Kristusvägar Jesus Kristus, andlighet och jorden


Information om:  Jesus Kristus och buddhismen



Yüklə 0,7 Mb.
səhifə25/29
tarix13.12.2017
ölçüsü0,7 Mb.
#15206
1   ...   21   22   23   24   25   26   27   28   29

Information om:  Jesus Kristus och buddhismen


Här går vi in på likheter och skillnader mellan buddhistiska inriktningar och en kristendom, som (åter) är medveten om sina egna spirituella djup. Därmed görs dock inget anspråk på att omfattande vilja återge Buddhas liv och läror (500 f Kr) * ) Här behandlas snarare kärnpunkterna på ett precist sätt.

"Intet" och jaget.

Kärnan i Buddhas ursprungliga lärosatser, så som grundvalet fortfarande är i "Hinajana-" buddhismen, är människans fortskridande befrielse från allt det, som inte hör till hennes väsen. Längtan i yttre och inre sinnen, som leder till lidanden, ska erkännas att "icke tillhörande det egna jaget" ("anatta") och via en motsvarande levnads- och skolningsväg samt meditation och annat slutligen slockna och mynna ut i ett nirvana-tillstånd. Detta har mestadels blivit missförstått i synnerhet av "Mahajana"- buddhismen, som är en senare inriktning inom buddhismen, - men den har också medfört framsteg, t ex en mera utpräglad medkänsla med alla levande väsen i stället för att fly undan världen. Den tolkade det omnämnda och alltid återkommande begreppet av icke-jaget så, att det över huvud taget inte fanns kvar något jag, som blev kvar, när de egoistiska lägre egenskaperna var avlagda. Följaktligen lutar denna inriktning också åt att betrakta nirvana som ett "Intet". Men Buddha själv sa till och med i beskrivningen av sina egna högsta erfarenheter: "Och jag genomskådade ... med tiden (också) eländet på området ’att varken förnimma eller att icke förnimma’, det blev fullkomligt klart för mig, och trängde lyckligtvis undan upphävandet av förnimmelse och ickeförnimmelse, jag har avnjutit det ... Och så vinner jag alltsedan dess – efter fullkomlig bortkoppling av varken förnimmelse eller ickeförnimmelse – upphävandet av förnimmelse och varseblivning och dröjer kvar däri. Och influenserna har sinat – efter det att jag har insett allt klokt." (Suttam av Anguttara Nikaja 9, nr 41 ...).


Så till vida kan man konstatera, att Jesus Kristus också uppmuntrade till luttring av olika mänskliga egenskaper, och därtill, att var och en bör börja med sig själv i stället för att genast kritisera andra. (Se härtill i huvudtexten om Kristusvägar.net). Vidare identifierar Jesus inte heller sig själv och sina lärjungar med världen eller några som helst världsliga aktiviteter utan beskriver sig och lärjungarna som tillhörande världen, men – mer uttryckligt än i den ursprungliga buddhismen – som levande och verkande i denna värld (Joh.17), och förvandlande världen som en surdeg. 
I varje fall kan man konstatera så många långtgående överensstämmelser i Jesu och Buddhas uttalanden om livets frågor, att det sedan årtionden fick några människor att förmoda, att Jesus har lärt ut buddhism. Som förklaring till dessa likheter är inget yttre överlämnande nödvändigt, som många moderna forskare föreställer sig, – även om det kan ha förekommit en eller annan kontakt.
Det stämmer dock inte. Likaväl skulle man kunna påstå, att han har predikat den ena eller andra läran. I vår huvudtext förklaras bl a, att sådana delvisa likheter beror på andliga realiteter, som alla som har tillgång till den, kan uppfatta på liknande sätt, utan att skriva av från varandra. Det är inspiration, ty när allt kommer omkring och det är äkta, rinner det ur den eviga källan, utan vilken det funnes varken "något" eller "inget" eller "icke inget" osv eller befrielse därav, i synnerhet som denna befrielse utan detta över huvud taget inte skulle ha någon mening. Ur den (eller det), som står bakom allt och är förborgad i allt, och som samtidigt befinner sig utanför allt. Som inte är manifesterad, och ändå redan innehåller allt, och som trots det ska vara mera i slutet än i början av skapelsen - alltså i jordisk bemärkelse något minst lika motsägelsefullt som en koan (en paradoxal vers för meditation i zen-buddismen). Något, som inte är begripligt på teoretisk väg, även om människoanden långsamt kan göras tillräckligt flexibel för att åtminstone kunna anställa indirekta försök att närma sig eller att kunna bearbeta något man upplevt inom sig.*****
Det är styrkan, som religionerna i motsats till ett materialistiskt-egoistiskt samhälle har gemensamt – men de utnyttjar den inte tillräckligt. Ej heller likheter och kontakter sinsemellan religionerna kunde förändra, att alla har sina egna och delvis just också olika vägar.

Bland de kristna mystikerna står Mäster Eckhart närmast den östliga impersonalismen. Bland de buddistiska riktningarna skulle kanske Nichirens läror kunna visa sig som en bro. Bland de övriga indiska vishetslärarna står Sri Aurobindo – och hans partner, "Modern" – närmast den europeiska personalismen eller idén om egenvärdet: han passerade Nirvana och insåg –tydligen på ett sätt som liknar många kristna mystikers – att det bakom Nirvanas erfarenhetsvärld finns något helt annat än "intet". Han talar om "det högsta" och skulle vilja ta med sig vissa aspekter av detta högsta ner till jorden. Det finns människor för vilka just Sri Aurobindo var en bro för att åter kunna hitta tillbaka till kristendomen – men till dess egentliga kärna, där det t.ex. handlar om helt verkliga Kristi efterföljare och till och med den kraft som kom till uttryck hos Jesus själv i hans återuppståndelse.



Den "Yttersta verkligheten" och frågan om Gud.

Emellertid är de mänskliga egenskaper, som behöver luttras på det judiska resp kristna området dessutom förknippade med begreppet synd gentemot Gud. Till en början handlade det här om att följa religiöst grundade etiska normer; noggrannare betraktat om övervinnelse av alla egenskaper, som skiljer oss från Gud. Numera härskar i regel – antagligen också hos de flesta buddhister själva – en övertygelse om, att det inte finns någon Gud i buddhismen. I gemensamma etiska ställningstaganden hos olika religioner hänvisar man därför endast till en av alla religioner accepterad "sista verklighet" bortom det materiella livet, vad detta än må vara hos varje enskild religion. Detta är åtminstone inte helt korrekt. Buddha har aldrig hävdat, att det inte finns någon Gud, utan han inskränkte sig just under dåvarande omständigheter till att vidarebefordra insikter om den mänskliga vägen. Buddha svarade på frågor från hinduiska präster om Brahman, hinduismens skapelsegud: Den Brahman känner jag väl, och den brahmanska världen, och den stig, som leder till den brahmanska världen, och hur Brahman har kommit till den brahmanska världen, känner jag också till." (Digha Nikaya, 13:e talet – med hänvisning till spirituella erfarenheter, inte endast till hinduiska litteraturkunskaper.) Hinduernas Brahman kan inte utan vidare jämställas med "fadersguden" Jesus Kristus, utan det är snarare en av de i olika kulturer med tiden uppkomna personifieringar av gudomliga delegenskaper. Det handlar i varje fall inte om någon beteckning på negativa krafter.


Den som då talar om ett högre ursprung för dåtida dyrkade Gudar, i stället för att själv tillbedja dem som högsta väsen, vad talar denne då om? Uppenbarligen låg för Buddha ursprung och mål i det icke manifesterade. Denna icke manifesterade högsta realitet är dock inte "inget". Den finns endast utanför allt, som människan med sin jordiska, psykiska eller mentala förmåga kan göra sig en bild av. Och där har vi nu plötsligt en i kristendomen, judendomen och islam så medvetet erkänd parallell. Ty i alla dessa religioner finns insikten, att det är meningslöst eller till och med förbjudet att göra sig en bild av Gud – även om man har glömt anledningen till det. I judendomen fick inte heller det lokala namnet på Gud nämnas direkt. 
Evangelierna resp uppenbarelsen utmärker däremot "Fadern" som den, som allt skapande utgår ifrån och i vars fullkomlighet det slutar (alfa und omega), den som alltså står över skapelsen och skapelsens egenskaper, och som före honom inte slutgiltigt kunde nås. Kristna mystiker såsom Jakob Böhme har på grund av sina autentiska erfarenheter också uttryckligen hänvisat till, att denne Gud inte endast står över den jordiska skapelsen, utan över alla utomjordiska och himmelska världar. **) Det leder inte långt, om religioner jämfördes i den vetenskapliga litteraturen, utan att inbegripa dem, som har djuptgående religiösa erfarenheter. Utan dem kan man inte en gång hitta ett språk, som är förståeligt för båda sidor.***)

Den buddhistiska vägen leder till upptagandet i "Nirvana", tillvaron bortom om andra sidan – något, som för de flesta buddhister naturligtvis är lika långt borta som för de flesta kristna en mystisk enhet med Gud -****). Buddha lärde emellertid också om möjligheten, att en "från återfödelse befriad" Bodhisattva frivilligt kunde få komma tillbaka till jorden för att t ex hjälpa resten av mänskligheten.


Kristus steg upp till Fadern ("och graven var tom", återuppståndelse & himlafärd), för att återvända. Med Kristus kan det i dag leda till ett starkare genombrott från den högsta gudomliga nivån ända ned till det jordiska.

Här skulle man också kunna nämna Rudolf Steiner som menade att Buddha hade förkunnat en kärlekens vishetslära medan Kristus sedan tillförde kärlekens makt,


som till sist leder allt tillbaka – eller snarare fram –till den gudomliga fullkomligheten. "Bed till Fadern i mitt namn" – dvs. i samstämmighet med honom, genom honom, går den kristna vägen till det Enda. Här ses Buddha på något sätt som en banbrytare.

Den som vill få reda på hur det verkligen förhåller sig kan på sin inslagna väg själv fråga Kristus eller Buddha!



Buddha i"Kalama Sutra": "Låt er inte ledas..., inte av hörsägner, ...traditioner, ... dagens åsikter, ...de heliga skrifternas auktoritet, ...av rena förnuftsskäl och logiska slutsatser,…påhittade teorier ochpopulära åsikter, ...känslan av personliga fördelar,...en mästares auktoritet. Men om ni själva inser...". (Kognition och en sann trosövertygelse har mycket mer gemensamt än enbart ett intellektuellt "hålla för sant" med tron.)

*) Bevarade läror av Buddha kan framför allt hittas i K.E.Neumanns omfångsrika översättningar "Buddhas tal: den mellersta samlingen"; även i den "längre samlingen".



**) För människor med teosofiskt språkbruk må här nämnas, att Nirvana resp Atma i teosofisk bemärkelse ligger under de "paranirvaniska" och "logoistiska", gudomliga nivåerna.

***) Särskilt den kristne mystikern Mäster Eckhart beskrev sina erfarenheter på ett sådant sätt att släktskapen med en Nirvana-erfarenhet kan kännas igen också utan begreppet Nirvana, men också skillnaderna genom att detta för honom var förbundet med ett möte med Gud.

****) Att återvända till Gud med en fond av erfarenheter från passagen genom världen är å ena sidan en återkomst till det ursprungliga som funnits där i evärderliga tider; och ändå är det samtidigt något ytterligare, något som inte funnits tidigare, som två kongruenta triangular. Denna paradox kan bara förstås genom en fördjupad mystisk erfarenhet.

*****) Det finns också filosofiska aspekter. I Mahajana-buddhismen beskrev Nagarjuna i sina allmänna kommentarer till Prajnaparamita, att något kan ses som sant, inte sant, sant och inte sant, och vare sig sant eller inte sant, alltså fyra alternativ i stället för ett rent dualistiskt antingen / eller. Eftersom det mänskliga förståndet inte räcker till för att förstå det till fullo, kunde det som med de paradoxala utsagorna i Zen-buddhismen (se ovan) leda till att människan nådde upp över detta dualistiska förstånd (en form av "upplysning"),och på så sätt kunde få en överblick från en högre utsiktpunkt. Inom den europeiska filosofin finns det en annan väg till en utvidgning av tänkandet utöver det gamla dualistiska antingen / eller: Hegels dialektik om tes och antites inkluderar den syntes som utvinns därur. Den kan därför träna förståndet att inta en synpunkt som står över motsägelserna eller de skenbara motsägelserna och på så sätt bli mer öppen för Guds andes högre sanning. Vårt kristna projekt har oberoende av detta utvecklat något liknande: ur olika synpunkter kan alltid det som är begripligt och förenligt ur ett helhetsperspektiv sammanställas (övervinnandet av de skenbara motsägelserna).



Tillbaka till förteckningen för denna sida
 
 

Yüklə 0,7 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   ...   21   22   23   24   25   26   27   28   29




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə