Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Hjältinna i folkhemmet
- DET STORA OCH DET LILLA HEMMET...........................................................................................................3
- KRISÅREN ..............................................................................................................................................................21
- DRÖMMEN OM FOLKHEMMET........................................................................................................................31
- AVSLUTANDE DISKUSSION.............................................................................................................................59
- KÄLLFÖRTECKNING..........................................................................................................................................66
|
Ekonomisk-historiska institutionen Stockholms universitet Magisteruppsats, HT 2003 Av: Anna Wester Handledare: Yvonne Svanström
Hjältinna i folkhemmet Normer och ideal i Morgonbris 1932-1939
2 INNEHÅLL: DET STORA OCH DET LILLA HEMMET...........................................................................................................3
K
.................................................................................................................................... 8
M ETOD ................................................................................................................................................................ 12
M ATERIAL OCH URVAL .................................................................................................................................... 16
T
....................................................................................................................................... 17
D ISPOSITION ....................................................................................................................................................... 19
D ET SVENSKA FOLKHEMSPROJEKTET ........................................................................................................... 22
K
........................................................................................................................... 24
K VINNORS RÄTT ................................................................................................................................................ 25
F UNKIS – DEN IDEALA LÖSNINGEN ................................................................................................................ 31
O
– DEN PARADOXALA KOMP LEMENTÄRA MODELLEN ........................ 38
A RBETAREN OCH DEN VAKNA HUSMODERN ................................................................................................ 44
B ARNEN – DUKTIGA POJKAR OCH FRAMTIDENS HUSMÖDRAR ................................................................. 50
D ET KOMPLEMENTÄRA TÄNKANDET .......................................................................................................... 60
P
– DEN NYA KVINNAN OCH NYGAMLA FAMILJEIDEAL ................................................... 62
F OLKHEMMETS IDEALA MÄNNISKOTYPER .................................................................................................. 64
S
............................................................................................................................................................ 65
3 Det stora och det lilla hemmet Under 1930-talet skedde stora förändringar i det svenska samhället. Man brukar säga att det var då projektet med att bygga det som kommit att kallas ”det svenska folkhemmet” började. Och det var staten i socialdemokratiska kläder som var den viktigaste arkitekten. Blivande statsminister Per Albin Hansson beskrev projektet i ett tal i riksdagens andra kammare 1928:
Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ned och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. 1
I det berömda folkhemstalet pratade Per Albin Hansson både om det stora hemmet, samhället, och familjernas små hem som utgjorde det. Det var en jämlikhetsförklaring riktad till arbetarklassen, en startsignal för byggandet av ett välfärdssamhälle med plats för alla. Under 1930-talet rådde stor arbetslöshet och fattigdom i Sverige. Ungefär hälften av befolkningen bodde fortfarande på landsbygden, men urbaniseringen var i full gång och gav nya förutsättningar för människor när det gällde att klara sin försörjning. Inkomster i form av pengar blev, i och med uppdelningen mellan hushållsarbetet och arbetet utanför hemmet, viktigare än tidigare i det urbana kapitalistiska samhället. 2 Detta gjorde att könsarbetsdelningen blev tydligare och att kvinnors och mäns uppgifter inom och utanför familjen på olika sätt formaliserades genom lagstiftning och i människors vardagliga liv. Det var den framväxande borgerliga ideologin, sprungen ur kristendomens värderingar, som under sent 1800-tal skapade normen om familjen som till stor del var rådande under 1920- och 30-talen. Det borgerliga idealet, som inte alltid stämde överens med verkligheten, var att kvinnor i första hand var mödrar och fruar och att det var genom äktenskapet som de kunde nå moralisk status: "womens identification with the domestic and moral sphere implied that they would only
1 Per-Albin Hanssons tal i andra kammaren 1928. Här i Åslund (1994) s 126. 2 Åmark (2002) s 255 och 238. Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|