Mats fahlgren
Yüklə 179,32 Kb. Pdf görüntüsü
|
17 Det nya folkhemmet mindre viktigt vad man kallar det. Men så här långt har ”folkhemmet” varit väldigt slitstarkt, sa Ingvar Carlsson. Ärkebiskop anders Wejryd tog upp tråden med svenskt folkhem och nordisk modell och trodde att den lutherska teologin kan ha spelat sin roll här. luther säger att ”Gud behöver inte dina goda gärningar – men medmän- niskan behöver dem”. – Det är en början till en sekularisering av etiken. luther har sagt att ”jag ser mig i spegeln och jag ser ett svin, men det är ett älskat svin”. Jag tycker det är jättebra, för det hindrar mycket moralism. – om man knyter etiken till min nästa, att det jag gör tjänar min med- människa, är man ute på ett diskussionsplan där människor kan delta vare sig de är kristna eller inte. anders Wejryd hyste gott hopp om idén om folkhemmet, så länge den utgår från vår nästa – och kanske vidgar cirkeln som innesluter ”vår nästa”. – på 1800-talet växte det begreppet från familjen och släkten, till samhäl- let som fanns runt omkring, till nationalstaten. kanske finns en möjlighet att utöka det ytterligare idag, genom inlevelse i andras villkor och insikten att vi inte har olika värde, sa anders Wejryd. Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, ville sätta ett frågetecken efter seminariets rubrik ”Det nya folkhemmet”. – Jag undrar om det finns nåt nytt folkhem. Jag uppfattar bara det gamla folkhemmet och folkhemsnostalgi, som är väldigt fruktbar för grupper som är rädda för förändring. – Marie Demker undrade om inte dagens svenska folkhem är en halvstor villa med fin trädgård och högt staket, säkerhetsdörr och larm, där man låser grinden noga varje kväll. – Sen går man och lägger sig och uppfattar sig som väldigt trygg. Rent objektivt lever vi inte i ett mycket otryggare samhälle idag, ändå finns denna inrotade rädsla som skapar otrygghet. Marie Demker trodde att det stora problemet är bristen på visioner om det Det nya folkhemmet 18 nya folkhemmet. och eftersom det är socialdemokraterna som burit fram folk- hemsmetaforen, bör det vara socialdemokraterna som skapar de visionerna. – en otroligt viktig uppgift, kanske den viktigaste just nu, sa Marie Demker. Regionrådet kent Johansson (c) berättade om sin uppväxt på landsbyg- den utanför Skara och hur chansen till utbildning var bästa möjligheten att förändra livet. – För mig är begreppet folk inte begränsande, utan inkluderande. orden folkhögskola och folkbildning innebär att inte bara vissa får tillträde till hög- skolan eller bildningen, sa kent Johansson. Sven-eric liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs univer- sitet, fortsatte värderingen av orden folk och hem: – hem behöver ju inte vara helt positivt, det kan ge en klaustrofobisk upp- levelse också – hemmet som sluter sig och stänger inne. trygghet är också ett intressant ord som förknippas med folkhemmet. Men där har vi sett en glidning från trygghet till säkerhet. – trygghet är att verkligen lita på sin nästa, men för att känna säkerhet måste man låsa alla dörrar. och vår starkaste upplevelse av globaliseringen är kanske alla kameror, lås och larm, sa Sven-eric liedman. Bröd och rosor henrik Björck, professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet, berättade att ordet folkhem ursprungligen togs över från tyskans ”Volksheim”. Först var folkhem ett ställe där fattiga kunde få tillgång till litteratur och samhälls- information till reducerat pris. Sådana inrättningar fanns i större städer i Sverige i slutet av 1800-talet. – Det var en socialliberal, kristlig hjälp-till-självhjälpsinrättning som ut- vecklades både i tyskland och i Sverige. och det skedde i kamp med Folkets hus, för arbetarrörelsens representanter vände sig emot de här tidiga folk- hemmen, sa henrik Björck. 19 Det nya folkhemmet han berättade att per albin hansson i sitt folkhemstal i riksdagen 1928, då han var oppositionsledare, faktiskt talar betydligt mer om ”medborgar- hem” än om ”folkhem”. – Den debatten har i efterhand utpekats som startögonblicket för folk- hemmet. Men per albin hansson nämner folkhem bara i förbigående. och ingen bryr sig. Inte förrän det kommer en konfrontation, ett riktigt påhopp, från den extreme högerpolitikern arne Forssell – för övrigt far till lars For- sell. Först då blir alla efterföljande talare tvungna att ta ställning till ordet folkhem. – per albin hansson gjorde alltså inte så mycket väsen av ordet, men kon- frontationspolitikern Forssell gav det en sådan kraft att andra var tvungna att ta ställning. Så man ska inte underskatta konfrontationens betydelse i politiken, sa henrik Björck. Daniel Suhonen, chefredaktör för SSU:s idétidskrift tvärdrag, saknade ordet jämlikhet i debatten. han påminde om den stolthet det innebar för en arbetarfamilj att vara med och bygga folkhemmet. – Det som då var styrkan – och som idag kanske är svagheten – var att fol- ket slöt en allians med överheten i detta folkhem. och det drivande var kanske inte framför allt bröd på bordet utan bröd och rosor – alltså värdighet. – att bygga ett Folkets hus var en akt av värdighet. Man ville inte böja sig, man ville vinna värdighet – och det vann man genom organisering, sa Daniel Suhonen. han gav uttryck för en stor sorg över att jämlikhetstanken ”eroderat bort” i folkhemmet. – Jag tror att det hänger ihop med vårt blinda fokus på det materiella folk- hemsprojektet. Jämlikhetstanken byggde på en kulturell värdighet – alltså bildningscirklarna, motståndet som bestod i att själv skaffa sig en värdighet genom bildning. – arbetarrörelsen lyckades uppnå enorma förbättringar av det materiella och ge formella utbildningsmöjligheter för arbetares barn, det är fantastiskt Yüklə 179,32 Kb. Dostları ilə paylaş:
|