Microsoft Word Manus hp debatt nr 2 2017. docx

12
Från att ha skrivit om planeringen börjar hon reflektera över
hur hon ska ta reda på vad eleverna kan sedan innan. Hon skri-
ver om att hon ska ha en ”förkunskapsenkät” och att hon har
för avsikt att ”följa upp varje elev formativt”. Hon skriver också
mer om vilka analogier hon använde sig av i sin undervisning.
Dans
tydliga budskap i sin loggbok är att han vill testa ett ar-
betssätt som utgår från en arbetsmodell. Modellen innebär att
han börjar med ett experiment varpå han tillsammans med
eleverna formulerar en förklaringsmodell. Därefter får elever-
na formulera en slutsats till experimentet. I loggboken utmanar
kursläraren Dan med fördjupande frågor kring hans arbetsmo-
dell. Detta leder till att Dan blir medveten om en del saker som
han inte tänkt på innan. I Dans loggbok ser man att han går från
att prata om sin modell till att handla mer om bedömning på
olika sätt, dels självbedömning, dels kamratbedömning. Citatet
nedan visar på stöd som loggboken kan utgöra till det trepart-
samtal som förts vid kurslärarens besök ute på skolan. Normalt
diskuteras flera olika aspekter på en genomförd lektion vid
dessa samtal.
Det var en intressant iakttagelse du gjorde angående
förklaringsmodellen vi skrev. Att använda formule-
ringen "sämre friktion" var inte så genomtänkt, jag
tillsammans med eleverna ändrade den formulering-
en idag till "mindre friktion". Jag tog tillvara på
"felet" och vi diskuterade i helklass när man vill ha
lite/mycket friktion
Olga
beskrev ett experiment hon gjorde med stearinljus, där
det skulle framkomma att det behövs syre och bildas koldioxid
vid en förbränning. Kursläraren bemötte detta i loggboken ge-
nom att föreslå en jämförelse med cellandningen i människo-
kroppen. Det föll sig redan nästa dag naturligt för Olga att ta
upp detta med eleverna då en elev svimmade i luciatåget. Olga
skriver i loggboken:

---

13
Under luciatåget svimmade en av flickorna och jag
fick ta henne åt sidan och se till att hon mådde bra…
Jag kopplade detta till ljusundersökningen dagen in-
nan, människan behöver syre men ljuset ger ifrån sig
koldioxid, vilket gör att håller vi ljuset under näsan
kommer koldioxiden och människan får inte tillräck-
ligt mycket syre.
Eleverna tyckte det var en väldigt rolig jämförelse.
Jag tyckte det var roligt att berätta eftersom du skrev
det där med liknelsen till människan.
Emelie
reflekterar mycket i sin loggbok. Hon utvärderar sitt
beteende, sina val och resultat efter varje dag. Hon uttrycker
också att det känns angeläget att få skriva av sig och reflektera
på ett djupare plan än vad man är van vid. Emelie är självgå-
ende i sin loggbok och inte i behov av någon input från kurslä-
raren för att kunna reflektera.
Rosa
fick frågan om hur hon tror att eleverna tänkte kring ett
visst begrepp. Detta var för att Rosa skulle tvingas stanna upp i
sina egna ganska forcerande planeringar där hon ville hinna
med så mycket som möjligt, och ta ett steg tillbaka och lyssna in
elevernas tankar.
Men jag tänkte på det som du sade igår om att låta
barnen fundera och komma på möjliga svar och dis-
kutera. Jag behövde inte riktigt säga något till Kalle
eftersom andra elever ville diskutera med honom
istället.
Analys och tillämpbarhet
Sammanfattningsvis så kan vi säga att loggboksskrivandet ger
studenterna möjligheter att få reflektera över valfria områden
under sin VFU. Studenterna får också möjligheter att, genom
respons, fördjupa och i viss mån bredda sina resonemang. En
students betraktelse beskriver väl potentialen i detta:

---

14
Men jag måste erkänna en sak och det är att denna
Loggbok är så otroligt värdefull. Jag tycker inte om
att reflektera direkt när jag kommer hem, jag vill
gärna ha tid att tänka över det jag varit med om, låta
känslorna lugna sig och fundera själv. Men att sedan
sätta sig ner och sätta ord på sina tankar och dessu-
tom få respons på dem är kanon. För det kan vara
väldigt svårt att diskutera med sin handledare och
kanske till och med ifrågasätta, finns inte den relat-
ionen direkt så blir det väldigt jobbigt. Toppen att
man då istället kan dela dessa tankar med er.
Det beskrivna projektet har presenterats på internationell kon-
ferens (Redfors, Eriksson & Magntorn, 2017). Analysen av
loggböckerna fortgår och en mer detaljerad beskrivning kom-
mer att publiceras på annat håll.
Referenser
Adúriz-Bravo, A. (2012). A ‘Semantic’ View of Scientific Models
for Science Education. Science & Education, 22(7) 1593-1611.
Bowden, J. & Marton, F. (1998) The university of learning. Be-
yond quality and competence in higher education
. London: Co-
gan Page.
Carlén, U. (2005). Samarbete i nätbaserade lärgemenskaper. I
Ove Jobring & Urban Carlén (red.) Att förstå lärgemenskaper
och mötesplatser på nätet
, kap 8. Lund: Studentlitteratur.
Enghag, M. (2007). Two dimensions of student ownership of
learning during small-group work with miniprojects and context
rich problems in physics
. Eskilstuna: Mälardalen University.
Giere,  R.  N.  (1997).  Understanding Scientific Reasoning 4:th
ed. Orlando: Harcourt Brace,  (pp  2-35).

---

15
Gillberg, G. (2005). Handledarskap och hermeneutik. I Ove Job-
ring & Urban Carlén (red.) Att förstå lärgemenskaper och mö-
tesplatser på nätet
, kap 10. Lund: Studentlitteratur.
Gillberg, G. (2006). Framgångsfaktorer för nätbaserade di-
stansutbildningar. I Ove Jobring, Urban Carlén & Josefin Ber-
genholtz (red.) Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på
nätet
, kap 4. Lund: Studentlitteratur.
Hansson, L. & Redfors, A. (2007). Upper secondary students in
group discussions about physics and our presuppositions of
the world. Science & Education 16, 1007-1025.
Hansson, L., Hansson, Ö., Juter, K. & Redfors, A. (2015). Reality –
Theoretical Models – Mathematics: A ternary perspective on
physics lessons in upper-secondary school. Science & Education
24 (5-6), 615-644
Jobring, O. (2005). Perspektiv på varaktighet och gemenskaper.
I Ove Jobring & Urban Carlén (red.) Att förstå lärgemenskaper
och mötesplatser på nätet
, kap 4. Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups
utbildning AB
Jönsson, A. (2008). Educative assessment for/of teacher com-
petency
. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö högskola.
Malmberg, C. (2006). Kunskapsbygge på nätet – en studie av stu-
denter i dialog. Malmö Studies in Educational Sciences 23. Malmö:
Malmö högskola.
Marton, F. (2014). Necessary conditions of learning. New York:
Routledge
Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and Awareness. Mah-
wah, New Jearsey: Lawrence  Earlbaum Associates.

---