Jag skulle gissa att somliga av er har hört mig tidigare


Den sexuella frigörelsen – Sanger, Ellis, Kinsey och Pinker



Yüklə 3,08 Mb.
səhifə4/5
tarix17.11.2018
ölçüsü3,08 Mb.
#80397
1   2   3   4   5

Den sexuella frigörelsen – Sanger, Ellis, Kinsey och Pinker

Margaret Sanger (1879-1966) är kvinnan bakom begreppet ”familjeplanering”. Hon förespråkade tvångssterilisering av människor med oönskade arvsanlag som ett led i ett övergripande eugenikprogram. Citat Sanger:


Margaret Sanger

(Källa: www.nndb.com)

I rasens tidiga historia regerade den så kallade ”naturlagen” [d v s naturligt urval] ostört. Under dess skoningslösa och osympatiska järnstyre kunde bara de starkaste och modigaste leva och föra rasen vidare. De svaga dog tidigt eller blev dödade. Idag, däremot, har civilisationen frambringat sympati, medlidande, ömhet och andra ädla och aktningsvärda känslor som blandar sig i det naturliga urvalet. Vi befinner oss nu i ett tillstånd när vår barmhärtighet, våra kompensatoriska handlingar, våra pensionat, sjukhus och t o m våra avloppssystem och vår hygienutrustning alla bidrar till att upprätthålla livet på de sjuka och svaga, som tillåts föröka sig och i sin tur skapa en degenererad ras.”79

Det mest brådskande problemet idag är hur man ska begränsa och förhindra den förhöjda fruktsamheten hos de mentalt och fysiskt defekta.”80

Skillnaden mellan Sanger och Haeckel var att den sistnämnde var förhållandevis ”konservativ” i åtminstone vissa moraliska avseenden. Han ansåg t ex att moraliskt förfall – från stöld till sexuell lössläppthet – hade biologiska orsaker och därför kunde elimineras genom konstgjort urval. Sanger delade Haeckels strävan att rena mänskligheten från en uppsjö fysiska och mentala defekter, med ett lysande undantag – sexualiteten skulle frigöras från kristendomens konservativa och puritanska bojor.

Sanger fick bistånd i sin kamp för befrielsen av sexualiteten av Havelock Ellis (1859-1939). Ellis var också förespråkare av eugenik och skrev introduktionsavsnittet ”Den evolutionära betydelsen av födelsekontroll” i Margaret Sangers ”Medicinska och Eugeniska Aspekter av Födelsekontroll”.

Ellis var en för sin tid känd - eller ökänd - sexuell revolutionär och var den förste att titulera sig själv sexolog. Han utövade sitt största inflytande över Sanger genom sina sju volymer ”Studier i Sexualpsykologi”. Detta verk kom att utgöra grunden för den sexuella frigörelsen.

Ellis resonemang byggde på evolutionsteorin i två avseenden:



  1. De sexuella beteenden man finner bland djuren implicerar vad som är naturligt även hos människan (eftersom människan är ett djur).

  2. E
    Havelock Ellis

    (Källa: www.logoslibrary.eu)

    tt samhälles moraliska koder är ett resultat av samhällets evolutionära historia, och olika samhällens sexuella sedvänjor



uppvisar en betydande variation. Ett samhälle kan vara framgångsrikt med alla slag av sexuella sedvänjor så länge de även utövar heterosexuell verksamhet.

Sangers förhållande gentemot kristendomen följer ett mönster som vi vid det här laget känner väl igen:

Sakta men säkert bryter vi ned de tabun som omger sexualiteten; men vi bryter ner dem av ren nödvändighet. De koder som har omgärdat sexuella beteenden i så kallade kristna samhällen, kyrkornas undervisning om kyskhet och sexuell renhet, lagförbud och samhällets hycklande konventioner, har alla demonstrerat sitt misslyckande med att fungera som skydd mot det kaos som producerats och den förödelse som åstadkommits genom misstaget att inte erkänna sexualiteten som den drivande kraften i den mänskliga naturen – lika stark som, om inte starkare, än hungern. Dess dynamiska energi är oförstörbar. Den kan omvandlas, förfinas, riktas, t o m sublimeras, men att ignorera, att förneka, att vägra erkänna denna starka grundläggande kraft är inget mindre än dumdristigt”81

Näst sist ut i raden är Alfred Kinsey (1894-1956). I sina två klassiska och ofta citerade verk ”Sexual Behavior in the Human male” (1948), ”Sexual Behavior in the Human Female” (1953) redogjorde Kinsey sakligt, detaljerat och kryddat med stora mängder av statistik över människans sexualitet.

Bakom kulisserna, fjärran från allmänhetens insyn, fanns, skriver Wiker, en mindre smickrande verklighet. Kinseys sexuella data, som mer än någon annan källa legat till grund för den vetenskapliga, mer eller mindre auktoritära, underbyggnaden för 1900-talets sexuella revolution, bar i hög grad Kinseys egen personliga prägel. I James Jones biografi över Kinseys liv beskrivs hur Kinsey i unga år ”grundlade en livslång sado-masochism, väl dold bakom hans allvarliga ansikte och under en vit läkarrock”, som Wiker formulerar det.


Alfred Kinsey



(Källa: Wikipedia)
I den innersta cirkeln av Kinseys forskningsteam och deras respektive makar skapade Kinsey en vetenskaplig subkultur i avsaknad av varje tabu eller restriktion på det sexuella området.

Om dessa förhållanden hade varit kända på Kinseys tid skulle hans institut ha stängts ner och själv hade han sannolikt hamnat i fängelse. I stället blev han den vetenskaplige gigant som sexualliberalismen under den senare halvan av 1900-talet kom att bygga vidare på.

För Kinsey – liksom för alla hans epikureiska föregångare – var naturen amoralisk, och sociala koder och restriktioner enbart ett resultat av sociala konventioner kring naturliga sexuella behov. Sexuella avvikelser från dessa konventioner representerade inte moraliska avvikelser, utan snarare uttryck för de ursprungliga, naturliga, amoraliska sexuella passionerna. Kinseys målsättning var att övertyga allmänheten om att samhället undertryckte dessa primitiva, naturliga uttryck för sexualiteten, och att det inte bara var ovetenskapligt att betrakta dessa helt naturliga sexuella böjelser som onaturliga, utan rentav skadligt för i övrigt friska individer. Hans strategi för att uppnå detta mål blev att framställa sexuella avvikelser som vanligare än de egentligen var.

De flesta känner till resultaten av Kinseys analys att en tiondel av den manliga befolkningen är homosexuell. Men få är medvetna om den datamanipulation som Kinsey bedrev för att få fram detta resultat.

En av Kinseys medarbetare – Paul Gebhard – berättar att Kinsey valde intervjupopulationer med hög andel homosexuella. Uppskattningsvis 25% av intervjupersonerna hade fängelsevistelser i sin bakgrund eller var sexförbrytare, och Kinsey gjorde inga som helst ansträngningar att göra slumpurval ens i fängelsepopulationerna. ”Vi sökte upp sexförbrytarna och, efter en tid, undvek vi de mer vanligt förekommande typerna av övergrepp (som ”vanlig” våldtäkt) och riktade våra ansträngningar mot mer sällsynta varianter… vi intervjuade alla frivilliga.”82 Därtill lades hundratals intervjuade manliga prostituerade. Även en enstaka homosexuell erfarenhet i barndomen ledde till att personen registrerades som homosexuell. Genom detta förfarande expanderade Kinsey andelen homosexuella i sitt underlag.

Kinseys främsta – och kanske rentav enda – källa inom området barns sexualitet var en enda person. En regeringsanställd 63-årig man som kallades Mr X av Kinseys biografiförfattare Jones. Mr X var ”besatt av sex”. Han hade som liten haft sex med både sin far och sin farmor. Under åren som följde hade pojken sex med 17 av de 33 släktingar han hade kontakt med. Mannen hade haft sex med 600 unga pojkar, 200 unga flickor, oräkneliga vuxna av båda kön och med många slags djur.83 Kinsey ansåg det fördelaktigt att hans källa inte bara var fri från alla sexuella tabun utan också att han alltid hade fört noggranna anteckningar om sina sexuella aktiviteter och noterat inte bara sina egna beteenden och reaktioner, utan även de hos hans partners och offer. Kinsey använde dessa ”data” från Mr X som underlag för sitt berömda femte kapitel i ”The Male Report” där han ”fastslog” att mänskliga varelser är ”sexuella praktiskt taget från födseln”. Som man kan förvänta sig ansåg Kinsey att barn-vuxen-sex är naturligt och att problem bara uppstår på grund av att vårt samhälle råkar betrakta pedofili som någonting ont. Problemet låg enligt Kinsey inte i pedofilin som sådan, utan i att barn ständigt varnas av föräldrar och lärare för att ha sexuella kontakter med vuxna. Emotionella störningar som blev resultatet av denna skrämselpropaganda var enligt Kinsey skadligare för barnet än handlingarna i sig, och kunde mycket väl leda till sexuella störningar för barnet i vuxen ålder.84

Kinseys åsikter om pedofili som något naturligt utgör idag grunden för den långsamma men obevekliga revolution som pågår just kring sex mellan barn och vuxna.85

När det gäller sex med djur betraktade Kinsey även det som ett fullständigt naturligt beteende. Argumentationen följde ett bekant mönster: Först hänvisade han till att det finns många exempel från naturen på sex över artgränserna, både bland växter, fåglar och högre däggdjur. Han resonerade sedan vidare genom att förklara att beteendet förekommer med förvånansvärt hög frekvens även bland människor. Eftersom arterna befinner sig i ett evolutionärt kontinuum måste beteendet följaktligen vara naturligt. Sex med djur är alltså bara ännu ett uttryck för vår naturliga, amoraliska sexualitet.

Att Kinsey verkade för avkriminalisering av varje form av sexualbrott är kanske inte heller så förvånande. Han var även anhängare av såväl positiv som negativ eugenik.86

Sist ut i raden av personer med inflytande över vår tidsanda utifrån en epikureisk materialistisk grundsyn är Stephen Pinker (född 1954). Enligt Pinker är artbarriären i enlighet med evolutionsteorin en konstlad gräns, och han förespråkar därför en ny era av en etik grundad på en medkänsla som överbryggar artbarriärerna. Beträffande sexualiteten verkar Pinker för att bryta ner det sista tabut – det mot sexuellt umgänge med djur. Han motiverar detta med att sex med djur är en lika gammal företeelse som mänskligheten. Tabut är som vanligt kristendomens fel:


Stephen Pinker

(Källa: http://jeremylent.wordpress.com)
Speciellt i den judisk-kristna traditionen … har vi alltid betraktat oss själva som åtskilda från djuren, och föreställt oss en vid, oöverbryggbar klyfta som skiljer oss åt. Bara människan är skapad till Guds avbild. Bara

människor har en odödlig själ”.

Att tabut mot sex med djur fortfarande kvarstår är enligt Pinker inte alls för att det skulle något ovanligt fenomen (jfr Kinseys argumentationsstrategi ovan). Det är bara ett uttryck för en större synd som han benämner ”speciesism”. Även detta tabu måste slutligen falla - under förutsättning att man inte fysiskt skadar djuren, för ”sex med djur inbegriper inte alltid grymhet”.



Sammanfattning och avslutning

Det är inte ovanligt att sammanhang som inte delar den etablerade synen på ursprungsfrågorna och på vår tidsandas moral utmålas som fundamentalistiska eller högerextrema i media. Anledningen till detta är att de sammanhangen inte har sina idémässiga rötter i en epikureisk materialistisk tro utan i tron på en Skapare och Författare bakom universums strukturer och genetiska programvaror.

Detta mynnar ut i en av de viktigaste iakttagelserna som Benjamin Wiker gör, nämligen:

1. Kopplingen mellan världsbild och moraluppfattning

Varje uppfattning av universum, varje teori om naturen, medför ovillkorligen en moraluppfattning, och vice versa. Eller annorlunda uttryckt: Man kan inte ha två universa – ett som vetenskapen beskriver och ett annat som hyser en väsensskild moral”.87

Att vara troende och samtidigt evolutionist är att befinna sig i ett ingenmansland mellan två universa. Men man kan, menar Wiker, ”… inte acceptera den teoretiska grundvalen för darwinismen och avvisa dess moraliska konsekvenser!”

Vårt samhälles dominerande moraluppfattning, som inkluderar uppfattningen om vad som är ”naturligt” inom sexualitetens område, är tydligt rotat i den strikt materialistiska evolutionära synen på vad en människa är. Att hon är ett djur bland andra, om än med ett mer utvecklat centralt nervsystem. Ett nervsystem som historiskt sett spelat henne sprattet att få henne att inbilla sig att det finns högre värden och en högre verklighet som inte kan bestämmas som summan av dess elementarpartiklar.



  1. Reduktionismen då och nu

Den andra viktiga iakttagelsen är att dagens materialister tillämpar samma reduktionistiska strategi för att bortförklara naturens fantastiska strukturer som Epikuros en gång gjorde. Richard Dawkins motiverar i sin bok ”The Blind Watchmaker” sin materialism med att biologisk komplexitet är reducerbar till banala molekylrörelser och lika banala evolutionära urvalsmekanismer. Materialismen har i Dawkins reducerats till personlig tro, och denna tro är ytterst epikureisk till sitt ursprung, rotad i en strävan att hålla universum slutet och låst så att det gudomliga hålls utanför.

Det tycks ha undgått Dawkins och hans apostlar att modern forskning visar att atomen förefaller allt annat än banal. Vem vet – kanske kommer den att visa sig vara lika komplex som den biologiska komplexitet den var ämnad att ersätta? Wiker skriver:

Materialister beter sig fortfarande som om det Epikureiska-Newtonska universumet vore intakt och bevisat vara fritt från gudomlighet och själ. Men atomen är vare sig evig eller enkel, och universum är inte evigt. Vad finns kvar av Epikuros materialism förutom tron?”88

När Richard Dawkins i sin bästsäljare ”Den blinde urmakaren” skriver att ”Biologi är studiet av komplicerade ting som ger sken av att ha blivit designade för ett syfte… Fysik är studiet av enkla saker som inte föranleder oss att åberopa design”, så är det blott och bart ett uttryck för en modernare form av den materialistiska tankevana som Epikuros en gång uppmanade sina lärjungar till att inpränta.

The history book on the shelf… ” som ABBA sjöng för inte lika länge sedan…

Den tredje och sista iakttagelsen Wiker gör är:



  1. Lagen om moralisk kompromiss

Trots att kärnan i den epikureiska materialismen har bibehållits genom årtusendena, så finns det en process som obönhörligt realiserar varje världsbilds moraliska konsekvenser. Wiker kallar denna process för ”Lagen om moralisk kompromiss” och tillämpar den på materialismen:

Det som i går ansågs barbariskt och otänkbart betraktas idag som acceptabelt under extrema omständigheter och kommer i morgon att anses som en del av samhällsutvecklingen och otänkbart att leva förutan.”89

Somliga kristna har kapitulerat och slutit fredsavtal med både darwinismen och dess konsekvens – den moraliska darwinismen. Wiker skräder inte orden: ”Ingen större och effektivare allians har existerat för utplånandet av kristendomen, både läromässigt och moraliskt, än den mellan liberal kristendom och materialism …90

Till sist

Ett och annat i den här artikeln kommer förmodligen att uppfattas som kontroversiellt. Men självfallet är det inte så att alla darwinister förespråkar sex med djur, spädbarnsdråp eller annat av liknande kaliber. Poängen är snarare den, att en darwinist inte kan ha någon teoretisk invändning mot de idéer som Darwin, Haeckel, Singer, Kinsey eller Pinker gett uttryck för. Däremot har säkerligen många darwinister subjektiva invändningar mot delar av deras moralsyn. Varifrån dessa subjektiva invändningar härrör är en intressant fråga att ställa sig. Med stor sannolikhet har de sina rötter i kvarlevorna av den kristna världsbild som en gång präglade västerlandet, men som nu i takt med sekulariseringen sakta men säkert håller på att blekna bort, en sekularisering som i sin tur är en direkt konsekvens av den mognande epikureiska materialismen. Det är detta perspektiv som utgör den röda tråden i Benjamin Wikers bok.

Jag gissar att det också finns läsare som kommer att hävda att Wikers avsikt - och indirekt min, eftersom jag publicerar den här artikeln - är att undergräva tilltron till evolutionsteorin genom att påtala dess destruktiva samhällsinfluenser, och att använda den som ett tillhygge i syfte att politisera och söka förändra samhällets syn på etik och moral.

Så är inte fallet. Jag är inte förespråkare av någon moralisk upprustningskampanj per se.

Och evolutionsteorin som sådan blir varken mer eller mindre sann bara för att dess moraliska konsekvenser skulle visa sig vara av det ena eller andra slaget.

Nej, avsikten är vad jag skrev inledningsvis, nämligen att klargöra orsakssammanhang som kan bidra till att förklara den rådande tidsandan. Inte att moralisera över den. Att sedan jag (och säkerligen även Wiker) har en annan syn på både ursprung och moral/etik, det är däremot ingenting att hymla med. Det framgår säkert både på och mellan raderna stundtals. Men det är faktiskt en annan sak.

Kan det dessutom visas att en devalverad människosyn är en direkt konsekvens av evolutionsteorin, så finns det anledning att helt sakligt belysa även detta orsakssamman-hang. Och det är detta jag menar att Wiker gjort, och som därmed den här artikeln gör.

Varken mer eller mindre än så.





1 Tidsanda, även Zeitgeist som är ett tyskt uttryck som bokstavligt översätts som: Zeit, tid; Geist, ande, spöke, betyder "tidsålderns och det dåvarande samhällets anda". Ordet Zeitgeist beskriver det intellektuella, kulturella, etiska och politiska klimatet under en era eller även en trend. På tyska har ordet många olika meningar, inklusive det faktum att Zeitgeist bara kan observeras i händelser som redan skett. Källa Wikipedia


2 En typ av resonemang som är analogt med den argumentation man skulle föra i syfte att överbevisa någon om att det finns en kompositör bakom symfonin eller författare till boken eller en programmerare bakom datorprogrammet. Skillnaden är att i de fallen anses det överflödigt med argumentation – det räcker gott med sunt bondförnuft…

3 Se mitt föredrag ”Tre goda skäl” under fliken Skapelsefrågan på min hemsida, där du också kan lyssna på föredraget via en länk, samt under samma flik mitt svar på Emil Karlssons kritik av mitt föredrag under Artiklar/Debatter / 2011 / Evolutionsteori.se.

4 Annat än i helt banalt avseende. En slumpmässig sekvens av skrivtecken som orsakats av att en katt promenerat över tangentbordet kan i rent informationsteoretiskt sammanhang anses ha ett visst informationsinnehåll, men då på rent ”statistisk” nivå. Den nivån är inte relevant i andra sammanhang, och kan för praktiska ändamål anses sakna information.

5 Fatalism = ödestro

6 Empirism = tillämpande av den vetenskapliga metoden

7 Aristoteles, Fysik Bok III

8 Teleologisk = syftande till bestämda mål

9 Medan jag skrev artikeln stötte jag på en utmärkt internetsajt i Internet Encyclopedia of Philosophy på http://www.iep.utm.edu/

10 Med meteorologiska fenomen avsåg Epikuros inte bara väderfenomen, utan även astronomiska observationer.

11 Diogenes Laertius, ”Epikurus” 10.131 i Brad Inwood och L.P. Gerson, The Epicurus Reader (Indianapolis: Hackett, 1994)

12 Annars är det framför allt Leukippos lärjunge Demokritos (460-370 f Kr) som brukar få äran för atombegreppet

13 Redan Epikuros tänkte sig att det kunde finnas en mångfald av världar.

14 Detta råd övergavs snart av hans efterföljare och att vara epikuré blev snart synonymt med ett liv i sus och dus.

15 http://sv.wikipedia.org/wiki/Epikuros_paradox

16 Vanligt argument bland intelligent-design-kritiker som Dawkins, Larhammar, Erkell m. fl.

17 Enligt Aristoteles – Empedokles lämnade inga egna skrifter efter sig

18 Wiker s 63, Lucretius De Rerum Natura 5. 837-77 Min översättning från engelskan av Benjamin Wikers översättning från latin.

19 Argument från djuravel samt ett fokus på begreppet ”art” och övergångar mellan sådana.

20 Wiker s 65-66, Lukretius De Rerum Natura 5.925-57, 1029-54

21 Pred. 3:14-15. Ordspråk av kung Salomo 900-talet f Kr. i Gamla Testamentet

22 Apg 17:17-18 i Bibelns Nya Testamente

23 Barnamord. En intressant artikel finns i Läkartidningen nr 10 2007 vol 104 via följande länk: http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/6/6232/LKT0710s776_781.pdf

24 Wiker s 99-100

25 Inom skolastiken, medeltidens universitetsutbildning, ägnade man sig åt en rent förnuftsmässig approach till kristen teologi

26 Rom 2:14 i Bibelns Nya Testamente

27 http://en.wikipedia.org/wiki/Thomas_Aquinas

28 Wiker s 101

29 Eller radikal augustinianism – synen att gudsuppenbarelse är tillräckligt och att rationella resonemang ingenting kan tillföra av värde.

30 Wiker s 104

31 Ibid s 111

32 Ibid s 112

33 Ibid s 113

34 Ibid s 116

35 Kunskapsluckornas Gud

36 När en intelligent-design-teoretiker hänvisar till Gud är det i form av en rationell slutsats i form av den bästa förklaringen till olika iakttagelser.

37 Thomas Hobbes, Leviathan, ed Michael Oakeshott (New York: Collier, 1962), 4.46 s 483

38 Ibid 1.13 s 100-101

39 Ibid 1.14 s 103

40 Är det möjligen ett eko av dessa av Hobbes definierade rättigheter och friheter vi kan höra i abortdiskussioner för kvinnans rättighet att bestämma över sin egen kropp?

41 Scheff, Liam. 2007. The Dawkins Delusion. Salvo, 2:94.

42 Bibelvetare

43 Wiker menar att Hobbes kan anses som grundaren av den moderna uppdelningen i fakta-värde och vetenskap-moral, där de första begreppen är reella och verkliga, medan de senare är subjektiva och värderande. När utsagan ”detta är gott” blivit liktydigt med ”jag värdesätter detta”, eller ”det här känns bra för mig” - vem har då rätten att svara ”Nej det gör du inte” eller ”Nej, det gör det inte”?!

44 Wiker s 170-171

45 Jean-Jacqes Rosseau,

Yüklə 3,08 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə