Mats fahlgren
Yüklə 179,32 Kb. Pdf görüntüsü
|
23 Det nya folkhemmet – Den rasism vi har i Sverige idag är väldigt utvecklad och den bygger framför allt på människors okunnighet om varandra. Inget motverkar rasis- men så mycket som att folk lär känna varandra. – Men i dag pratar vi mest om varandra, inte med varandra. och då blir det garanterat otryggt. pratar man med varandra så blir man trygg, sa Göran Johansson. efter lunch summerades förmiddagen av lotta Vahlne Westerhäll, pro- fessor i juridik vid Göteborgs universitet. hon gjorde en genomgång av hur det svenska folkhemmet förändrats under decenniernas lopp vad gäller de- mografi, ekonomi och demokrati. en av hennes slutsatser var att vi idag har svårt att ta ställning i en rad balansfrågor, till exempel balansen mellan solidaritet och egennytta, mellan kollektiv och individ, mellan stabilitet och föränderlighet, mellan obligato- riskt och frivilligt och mellan offentligt ansvar och egenansvar. – allt detta är brytningsfrågor som vi inte förmått ta ställning till. nu måste vi sätta ner foten för att gå vidare och kunna bestämma vilket folkhem vi vill ha i framtiden. – Jag tror att vi inte på flera decennier har funderat över de samhälleliga och medmänskliga värden som ligger bakom folkhemstanken. nu är det kan- ske dags att lyfta fram de svåra balansfrågorna, sa lotta Vahlne Westerhäll. hon hade också funderat över vilka människor som skulle befolka folk- hemmet. och i förarbeten till lagtexter, till exempel hela det sociala trygg- hetssystemet, hittade hon talet om ”den starka människan”. – Det var den starka människan som skulle bo i folkhemmet. och det starka samhället, den starka staten, skulle hjälpa till att skapa denna män- niska. Det var en människa som hade en viss bildning och ett arbete och det skulle den starka staten ordna. – och blev man sjuk, fanns sjukförsäkringen med principen att man skulle få kompensation för inkomstbortfall. Det var ideologiskt och psyko- logiskt viktigt att utgå från en människa med arbete. Sedan skulle staten Det nya folkhemmet 24 rycka in och hjälpa till om vederbörande inte kunde utföra arbetet på grund av sjukdom, ett försäkringstänkande där man frångick det barmhärtighets- tänkande som länge legat till grund för vår fattigvård, sa lotta Vahlne Wes- terhäll. anne-Marie lindgren tyckte att talet om den starka människan var in- tressant. annars talas det oftast om att samhället ska skydda den svage och att i starka, samhälleliga system blir människan svag och passiv. lotta Vahlne Westerhäll svarade att den starka människan var nödvändig för staten, för expansion och tillväxt. – Samhällsfördragets tanke var att om den enskilda individen överlät en del av sin frihet till staten, skulle staten se till att individen fick lite tillbaka, genom att underlätta för vederbörande att bli en stark individ. – hela vår medborgerliga fri- och rättighetskatalog har ju det syftet. Ut- bildnings-, bostadspolitiken – allt är till för att människan ska kunna bli en självständig, myndig person som kan fungera i det starka samhället. – Man ville inte omyndigförklara människor längre. Samhällets goda skulle inte tillfalla dem av barmhärtighet utan därför att de hade rätt till det. Det var att förklara dem för starka, myndiga och självständiga individer, sa lotta Vahlne Westerhäll. Det starka samhället kajsa Borgnäs, ordförande i Socialdemokratiska studentförbundet, berättade om statsvetaren Christina Boréus som studerat hur politiska begrepp använts de senaste 30 åren. – hon visar att vi har ersatt frihet, jämlikhet och solidaritet med valfrihet, rättvisa och välgörenhet. och det gäller över hela det politiska spektret, från höger till vänster. kajsa Borgnäs tyckte att diskussionen om det starka samhället var intres- sant, eftersom det från början var ett frihetsprojekt. – Människor organiserade sig för att göra politiken till den kraft som 25 Det nya folkhemmet styrde fördelningen av makten i samhället. Välfärdstaten skulle vara garant för jämlikheten – och jämlikheten skulle leda till frihet. – nu är det precis tvärtom, det har svängt helt och hållet. Staten ska inte försöka sig på jämlikheten, därför att det kränker människors valfrihet. Man har backat i ambitioner om jämlikhet för att människor ska vara fria, sa kajsa Borgnäs.
Ärkebiskop anders Wejryd påpekade att folkhemmet inte kan finnas till bara för dem som fanns i det från början. – om inte bilden av ”de andra” – inlevelsen och solidariteten – är tydlig, blir nog folkhemmet inte så kul. Då måste hemmet kanske göras till en bun- ker för att vara säkert och tryggt. Folkhemmet måste också ta sin utgångs- punkt i att livet är relationer – inte det vi uppnår. och det är naturligtvis skrämmande för många av oss, sa anders Wejryd. Företagaren Carl Bennet, ordförande i Göteborgs universitets styrelse, tyckte att folkhemsvisionen har tjänat Sverige mycket bra och blivit ett in- ternationellt föredöme. – Men nu utsätts den för väldiga krafter i globaliseringen. De krafterna kommer kanske inte att sätta folkhemmet på spel, men de kommer att på- verka mycket. och då är det intressant att fråga sig vad som krävs framöver. – Jag tror att det är viktigt att vi frågar oss hur vi bäst kan använda det vi har och vad vi behöver förändra för att ändå kunna ha de basvärderingar som folkhemmet bygger på, när vi möter framtiden, sa Carl Bennet. Bengt Göransson, före detta kulturminister (s), såg ett problem i att folk- hemmet idag blivit en synonym till välfärdsstaten. – Då handlar det mest om välfärd, hälsa och sjukvård, men det finns andra komponenter där man kan se hur samhällsutvecklingen förändras och ändrar människors attityder, till exempel arkitektur. Förr byggde arkitekter samhällen – i dag bygger de hus. och då är det svårt att bygga ett folkhem, sa Bengt Göransson och tog ett konkret exempel, det 55 år gamla årsta Cen- trum i Stockholm. Yüklə 179,32 Kb. Dostları ilə paylaş:
|