Hundra år av välfärdspolitik – Välfärdsstatens framväxt I Norge och Sverige Klas Åmark Välfärdspolitik – institutioner, makt, ordning

Hundra år av välfärdspolitik – Välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige

• Klas Åmark

Välfärdspolitik – institutioner, makt, ordning

• Trygghetsproblemet – Vad ska man ta sig till om man inte kan försörja sig själv och sin familj genom arbete?

• Industrialiseringen skapade de behov som socialförsäkringarna skall lösa

• Omvandling av den otillräckliga fattigvården till den moderna tidens socialförsäkringssystem

Grundläggande frågeställningar

• Vilka omfattades av socialförsäkringarna?

• Vilka var det som fick vara med?
• Av vilka skäl inkluderades olika grupper av medborgare
• Av vilka skäl exkluderades olika grupper av medborgare

• Vilka rättigheter gav socialförsäkringarna?

• Hur utvecklades de?

• Vilken typ av principiella lösningar valdes?

• Varför ändrades valen?
• Varför infördes nya systemlösningar?

• Vilka motiv styrde aktörerna?

• Vilka drev på utvecklingen?
• Vilka bromsade utvecklingen?
• Hur genomfördes maktutövningen?
• Vilka likheter fanns det mellan socialförsäkringssystemen i Sverige resp. Norge
• Vilka skillnader fanns det mellan socialförsäkringssystemen i Sverige resp. Norge

Teoretiska utgångspunkter för lösningarna på välfärdsproblemet

• Esping Andersen

• Välfärdsregimer – tre idealtyper
• Konservativ
• Liberal
• Socialdemokratisk

• Korpi o Palme

• Olika typer av institutionella modeller
• Behovsprövande modellen
• Statsunderstöd till frivilligt organiserade kassor
• Korporativa modellen
• Generell grundtrygghetsmodell
• Generell standardtrygghetsmodellen

Socialförsäkringar som sociala rättigheter

• T.H. Marshall – Medborgarskapets utveckling

• Civila rättigheter
• Politiska rättigheter
• Sociala rättigheter

• Sociala rättigheter pekar på tre centrala dimensioner

• - Systemets omfattning – Universalism eller ej?

• - Ersättningsnivåer – minimistandard kontra inkomsttryggghet

• - Likhet inför lagen

Genusordning

• Ideologisk nivå – Hur bör förhållandet mellan män och kvinnor vara - Genuskontrakt

• Institutionell nivå – lagar o bestämmelser

• Individuell nivå – Hur fördelar den enskilda mannen o kvinnan makten

• Socialförsäkringssystemens egna inbyggda genusordning

• Manlig försörjarmodell

• Tvåförsörjarmodell

• Separata genusrollsmodellen

Det svenska socialförsäkringssystemets rötter

• Stigberoende – Institutionella regelverk är svåra att ändra

• Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle väckte den ”sociala frågan”

• Frivilliga sjuk o begravningskassor, privat välgörenhet, skråsystemet  nödtorftigt skydd mot sjukdom, arbetslöshet och ålderdom

Tidiga svenska socialförsäkringar

• 1891 års lag om stöd till de frivilliga sjukkassorna

• 1901 års försäkring mot olycksfall i arbetet

• 1913 års lag om folkpension

• 1914 års stöd till kommunalt organiserat och behovsprövat arbetslöshetsunderstöd

• Fattigdomsbekämpning – Liberala idéer som bas (”hjälp till självhjälp”)

Folkhemmet

• Skapa trygghet och säkerhet för medborgarna

• Skapa en modern välfärdsstat

• Sociala medborgerliga rättigheter

• Ambitionen att bygga ett modernt samhälle med en modern arbetarklass

• Folkpensionerna

• Arbetslöshetsförsäkringen

Universalism på svenska

• Om ”…alla medborgare omfattades av välfärdspolitiken på samma villkor oberoende av klass, inkomst och statusskillnader som annars skilde dem åt”

• I jämförelse med…

• - Behovsprövning (riktade modeller, selektiva modeller)

• - Yrkestillhörighet (korporativistiska modeller)

• Svensk universalism med undantag

• - Hederliga och skötsamma medborgare

• - Ej de med de högsta inkomsterna

Beveridge-modellen

• Social Insurance and Allied Services (1942)

• - Alla inkomsttagare skulle betala samma avgift

• - Ersättningarna oberoende av inkomsterna men relaterat till försörjningsbördan

• ”Social insurance should aim at guarenteeing the minimum income needed for subsistence”

• I realiteten olika ersättningar och avgifter för olika grupper  snarare en arbetstagarmodell än en universell modell

Det svenska reformarbetet

• Utdragen och mödosam process

• Universalismen ej fastlagd princip

• Sociala rättigheterna villkorade

• Beroende av…
• Arbetstagarstatus
• Kontrollmöjlighet i praktiken
• Försäkrades inkomster och sociala status

Inkomsttrygghet som princip

• Grundtrygghet – Minimistandard – Fattigdomsbekämpning

• Inkomsttrygghet – kunna behålla levnadsstandarden när man inte kan försörja sig genom arbete - standardtrygghet

• Starkt samband mellan ekonomisk politik och socialpolitik

• Finansiering med arbetsgivar- o medlemsavgifter istället för skattefinansiering
• Utforma försäkringarna så de bibehåller den försäkrades köpkraft

• Politisk kamp mellan enhetlig ersättning och samband mellan inkomst, ersättning och avgifter.

• Inkomsttrygghetsprincip från 1953 (sjukfrånvaro, olycksfallsförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen)

Några slutsatser

• Marknadsoberoende för förståelse av socialförsäkringarnas funktion i förhållande till marknadskrafterna

• Påverka men stärka marknaden. Samspel mellan socialförsäkringar och arbetsmarknad.

• Saltsjöbadsavtalet 1938 – arbetsfredspolitiken

• Ambitionen att göra socialförsäkringar och social trygghet till sociala rättigheter

• Medborgarnas autonomi – minskad arbetslöshet, ökad sysselsättning, självständiga hushåll

• LO:s krav på rättvisa och jämlikhet mellan arbetare och tjänstemän  inkomsttrygghetsprincipen