Mats fahlgren



Yüklə 179,32 Kb.
Pdf görüntüsü
səhifə1/7
tarix26.11.2017
ölçüsü179,32 Kb.
#12633
  1   2   3   4   5   6   7


Det nya folkhemmet

Jonsereds herrgård 8 april 2008

Mats Fahlgren






 

Det nya folkhemmet

MATS FAHLGREN

Jonsereds herrgård 8 april 2008




Mats Fahlgren

Det nya folkhemmet

ISBn 978-91-975637-7-2

Redaktör: anders Franck

Grafisk form: anders eurén

SeMInaRIeRappoRteR  FRån  JonSeReDS heRRGåRD

1. Universitetet i samhället (2004)

2. hälsan och samhället (2007)

3. new Scenes for International Cooperation (2007)

4. Framtidens medicin (2007)

5. himlen över aspen (2007)

6. Vård, skola, omsorg (2008)

7. Bilden av psykiatrin – och psykiatrins självbild (2008)

ÖVRIG UtGIVnInG

Jonsereds herrgård (2004)

Jonsered. Stenåldersboplats. Bruksort. kunskapssamhälle (2005)

Den framtida regionindelningen (2006)



7

Det nya folkhemmet

Vad hände 

med drömmarna?

Min barndoms folkhem heter kortedala, en 50-talsförort i Göteborg som nu-

mera betraktas som en ganska central stadsdel. Jag minns en tvårummare i 

ett grått höghus med balkong ut mot den nybyggda spårvägen, hemmafruar, 

herrar i hatt och barnvagnar i masonit.

nostalgi dyker gärna upp när vi talar om folkhemmet: tryggheten, hop-

pet  om framtiden, övertygelsen att allt bara kunde bli bättre och bättre och 

bättre…

ordföranden i kommunstyrelsen i Göteborg, Göran Johansson, är också 



djupt rotad i kortedala. Idag oroas han av en rasism i folkhemmet – en rasism 

som får sin näring i människors brist på kunskap om andra människor. ”Vi pra-

tar mer om varandra än med varandra. Då blir det otryggt – och osolidariskt.”

Var kortedala ett socialdemokratiskt folkhem? eller var det sprunget ur en 

”svensk folksjäl”? 

Vad hände med drömmarna om ett jämlikt samhälle?  Försvann de i ett 

blint fokus på det materiella? har vi ett kapitalistiskt folkhem idag? Vilken 

roll spelar religionen för ett inkluderande samhälle? och finns det några vi-

sioner om framtidens folkhem? 

Många frågor luftades vid seminariet Det nya folkhemmet på Jonsereds 

herrgård den 8 april 2008. Sällan har en så namnkunnig och kompetent skara 

tänkare samlats på herrgården som den dagen.

här är deras tankar om Sveriges starkaste politiska idé. 

och vad den kan bli i framtiden.

Göteborg i juni 2008

Mats Fahlgren

Frilansjournalist





9

Det nya folkhemmet

Från per albin 

till antonovsky

I 80 år har folkhemmet fungerat som Sveriges starkaste politiska idé.

Idag omfamnas det av alla, från socialdemokrater till Sverigedemokrater.

Men hur fräscht är folkhemmet idag? kan vi verkligen använda en histo-

risk och nostalgisk metafor som framtidsvision? Behöver vi ge begreppet ett 

nytt innehåll – ett nytt folkhem?

Det var utgångspunkten när Göteborgs universitet bjöd in till seminarium 

på Jonsereds herrgård i april 2008 – 80 år efter det att per albin hansson höll 

sitt berömda folkhemstal.

knappast någon politisk symbol i Sverige är så laddad och har överlevt så 

länge som folkhemmet – visionen av samhället som ett gemensamt hem där 

det råder jämlikhet och trygghet och där staten tar hand om de svaga. Men 

det var en högerpolitiker, statsvetaren Rudolf kjellén, som gav begreppet en 

politisk laddning – som sedan togs över av ”folkhemsfadern” per albin.

Förre statsministern Ingvar Carlsson (s) inledde Jonseredsseminariet med 

att erinra om den historiska förklaringen till att per albin hansson lanserade 

begreppet 1928 och sedan använde det i valrörelsen 1932.

Under hela 1920-talet hade socialdemokratin diskuterat ett viktigt vägval. 

Var det nödvändigt att den tog över produktionsmedlen för att förverkliga sina 

politiska mål? eller räckte det med att socialisera produktionsresultaten? Soci-

aldemokraterna bestämde sig för den senare, mindre radikala, vägen: det var 

tillräckligt att försöka fördela resultaten av produktionen på ett rättvist sätt.

 – Då kom per albin hansson på den genialiska bilden. han kokade ner 




Det nya folkhemmet

10

det här till något som alla människor i Sverige kunde begripa, vare sig de var 



professorer eller hade sexårig folkskola: folkhemmet, sa Ingvar Carlsson.

– I begreppet låg framför allt solidaritet och jämlikhet. enligt socialdemo-

kratins uppfattning skulle samhället vara som det goda hemmet, där man tar 

hand om varandra, de sjuka, de arbetslösa och de gamla.

efter de stora välfärdsreformerna under 40-, 50- och -60-talen, med barn-

bidrag, atp och allmän sjukförsäkring, dröjde det ända till slutet av 1980-ta-

let innan folkhemsbegreppet upplevde sin första stora kris.

krisen hade två orsaker. Dels nyliberalismen som drog över världen: ”ner 

med politiken, marknaden ska ta över, satsa på dig själv.” Dels den ekono-

miska krisen i Sverige, utlöst av en fastighetsbubbla som sprack.

– Sammantaget gjorde detta att begreppet folkhemmet var väldigt till-

bakapressat. Överhuvudtaget var vi som parti och regering väldigt tillbaka-

pressade, sa Ingvar Carlsson.

han drog sig till minnes att Financial times skrev: ”nu ska nyliberalis-

men krossa den sista bastionen” – alltså Sverige.

– Då började vi i stället prata om den svenska modellen, vi vädjade lite 

till svenskarnas nationalistiska stämningar. här skulle minsann inte krossas 

något, sa Ingvar Carlsson.

och folkhemmet klarade krisen.

– hörnstenarna i välfärdssamhället bestod, och det innebar att man, när 

ekonomin i slutet av 90-talet började förbättras, kunde bygga vidare igen, sa 

Ingvar Carlsson.

han tycker inte att det spelar så stor roll vilket begrepp man använder – 

folkhemmet, den svenska modellen eller välfärdsstaten.

– Jag använder alla tre och menar i stort sett samma sak. Men begrep-

pen välfärdsstaten och den svenska modellen hjälpte till, så att folkhemmet 

överlevde. 

För Ingvar Carlsson har folkhemmet av fyra grundbultar:





Yüklə 179,32 Kb.

Dostları ilə paylaş:
  1   2   3   4   5   6   7




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2022
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə