Kristusvägar Jesus Kristus, andlighet och jorden

Information om:  Jesus Kristus och taoismen & konfucianismen.

De extra sidorna i internetprojektet "Kristusvägar" till olika andra religioner är ett bidrag till en bättre förståelse av dessa och till en interreligiös dialog. På denna extrasida påvisas likheter och skillnader mellan taoismen/ konfucianismen och kristendomen – en kristendom som (åter) är medveten om sina egna andliga djup.Detta är inte ett anspråk på attuttömmande skildra Lao-Tses eller Kon-fu-tses liv och traditioner. Men viktiga punkter behandlas noggrant.

I den traditionella kinesiska andligheten har flera besläktade källor gett sitt tillflöde:

1. Den ursprungliga läran om den högsta principen.
Den ursprungliga läran om den högsta principen Tao/Taidji, "om vilket inget kan sägas", framställer den ursprungliga enheten vid alltings början, alltså före uppdelningen i polariteterna Yin och Yang*) och därefter i de "5 elementen"*). I dag står denna urenhet bakom Kosmos uppenbarelseformer.
Bland de kristna missionärerna fann t. ex. jesuiterna något som motsvarade Gud i denna högsta princip; medan franciskaner- och benediktinermunkarna och slutligen påven talade emot. Å ena sidan motsvarar "Tao" inte det nya sättet att uppleva Gud som en personlig tilltalbar "Fader" som Jesus undervisade om. Det är å andra sidan inte uteslutet att det rör sig om ett äldre sätt att uppfatta respektive söka efter Gudprecis så som det var möjligt i det antika Kina.

*) Yin är en expanderande, "kvinnlig" princip–t.ex. i sympatikusnerven; Yang en sammandragande, "manlig" princip–t.ex. i parasympatikusnerven, de båda verkar tillsammans. De "5 elementen jord, vatten, trä, eld,metall" motsvarar den likartade uppdelningen ide 4 företeelseformerna eller egenskaperna "jord", "vatten", "luft", "eld" = "värme", som de betraktas i den gamla västerländska alkemin och hermetiken och i många andra kulturer (det fanns också kristna alkemister).Det kinesiska femte elementet, det så kallade "metall" betecknades iEuropa delvis som "prima materia" ("urmateria", jämför den moderna elementarpartikelteorin) eller som "eter", vilket t.ex. i gammalindiska och antroposofiska källor anses innehålla ytterligare nivåer så att det tillsammans skulle vara 7 sådana fysiska stater. Sådana gamla kunskaper skulle i dag inte räknas till religionen i en trängre bemärkelse; de är emellertid heller inte någon ren spekulativ filosofi; utan de är en gammal, i sitt slag avancerad kosmologi av snarast naturvetenskaplig karaktär – även omde dåtida kunskapsmetoderna skiljer sig från dagens.

Det ändrar inte det faktum att de gamla kinesiska och senare taoistiska mästarnas metoder har en andlig karaktär. För de dåtida undersökningsresultaten om den roll som "elementen" eller krafterna spelar i människan tog man bara hänsyn till eftersom jordiska ofullkomligheter knappast går att kringgå när det gäller den andliga/religiösa fullkomligheten.Det vore ett slags andlighet som inte försöker att fly från det jordiska i motsats till några andra andliga traditioner. Strävandet efter fullkomlighet i sig är till att börja med ingen motsats till den kristna läran om människans frälsning.Man glömmer ofta att Jesus sade "Ni skall vara fullkomliga som Er fader är fullkomlig i himlen" (Matteus 5,48).Metoderna är emellertid olika. För de tidiga kristna stod det klart att människan aktivt förbereder sig för Guds verkan och kan öppna sig; men i kristendomen har det också alltid varit tydligt att det inte är möjligt att regelrätt framtvinga Guds nåd genom sådana aktiviteter.Även Gud är fri.

Mellan skeendet i himlen, kinesiska "T'ien", jorden och människan – alla härstammar från samma ursprungliga enhet – sågs överallt motsvarigheter ( i likhet med de "7 fria konsterna" i högskolorna på den västerländska medeltiden).Därför riktade sig all strävan mot en harmoni för det mänskliga livet mellan "himlen" – som dagens högsta makt – och jorden. Detta visar vid sidan av den andliga också den religiösa karaktären på strävandet. Religion (från latinet) betyder "återförening", "återanknytning", nämligen till källan för allt. Enligt kristen mening är emellertid den direkt tilltalbare, skapande guden källan till allt, början och slutet på allt; och Jesus Kristus är som en förenande länk, som hjälper oss med denna förbindelse med Gud.

Under tidernas gång dyrkade man i det gamla Kina också flera separata gudar: himlen, markens gudar, lokala gudar och de heliga. Det begrepp som brukar användas för sådana religioner "polyteism" är ändå inte till mycket hjälp här, eftersom dessa "gudar" ursprungligen som i några andra religioner endast var yttringar eller egenskaper av den enda första principen (frånsett t.ex.dyrkan av de heliga – något som ändå lär förefalla vissa kristna kyrkor bekant).

På så sätt kan indelningen av alla världens uppenbarelser i Yin och Yang hålla människans förnuft starkare fast inom dessa två polariteter; den kan emellertid också med vederbörlig strävan leda utöver dessa och in i ett mystiskt medvetandetillstånd.

2. Taoism.
Det som hittills skildrats förblev i hög utsträckning den gemensamma grundvalen för de senare uppkomna Lao-tses och Kon-fu-tses skolor (som av historikerna för det mesta placerades 500 f. Kr.).
Taoismen(Lao-Tse: bl.a. boken "Tao-te-king") förespråkade handlandet genom en meditativ hållning av "icke-handlande" (Wu-wei); så att ingenting sker utifrån ett egoistiskt och intellektuellt ytskikt av människan utan utifrån naturliga instinkter i människans goda inre – som står i samklang med naturen. Detta skulle ge ett slags naturlig etik av osjälviskhet och anspråkslöshet.
Den goda kärnan i denna mening är visserligen ännu inte automatiskt identisk med Jesus som enligt Johannes 15 har tagit gestalt i människan och aktivt verkar där ("Förbliv i mig och så förbliver jag i Er"). Men dagens teologer skulle idag inte längre utan vidare kunna ta ifrån människor av en annan religiondenna goda kärna – i synnerhet som den nära besläktade etiken i de flesta religionervisar att "det goda" mer eller mindre har fattat fäste överallt.Till och med "den helige ande blåser vart den vill" (Johannes 3).

Taoister har alltid varit praktiker, inga teoretiker. I taoismen tar man hjälp av:

-Askes. Detta uppträder inom alla religioner. Men det finns också övningar för att undertrycka eller omvandla sexualiteten (t.ex Mantak Chia, "Tao Yoga" och "Kärlekens Tao yoga";de gamla östliga metoderna börjar ofta "nedifrån och upp" medan europeiska metoder i dag starkare skulle betona "uppifrån och ner" dvs. utgå från medvetandet.)

- Kropps-, andnings- och koncentrationsövningarför att väcka och styra livsenegin "Chi". Att denna livsenergi existerar får vid det här laget genom forskning om akupunktur och elektroakupunktur betraktas somatt ha bevisats vara sant; även om dess natur vetenskapligt sett ännu inte entydigt har förklarats. Akupunkturmeridianerna har nu till och med histologiskt (i vävnaden)bevisats som "tomma" kanaler. Denna livskraft är alltså inte "taoistisk", som vissa kristna menade, utan allmänmänsklig. Den betecknades under grekisk/ förkristlig tidsom "pneuma"; ett grekiskt ord som användes både för andedräkten och för livskraften – den livsanda som blåstes in av Gud – och för den helige ande.Den helige ande står emellertid i samband med Jesus Kristus. Om alltså någon inte är överens med Jesus Kristus hur ska han då veta att det som han upplever är identiskt med den helige ande, som Jesus förkunnade?

- Dessutom hör det meditativa försjunkandet i tingens natur för att överskrida upplevelsen av livets begränsning till taoisternas repertoar precis som till den indiska yogan. Även det alkemistiska sökandet efter odödlighet spelade en roll.

3. Konfucianismen.
Kon-fu-tse (Konfucius) rekommenderar på liknande sätt att människan infogar sig iden kosmiska-moraliska lagen. I stället för taoisternas snarast individuella väg sökte han ändå mer ett moraliskt uppfostringssystem för samhället i stort. Man ska genom vana och förebilder arbeta med en medveten odling och perfektion av den goda mänskliga kärnan:

Om kärlek och respekt etc. praktiserades i familjen skulle därigenom också ett etiskt samhälle uppstå.

- Redan under den allra äldsta tiden var t.ex. mord, stöld, prostitution och bildkult förbjudna i Kina.

- Som praktiskt taget alla världsreligioner förkunnade Kon-fu-tse "Kärleken till nästan: det du själv inte vill, det ska du heller inte göra mot någon annan".

- Hit hör självbehärskning, mänsklighet och godhet;

- och de etiska dygderna välvilja, laglydnad, rimligt respektfullt uppträdande (också gentemot förfäderna) frikostighet, vishet, uppriktighet;

- De dubbla dygderna enligt boken Shudjing: vänlig och värdig, mild och fast, rättfram och artig, ordningsälskande och respektfull, läraktig och dristig, uppriktig och lugn, överseende och måttfull,stark och pålitlig, modig och rättrådig.

- Man strävade efter en hållning av tillfredsställelse bortom vrede, grämelse och nöje.

De gamla lärorna innehåller både tidlösa värden och tidsberoende värden som tillämpades på det tidigare kejsardömet.

4. På så sätt fanns det mellan dessa skolor många beröringspunkter men också många tvistepunkter. Ändå upplevdes de redan tidigt ofta snarare som en komplettering än en motsats. Detta gällde till och med för den senare ytterligare tillkommande buddismen från Indien med sin lära som inriktade sig på att övervinna det jordiska lidandet.

Dagens kinesiska tempel, t.ex. i Hong Kong, gör ofta ett intryck av ett ganska enkelt sökande efter orakel eller riter för lyckan i livet. Dvs. i likhet med mer eller mindre alla religioner av i dag står inte det ursprungliga andliga djupet att finna överallt.

Ur den kinesiska traditionen bör man vidare nämna några inte direkt religiösa förfaranden som Orakelboken i Ging, de kinesiska horoskopen, den kinesiska varianten av geomantiken eller byggnadsbiologin – "Feng Shui", och den redan nämnda traditionella kinesiska läkekonsten.

Ett intressant vittnesmål om ett tidigt möte mellan kristna och taoister finns i boken av Martin Palmer "Die Jesus Sutras", Ansata: en kristen kyrka i Kina som inte längre existerar förklarade på 700-talet väsentligt innehåll i kristendomen för en taoistisk omgivning.(Vad beträffar böcker av andra författare som nämns här innebär det inte automatiskt att allt av deras innehåll stöttas.)

Tillbaka till förteckningen för denna sida.

.