Microsoft Word Manus hp debatt nr 2 2017. docx
Yüklə 3,69 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- En föreslagen uppställning
49 lellt har industrin och design utvecklats från att producera produkter och tjänster, till att skapa upplevelser och förändra organisationer. För att lyfta fram hur komplext det är att både arbeta och un- dervisa i ett sådant här tvärt och flerdisciplinärt område som design, låt mig välja en aspekt gestaltarbete inom designområ- det, nämligen estetik. På en generell nivå handlar estetik om vår uppfattning kring uttryck, erfarenheter och innefattar idéer om t.ex. skönhet. Här kommer t.ex. perspektiven, tankesätten och traditionerna från olika områden att förhålla sig olika till detta begrepp innanför den egna traditionens tillämpning av begreppet och sätt att se på världen därigenom. Vilken sedan kan resultera i att ett arbete som medvetet skapat estetiska kvaliteter och uttryck kan komma att i värsta fall inte bedömas alls, eller enbart bedömas utifrån ett specifikt tankesätt med svag koppling eller relevans till studentens arbete som kan ha skapats i en dialog med en annan tradition eller hållning till begreppet estetik, än som då blir föremålet för kritik och se- nare också examination. “In many ways this is all fine – as long as we under- stand that all these questions and answers are bound to their particular contexts, their particular methodo- logical worldviews, and for most part have little bear- ing on the knowledge generated in other such worldviews. This is not to say they exist in isolation or in a vacuum, but only that you cannot replace the artistic methodology of a given inquiry with an ana- lytical one expects to be answering the same ques- tions, and vice versa. Unless we understand that de- sign research operates in a space between art and science, and this space actually affords considerable diversity, it is unlikely that we will be able to see that what we refer to as theory depends highly on what 50 parts of the spectrum we want our theories to speak about.” (Redström, 2017). Tyvärr finns det fler fällor att falla i när olika områden utnyttjar varandras blinda fläckar. Ett exempel på en sådana fälla är när kunskapen är medvetet begränsande hos de som både genom- för, upplever eller bedömer ett verk eller en artikel. Ett annat exempel är när ett verk på en utställning inte blir mer en än teknikdemonstration, där det konstnärliga bidraget förväxlas med fascination för tekniken i sig, och där konstpubliken grunda kunskap kring t.ex. ny teknik gör att de ibland förväxlar konst och teknik. I ett vetenskapligt arbete inom t.ex. datave- tenskap tas ibland den konstnärliga intentionen som gisslan för att rättfärdiga teknikutveckling. Utan att fråga samtida konst- närer legitimeras på detta sätt teknikutveckling baserat på hi- storiska konstnärliga konventioner. "We do art well, and computing more dubiously; we do computing well but the art is questionable" (Bar- dzell, 2009). Det är alltså viktigt att den som formulerar uppdra- get/delprovet/undervisningsmomentet också tydligt kommu- nicerar i vilken form arbetet ska visas fram och vad som kom- mer att bedömas. Om en student ska lämna in en skiss ska det tydligt framgå på vilket sätt och med vilka kriterier den kom- mer att bedömas. Utöver den modell jag tagit fram vill jag lyfta fram följande aspekter kring vad som bör hända i ett gestaltade arbete: 1. En gestalt formas när dess delar och vad de betyder överskrider deras beteckning. När det som konventionellt fungerar i en roll kan 51 börja beskriva andra möjligheter uppstår en dubbel rörelse där nya sättningar, sammansmältningar, uttryck och meningsstrukturer bil- das. Det är ett tillvägagångssätt som inte explicit definierar och re- ducerar objekt till en enda funktion, men som istället gör det möjligt för objekt att kontinuerligt skapa något annat för att utveckla gömda potentialer, att upptäckas eller återupptäckas. 2. Det är ett tillvägagångssätt som inte explicit definierar och reducerar artefakten till en enda funktion, men som istället gör det möjligt för artefakten att kontinuerligt skapa något annat för att utveckla gömda potentialer. 3. Gestaltning är en generativ praktik i den meningen att den inte har en ursprunglig eller slutgiltig form. Den växer fram sig ur en arbets- process som genererar nya former, som i sin tur formar nya helhet- er, där kunskaper kontinuerligt skapas genom systematiska insikter genom den komplext genererade verklighet som gestalten i sig självt för tillfället utgör (Johansson, 2015). En föreslagen uppställning Så för att vara självkritisk så har vi i designutbildningen använt begreppet gestaltande examinationsformer bristfälligt, där det inte har varit klart vad det är som gestaltningen ämnar göra eller visa fram. Avslutningsvis vill jag genom uppställningen nedan (figur 1) visa var detta arbete står nu. Jag har försökt fånga en rymd mellan det enkelt beskrivna till det mer kom- plext gestaltade, där de tre olika nivåerna av gestaltning har skilda syften i designarbetet. Tanken är att denna uppställning i kommande arbeten ska ligga till grund för både hur vi tydligare kan formulera delprov, bättre beskriva vad som specifikt i de- signarbetet som är föremål för examination. 52 Figur 1 . Nivåer av gestaltning och dess skilda syften i designar- betet. Referenser Armour, P. G. (2000). The Case for a New Business Model: Is software a product or a medium. Communications of the ACM Vol. 43 Issue 8 . Bardzell, J. (2009). Interaction Criticism and Aesthetics. Proceedings of CHI’09: World Confer-ence on Human factors in Computing Systems. Nwe York: ACM. Dunnigan, J. (2013). Thinking. In The art of Critical Making (pp. 95-115). Hoboken, USA: John Wiley & sons. Goodman, N. (1978). Ways of Worldmaking. USA: Hackett publishing Company. Imai, M. (1997). Gemba Kaizen: A Commonsense, Low-Cost Approach to Management. Columbus USA: McGraw-Hill. Yüklə 3,69 Kb. Dostları ilə paylaş:
|