Microsoft Word Manus hp debatt nr 2 2017. docx

8
tar sin kommunikation till deltagarna i kärnan, vilket vi ser som
potentiellt betryggande och potentiellt kan utveckla kommuni-
kationen i gruppen. Kopplingar mellan grupperna är en förut-
sättning för att etablera någon form av lärgemenskap (Carlén,
2005; Jobring, 2005; Gillberg, 2005).
Studenterna gavs möjligheten att skriva loggbok i ITs Learning
under sin tre veckor långa VFU-period. Loggboken var exami-
nerade och kommenterades av kursens lärare under pågående
VFU. Den utgjorde alltså en del av bedömningsunderlaget, vil-
ket säkert påverkar vad som skrivs. Syftet med loggboksskri-
vandet var att ge studenterna möjlighet att reflektera över
varje arbetsdag och få feedback från kurslärarna. Det fanns
inga innehållsliga krav eller riktlinjer för loggböckerna. Det är
dessa loggböcker och analysen av dem som står i fokus för
denna artikel.
Metod och analys 
Tio skriftliga loggböcker under genomförd VFU-period i grund-
skolan, årskurs 4, 5 eller 6 har samlats in. Studenterna var om-
bedda att dagligen ”skriva av sig” om sina erfarenheter. De fick
instruktion att skriva fritt om sådant som kändes angeläget.
Följande forskningsfrågor formulerades:
1.
  Vad skriver studenter om då de får möjlighet att föra loggbok
under sin VFU?
2.
  På vilka sätt har kurslärarnas feedback påverkat innehållet i
loggböckerna?
En ideografisk analysmetod 
Data har analyserats utifrån en ideografisk metod. Det innebär
att loggböckernas utsagor förutsättningslöst grupperades och
iterativt växte ett mindre antal kategorier fram. Kategorierna

---

9
beskrivs och exemplifieras tillsammans med analysen av de tio
loggböckerna i resultatdelen.
Resultat
Resultatredovisningen delas upp i relation till de två forsk-
ningsfrågorna.
Vad skriver studenterna om? 
Studenterna har skrivit löpande text i loggböckerna som kom-
menterats av kurslärarna. Reflekterande utsagor har identifie-
rats och fyra kategorier växte fram från en ideografisk analys.
Kategorierna belyser reflekterande utsagor i loggböckerna.
Kategorierna blev:
•
  Organisation
o  hur skolan och klassen och lektioner organiseras, vad
man väljer för innehåll till lektionerna, läroböcker mm
•
  Relationer
o  hur det fungerar socialt på skolan, i klassen, ordnings-
frågor mm
•
  Ämne
o  vilket ämnesinnehåll man arbetat med, ämnesbegrepp
mm
•
  NT-didaktik
o  varför man gjort som man gjort, förklaringsmodeller,
bedömningsfrågor mm
Svaret på den första undersökningsfrågan om vad studenterna
väljer att skriva om presenteras i tabell 1 genom exempel på
kategoriserade utsagor.
Tabell 1. Urval av utsagor för de fyra olika kategorierna.

---

10
Kategori  Exempel på utsagor
Student
Organi-
sation
Nästa lektion planerar jag att de fortsätter titta
på filmen i sina grupper med fokus på frågorna.
Jag gjorde en ändring mellan grupperna i ge-
nomförandet och det var att jag skrev ut in-
struktionerna för de två labbarna som vi ge-
nomförde. Detta gjorde jag för att undvika att
eleverna skulle öppna datorerna för att komma
åt instruktionerna
Janet
Jacob
Relation-
er
Det var STOR gilla-faktor hos eleverna på
denna labb även om jag hade förberett allt.
Jag upplevde det en aning knepigt att introdu-
cera ett nytt område för en klass jag inte kän-
ner och aldrig haft lektion med innan. Hon frå-
gade om det kändes OK att ta mig an detta o jag
kände det kunde vara en bra utmaning ef-
tersom man alltid kommer träffa nya elever
som man inte känner sen när man kommer ut
som nyexaminerad lärare
Barnen var förstås slöa och trötta och någon
elev vägrade skriva något alls eftersom han
fortfarande var sur efter att ha bråkat med
någon under rasten!
Dag
Rosita
Rosa
Ämne
Jag förklarade orden kemiskt, mekaniskt och
enzymer
Jag kommer också imorgon att gå in djupare på
vatten, visa på vattnets faser och förklara att
fasövergångarna inte är en kemisk förening
utan det är vattnet i sig, att molekylerna bara
rör sig mindre fort i is.
Janet
Olga
NT-
Min tanke är att eleverna kommer tycka det är
konstigt att vi kan ha något så surt i vår kropp
Paul

---

11
didaktik
och jag antar att de kommer komma in på om
vi människor kan vara mer sura/basiska än
andra. Jag tänker vara tydlig med att förklara
vad vi människor har för nytta av de olika pH-
värdena i kroppen
Att borsta tallriken med diskborsten och att
tillsätta diskmedel och vatten var också analo-
gier vi använde för att förklara begreppen me-
kanisk och kemisk spjälkning.
Efter vi pratat lite mer om luftmotstånd ska vi
också jämföra med vattenmotstånd. Går det t
ex att snurra en gummiboll lika lätt som en
tennisboll i vattnet?
Janet
Rosa
Det fanns en individuell variation över vad som fokuserades i
loggböckerna. Men det visade sig att studenterna tenderade att
ta göra egna reflektioner huvudsakligen kring NT-didaktiska
aspekter. Resterande utsagor var jämnt fördelade över de tre
övriga kategorierna.
Hur påverkar kurslärarnas feedback? 
Analysens svar på fråga två om kurslärarnas feedback är struk-
turerad efter de deltagande studenterna. Sammanfattningar av
ett urval av de tio studenterna presenteras.
Inledningsvis i sin loggbok, valde Janet att beskriva mycket av
innehållet i verksamheten. Hon beskrev vilka läromedel hon
valt ut och hur planeringen såg ut. Efter att ha fått frågor från
kursläraren i loggboken om att tänka efter hur lektionen funge-
rade, om hon hade någon uppfattning om vad eleverna kunde
från början och vad de lärde sig, ändrar Janet sitt fokus.

---