Mats fahlgren
Yüklə 179,32 Kb. Pdf görüntüsü
|
Det nya folkhemmet 26 – Det var ett försök att skapa ett centrum som var en integrerad del av ett samhälle. lite förenklat kan man säga att årsta Centrum ”kallade de sina till sig”. Idag har vi turning torso, som ”ropar till köpenhamn”. och genast när turning torso är invigt, störtar borgarrådet annika Billström (s) i Stock- holm fram och säger: ”nu måste vi ha ett hus som är ännu högre!” Bengt Göransson berättade att Stockholms stads kulturvision för 2030 innebär att staden ska vara mer berömd och attraktiv för utländska turister än Berlin och Barcelona. – Jag blir lite tagen när jag upptäcker att detta är en kulturvision. Då är vi plötsligt ett kollektiv. Vi ska visas upp som en liten klump, en massa som ska locka omvärlden till oss, sa Bengt Göransson. Ingvar Carlsson knöt an till lotta Vahlne Westerhälls balansfrågor och inskärpte vikten av att vara klar i sina värderingar. – Då blir det lättare att ta ställning till de svåra balansfrågorna. Det blir också lättare att kompromissa mellan partier över blockgränserna – para- doxalt nog – om man har klara och tydliga värderingar, för då vet man var gränsen går: ”hit kan vi kompromissa, men inte längre!” Ingvar Carlsson trodde att otydlighet i värderingar är farlig i en demo- krati, det kan göra demokratin mindre handlingskraftig. – Däremot är det värdefullt för svensk demokrati att ha en grundläg- gande värdegemenskap som gör att risken för majoritetsdiktatur är ganska liten. och den värdegemenskapen ska vi behålla, däremot ser jag det inte som en tillgång, snarare som ett problem, att vi tappar skärpan i våra poli- tiska värderingar. Ingvar Carlsson påpekade att det är en väldigt stor skillnad mellan en regering som skär i välfärden därför att den av ekonomiska skäl är tvingad till det och en regering som gör det av ideologiska skäl, därför att den vill ha ett annat samhälle. han återkom också till ”det starka samhället” och sina företrädare olof palmes och tage erlanders syn på det.
27 Det nya folkhemmet – För dem betydde det starka samhället att vi inte skulle hamna i den amerikanska situationen där 40-50 miljoner människor står utan en sjukför- säkring. eller som nu, när amerikanska storföretag går omkull. Då förlorar en massa människor sina pensioner som är kopplade till frivilliga försäk- ringar eller avtal med arbetsgivaren. – Det starka samhället skulle ta ansvar för alla människor. Det är väl ett namn vi inte skulle använda idag, men jag tycker fortfarande att tanken att vi gemensamt bestämmer oss för grundläggande rättigheter är väldigt sym- patisk. Jag vill kalla den medborgarrätt. och ställer man upp för den, kan det inte accepteras att man diskriminerar invandrare, homosexuella eller andra grupper – för alla har vi lika rättigheter, sa Ingvar Carlsson.
Daniel Suhonen erinrade om romanen Missnöjets vinter av John Steinbeck, där författaren reser runt i USa och möter ett stort missnöje mitt i välståndet. – Folk har det bättre än nånsin men de är oerhört missnöjda. kan det handla om förlusten av framtiden, det moderna projektet? Man tror inte längre att det ska bli bättre, bara sämre, sa Daniel Suhonen och knöt an till Sverige och 90-talskrisen. – Den sanering av ekonomin som Ingvar Carlsson inledde och som Göran persson tog åt sig äran av, blev knäcken på tron att det kan bli bättre i Sverige. Jag har en känsla av att vi har permanentat krisen i samhället – en förlust av framtiden. Daniel Suhonen tog upp begreppsparet auktoritet och auktoritär. – Vi har alltid haft ledare, några som bestämmer. Men under den lilla pa- rentes i eländet som utgörs av folkhemmet, så ersattes de auktoritära ledarna av auktoriteter – alltså folkets egna valda ombud. – Den röde patriarken var i alla fall folkvald, fackpampen var med- lemsvald och kommunalrådet var en man som val efter val efter kunde få 45 procent och regera vidare. Det är denna auktoritet, den röde patriarken, som Det nya folkhemmet 28 man kritiserar och spottar på under slutet av 80-talet och 90-talet. Idag har det auktoritära ledarskapet kommit tillbaka. Man ska uppifrån undervisa och tillrättavisa och människorna är återigen inordnade. – ”auktoritet” eller ”auktoritär” säger mycket om vilket samhälle man lever i, om demokratin verkligen finns där. och då föredrar jag de röda patri- arkerna, för de är valda av folket och kan kritiseras, sa Daniel Suhonen. Göran Johansson påminde om den gamla diskussionen om ”närande och tärande branscher” och kopplade den till globaliseringen. – Idag skiljer man inte på närande och tärande branscher, alla är viktiga för att skapa mångfald och för att klara den globala konkurrensen. trygg- heten i välfärden är en förutsättning för att klara globaliseringen, men det diskuterar vi väldigt sällan, eftersom talet om ”närande och tärande” finns kvar i bakhuvudet, sa Göran Johansson. – Idag är alla branscher närande i en globaliserad värld. och det tror jag stärker oss i Sverige, eftersom vi har en 70-80-procentig uppslutning bakom det vi kallar välfärdssamhället. en bättre bas för att möta globaliseringen finns nog inte, sa Göran Johansson. lars Bäckström knöt an till erlanders tes om ”de stigande förväntning- arnas missnöje”. – I dag, när produktionen av välfärdstjänster är större än någonsin, är missnöjet nästan som störst och kraven växer samtidigt på att det behövs mycket mer. hur klarar sig folkhemmet i det läget? Då uppstår turbulens och alla letar svar, sa lars Bäckström. trots att han lämnat partipolitiken ville lars Bäckström vara lite provo- kativ och frågade sig om regeringen Reinfeldt kom till makten därför att den sade sig ha ett svar på välfärdsdilemmat. – kruxet är att kraven växer och alla vet att vi inte kan höja skatterna. Men alliansen påstod att den hade en lösning på den här omöjliga ekvationen: ”Vi kan se till att alla kommer i arbete.” Var det därför den vann? Det är värt att fundera över. Det visar i så fall hur extremt starkt förankrad folkhemstanken
29 Det nya folkhemmet är. Man är tvungen att vara ansluten till den för att vinna riksdagsvalet, sa lars Bäckström. han skrev för några år sedan en artikel – och fick skäll av sitt parti för det – om den offentliga sektorns kraftiga ökning de senaste 50 åren. – Mellan 1950 och 2002 ökade den offentliga konsumtion i fasta priser per invånare med 274 procent! Under samma tid ökade den privata konsum- tionen med 137 procent och skattekvoten höjdes från 20,5 procent till 51,8 procent av Bnp. Den resan kan vi inte göra en gång till, det inser alla – och då blir det gnöligt, sa lars Bäckström. han förutspådde en tuff diskussion om vad som ska produceras inom den offentliga sektorn och vad som ska skalas bort. Särskilt svår lär debatten bli om socialförsäkringarna. – Vi har haft jättestora omläggningar av skattesystemet och pensions- systemet. och vi kommer att få en jätteomläggning av socialförsäkringssys- temen – det är givet, för annars bär inte systemen. lars Bäckström sa sig vara säker på att det svenska folkhemmet kommer att överleva. – Men det nya folkhemmet innehåller en blocköverskridande socialför- säkringsreform. Ingen av oss vet hur den ser ut, men den kommer. Frågan är bara när. Marie Demker underströk hur viktigt det är för ett samhälle att ha en framtidsidé. – Man kan inte leva med en förlorad framtid, man måste kunna tänka sig nånting som liknar ett folkhem. – Jag kan tänka mig att ett framtida folkhem kan ses som ett höghus som inrymmer olika lägenheter, olika utsikter, möblemang och matvanor. Men vi bor ändå i ett och samma hus, kanske med självförvaltning. Det kan vara en smakligare metafor i ett modernt samhälle, för jag håller med om att det här med hem och familj är problematiskt. – Jag har själv administrerat en så kallad modern familj. Jag och min man har Det nya folkhemmet 30 uppfostrat tre barn. Ibland har hemmet känts snarare som en flygplats terminal än ett hem. Så det vi förknippar med hem är olika för olika människor. Marie Demker tog upp det faktum att de politiska partiernas medlemstal har sjunkit kraftigt, från 20-22 procent av befolkningen på 60-talet, till under fem procent idag. – oerhört få människor är alltså med i politiska partier och väldigt många, framför allt de unga, saknar erfarenhet av hur politiken fungerar inifrån, sa Marie Demker. – Jag är av uppfattningen att organisationsarbete är en central del av sam- hällslivet. och jag har – halvt på skämt, halvt på allvar – föreslagit obliga- toriskt partimedlemskap i Sverige. tanken är att trigga igång en debatt om hur viktigt det är att vara med i någon form av samhällelig organisation, sa Marie Demker. Fredrika lagergren, statsvetare och utbildningsledare vid Göteborgs uni- versitet, tyckte att det är problematiskt att tala om ”ett nytt folkhem”. – Folkhemmet är en gammal bild som användes för att bygga upp sam- hället i samband med industrialiseringen och för att hitta en trygghet i till- varon. Men man kan ju ha kvar grundläggande värden som solidaritet och jämlikhet även om man byter ut metaforen, sa Fredrika lagergren. hon förde över diskussionen från klass till genus och konstaterade att det var i folkhemmet som kvinnorna fick en plats. – Det låg i tiden, kvinnor hade fått rösträtt, men inom ramen för folkhem- met fick också kvinnors värld betydelse, för i folkhemsmodellen byggde man upp mycket av den vård och omsorg där kvinnor än i dag i stor utsträckning arbetar. – Detta gjordes till ett stort samhälleligt värde, det var inte längre något knu- tet till familjen, utan något som var viktigt för att skapa ett gott samhälle. Frida Johansson Metso påpekade att den gamla, enkla samhällsorganisa- tionen med att utbilda sig, få ett jobb och sedan gå i pension inte finns längre. hon tillhör ”jojo-generationen”.
31 Det nya folkhemmet – Vi hoppar fram och tillbaka mellan studier och arbete, vi flyttar hemi- från, vi gifter oss och skiljer oss. och flyttar kanske hem till mamma och pappa igen. Våra socialförsäkringssystem är inte utformade för detta, vilket kommer att bli ett problem i framtiden, sa Frida Johansson Metso. hon tyckte att vi ofta förväxlar den starka staten med det starka samhället. – Jag tycker att man ska skilja på de två, där staten ska vara neutral men samhället levande och växande, det är därför civilsamhället är så viktigt för mig, sa Frida Johansson Metso. Så liberal hon är trodde hon att liberalerna kan ha missat något viktigt i sitt värnande om individen. – Individen vill vara en del av något större. Där är socialdemokraterna väldigt duktiga, de ger möjlighet till ett sammanhang i en rörelse. Känslan av sammanhang Frida Johansson Metso tog också upp globaliseringen, som för henne innebär fria individers rätt att röra sig över statsgränserna. – Det är därför jag pratar om fri invandring, alla ska kunna resa över gränserna, söka arbete där de vill och inte hållas tillbaka av de rörelser som vi kan se i Sverige idag. Jag tror att globaliseringen för med sig något väldigt positivt, så att individer som rör sig fram och tillbaka över jorden kommer att skapa folkhem i fler länder, sa Frida Johansson Metso. Rektor lars hjertén, tidigare riksdagsman (m), oroades liksom Marie Demker över att allt färre svenskar är engagerade i politiska partier, idag runt 4 procent. – politikerna har tappat fotfästet, folk tycker inte att de passar in i sys- temet. Även folkrörelserna har ett väldigt litet engagemang idag. och ska man ha ett folkhem där politiken spelar en viktig roll, måste människor vara engagerade. och det måste finnas fora där de kan uttrycka sin åsikt. – Jag tror att man måste sätta sig ner och fundera rejält på hur vi ska göra när 96 procent av befolkningen inte är med i politiken, sa lars hjertén.
Det nya folkhemmet 32 Jenny andersson varnade för ett läge där politiken inte längre formulerar visioner som en fråga om val mellan alternativ. – Då kan framtiden bli andras ansvar, till exempel alla de aktörer som idag är aktiva på det jag brukar kalla Framtidens marknad, alltså pR-konsulter eller företag som kairos Future i Stockholm och som producerar framtidsvi- sioner på löpande band, sa Jenny andersson. lotta Vahlne Westerhäll tog upp de geografiska gränserna för folkhem- met. omfattas bara Sverige eller även människor i andra länder? – när det kommer till kritan är vi väldigt exkluderande i vårt folkhems- tänkande. när eU skulle utvidgas till 25 medlemsstater, var vi njugga och talade om ”social turism” och om att de nya eU-medborgarna skulle tära på vårt goda folkhem, vår sociala välfärd. Många politiska partier var beredda att införa övergångsregler för att säga stopp, sa lotta Vahlne Westerhäll. hon påpekade att Sverige nuförtiden inte ligger i topp i ”välfärdsligan”. – Vi tror att vårt folkhem är ett fantastiskt bygge. Men så fantastiskt är det inte i ett europeiskt perspektiv. på den tiden eU hade 15 medlemsstater låg vi och pendlade mellan plats 7 och 8 i välfärden. – Det tror jag är viktigt att komma ihåg, så vi inte exkluderar och sluter oss mot det nya, det är bara närande att vara öppen, sa lotta Vahlne Westerhäll. Barbro hedvall saknade ett ord i debatten – tillit. – tillit är att vi räknar med att polisen kommer på larm, att myndighe- ten finns, att grannen inte ska slå ihjäl oss eller att tågen ska gå i tid. Det här tillitskapitalet tror jag har sitt ursprung i den tid då folkhemstanken börjar användas i politiken, när den första kompromissen ingås mellan arbetar- rörelse och bonderörelse, när socialdemokratin väljer vägen att inte bli ett renodlat klassparti utan ser en framtid i att vidga sitt erbjudande till andra grupper, sa Barbro hedvall. hon jämförde med många europeiska länder som fastnat i vänster och höger, svart och vitt, något som kan förlama både politikerna och samhället i stort. – Det där finns inte på samma sätt i de nordiska länderna. Visst finns
33 Det nya folkhemmet här klasskillnader, men vi har inte organiserat samhället i två hälfter, det är viktigt i folkhemstanken. – om den tanken ska överleva – vilket jag tror att den kommer att göra – så är det genom att vara en tankefigur, inte en organisationsmodell som något parti eller någon organisation har monopol på. Folkhemstanken och det förvaltade tillitskapitalet är en stor tillgång för Sverige i framtiden. Barbro hedvall såg dock ett hot mot folkhemsmodellen, nämligen det nya politiska fenomenet identitetssökandet. – För ungdomar är det naturligt att söka sin identitet, att fundera över vem man är. Men idag drivs detta längre och längre av olika grupper som söker en identitet, kräver utrymme och hänsyn och gärna avskiljer sig från andra grupper. – här finns en kraft som kan spränga hela folkhemstanken, om den inte hejdas. För trots alla olikheter, sociala motsättningar och klassmotsättningar har hela det svenska samhället rymts i folkhemmet. Jag vill varna för att denna trend av identitetssökande – som gärna backas upp av politiker på jakt efter uppmärksamhet och röster – kan resultera i en ganska vådlig färd för folkhemmet, sa Barbro hedvall. Gunnar Bjursell, professor i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, berättade om den judiske läkaren aaron antonovskys studier av kvinnor som överlevt nazisternas koncentrationsläger. De kvinnor som klarat sig bäst var de som hade vad antonovsky kallade ”sense of coherence” eller ”känsla av samhörighet”. – att finnas i ett sammanhang, att uppleva att det finns något menings- fyllt, detta är i sig hälsobefrämjande. Idag har vi en väldigt stark välfärds- stat, men missnöjet och den mentala ohälsan ökar, vilket är en paradox, sa Gunnar Bjursell. han trodde att mjukare frågor – inte de materiella – kommer att vara de viktiga i ett nytt folkhemsbygge och att antonovskys ”känsla av samhörig- het” – eller kasam – måste finnas med där. Det nya folkhemmet 34 – ett system där vi känner att vi tillhör något större, att det finns en me- ning i det hela. Men vi måste också förstå och acceptera mångfalden och mångfaldens bekymmer. – Det starkaste och bästa samhället är ett samhälle där vi är så olika som möjligt, för då är kompetensbredden så stor som möjligt. Men då krävs också något som håller ihop ett sånt samhälle, att vi ser det positiva i det annor- lunda, sa Gunnar Bjursell. anders Wejryd instämde och trodde att folkhemmet har bidragit till att skapa en känsla av samhörighet eller kasam. – Men jag tror också att folkhemmet förutsatte kasam. och då är utma- ningen oerhört mycket större när den etniska enhetligheten inte är så stor. Vi är en samling välfriserade kristna som drar gränsen mellan allmänmänskligt och religiöst på ungefär samma ställe. – Men nu ska vi leva ihop med människor som på ett självklart sätt drar gränsen nån annanstans, sa anders Wejryd. han hoppades på stort utrymme och förståelse för vad religionen betyder som drivkraft och uppmuntran. – Jag hoppas att vi ska kunna föra en sådan diskussion, men den blir inte på något sätt enkel. och den blir svårare ju blindare man är för religion. Utan kunskap om religion klarar vi inte att bygga kasam i ett samhälle som inte är etniskt gemensamt, sa anders Wejryd. appendix 36 Det nya folkhemmet Seminarium på Jonsereds herrgård tisdagen den 8 april 2008 Program 9.30
kaffe 10.00
haR FolkheMMet en FRaMtID?
Ingvar Carlsson FolkheMSnoStalGI
Jenny andersson FolkheMMet – en nyttIG Myt
Barbro hedvall 10.30 Gemensam diskussion
anne-Marie lindgren 12.00 lunch
13.00 Reflektioner från förmiddagen
lotta Vahlne Westerhäll 13.15 Gemensam diskussion
anne-Marie lindgren 15.00 kaffe
15.30 avslutning 17.30 Middag
37 Deltagare Jenny andersson, fil dr, Institutet för framtidsstudier Carl Bennet, VD, ordförande i Göteborgs universitets styrelse henrik Björck, professor, Göteborgs universitet kajsa Borgnäs, ordförande i Socialdemokratiska studentförbundet Gunnar Bjursell, professor, Göteborgs universitet Bengt-ove Boström, rektorsråd, Göteborgs universitet lars Bäckström, landshövding i Västra Götalands län Ingvar Carlsson, tidigare statsminister Marie Demker, professor, Göteborgs universitet Mats Fahlgren, redaktör, pratminus Reportage anders Franck, programchef, Göteborgs universitet Bengt Göransson, tidigare statsråd Barbro hedvall, redaktör, Dagens nyheter lars hjertén, rektor, ledamot av styrelsen för Stiftelsen framtidens kultur Frida Johansson Metso, ordförande i liberala ungdomsförbundet Göran Johansson, ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg kent Johansson, regionråd, Västra Götalandsregionen Fredrika lagergren, fil dr, Göteborgs universitet Sven-eric liedman, professor, Göteborgs universitet anne-Marie lindgren, utredningschef, arbetarrörelsens tankesmedja Mikael Ringlander, präst, kultursamverkan i Göteborgs stift Daniel Suhonen, chefredaktör för SSU:s idétidskrift tvärdrag lotta Vahlne Westerhäll, professor, Göteborgs universitet anders Wejryd, ärkebiskop Yüklə 179,32 Kb. Dostları ilə paylaş:
|