenskapsgrenar, tekniska rön och företagsvärlden. De studerande skall bekanta sig med populärvetenskapliga artiklar om ämnena, utarbeta sammandrag utifrån artiklarna och muntligt och skriftligt presentera sina åsikter om ämnena. 5.5 Främmande språk Yüklə 1,06 Mb. Dostları ilə paylaş:
|