Krav på adekvat hälso- och sjukvård för alla lss-berättigade

---

 

 

 

Krav på adekvat hälso- och sjukvård för alla LSS-berättigade. 

 

Hälso- och sjukvård upplevs och är eftersatt för gruppen utvecklingsstörda.  

Det är allvarligt eftersom gruppen LSS-berättigade har ett större behov av medicinska 

kontroller och uppföljningar än normalstörda människor. 

Ofta har man flera handikapp som kräver olika typer av mediciner och behov av andra 

hjälpinsatser (typ tidsbeställning av vård, sjukgymnastik, hjälp med hygien, inköp av medicin 

och blöjor osv). 

Man måste inse att flertalet i gruppen inte klarar av alla dessa moment själva. 

 

Vi vill att FUB ställer tydliga krav på hur hälso- och sjukvård för utvecklingsstörda med eller 

utan tilläggshandikapp ska fungera och det ska fungera för alla LSS-berättigade.  

Kraven ska drivas mot riksdag, landsting och kommuner. 

Om kraven inte är genomförbara på kommunal nivå ska ett större upptagningsområde beaktas, 

vilket kan variera över landet. 

 

Lidingö FUB har sammanställt en kravlista som sammanfattas nedan.  

En mer detaljerad bild finns i medföljande bilaga. 

 

1.

 

Alla med LSS-beslut ska ha rätt till god hälso- och sjukvård. 

Boendeformen ska inte avgöra om man får bra vårdmöjlighet. Boendeformerna 

varierar och förväntas öka. Idag talar man ofta om ofta om hälso- och sjukvård för de 

som bor i grupp- eller serviceboenden och glömmer alla de övriga. 

God vård ska inte heller vara kopplad till om den LSS-berättigade är knuten till daglig 

verksamhet eller inte. 

2.

 

En samordnande enhet med normala öppettider dagtid ska finnas. 

Samordnaren ska ha LSS-kunskap, dvs kunskap om gruppens behov och även om 

varje individs situation och vara ’en spindel i nätet’. 

Det ska vara lätt att nå Samordnaren. Telefontider, automatiska telefonsvarare, 

tryckknappsval mm försvårar tillgängligheten.  

En person med ansvar för den funktionshindrade tillbringar orimligt lång tid bara med 

att komma till rätt instans och koordinera för olika vårdinsatser.  

Varje individ har mestadels en lång sjukdomshistoria som inte ska behöva upprepas 

vid varje besök. Då ges inte tid för ’dagens’ problem. 

Öppenvårdsinsatserna ska införlivas i samordningen och samordning mellan 

allmänvård och specialistvård ingå. 

I dagsläget har många svårt att ens få en lämplig husläkare.  

Det ska finnas allmänläkare och sköterskor som är specialiserad för gruppen och kan 

kommunicera med individerna. Utan denna kunskap kan fel behandling ges med 

ödesdigra följder. 

Kontinuitet är viktigt. Att ständigt möta ny vårdpersonal utan LSS-kunskap och utan 

kunskap om individen försvårar den viktiga kommunikationen. 

3.

 

Det ska finnas ambulerande sköterska och allmänläkare tillgängliga dygnet 

runt. 

Att få snabb hjälp av personal med kunskap om gruppens behov är viktigt. På en 

akutmottagning finns varken tid eller kunskap om gruppens särskilda behov vilket 

kan leda till felbehandling.  

---

4.

 

Allmänna hälsokontroller med för individen bestämda intervall ska ingå. 

Många mediciner långvarigt påverkar kroppen vilket betyder att typ lever-njurvärden 

bör kontrolleras med jämna intervall, beroende på individens profil. 

5.

 

Uppsökandeansvar ska finnas. 

Den funktionshindrade kan oftast inte själv avgöra när vård behövs. 

Samordnaren ska kalla till allmänna hälsokontroller. 

Den här delen av vården är totalt eftersatt om det inte finns någon anhörig som påtar 

sig ansvaret för kontroller 

Samordnaren ska också ha kotroll på individens behov av receptbeställning och 

medicinering samt ha kontroll över individens behov av hygien- och 

sjukvårdsartiklar.  

 

 

Lidngö FUB styrelse 

 

Ordförande  

Claes Lindahl