Microsoft Word Manus hp debatt nr 2 2017. docx

16
Marton, F., Runesson, U. &  Tsui, A. B. M. (2004). The space of
learning. In: Marton, F.  & Tsui, A.  B.  M.  (Eds), Classroom dis-
course  and  space  of learning
 (pp 1-72).  N.J.:  Lawrence  Erl-
baum.
Mazur, E.  (1997).  Peer Instruction. Upper  Saddle  River  NJ:
Prentice Hall.
Redfors, A. (2006). Project based Astrophysics with Role Playing.
Proceedings from GIREP 2006

GIREP 2006 – Modeling in Phys-
ics and Physics Education,
August 20-25, 2006, Amsterdam, NL.
Redfors, A., Eriksson, M., & Magntorn, O. (2017). Model-based
teaching and student teachers' collaborative inquiry learning of
physics
. Presented at the international conference International
Technology, Education and Development Conference – INTED,
Valencia 6-8 March 2017.
Redfors,  A., & Ryder,  J. (2001). University physics students
use of models in explanations of phenomena involving inter-
action between metals and  radiation. International Journal
of Science  Education
, 23, 1283-1301.
Schecker,  H., &  Niedderer, H. (1996).  Contrastive teaching: A
strategy to promote qualitative conceptual understanding
of science.  In Treagust, D. F., Duit, R. , Fraser, B.  J (Eds): Im-
proving  teaching and learning  in  science and mathematics
,
Teachers College Press, New York.
Viennot, L. (2001). Reasoning in Physics. The part of common
sense
. Netherlands: Kluwer Academic Publishers.
Viennot, L. (2003). Teaching Physics. Netherlands: Kluwer Aca-
demic Publishers.

---

17
Vygotsky, L. S. (1996). Thought and language (A. Kozulin,
Trans.): MIT Press.

---

18
Digitaliserade kursintroduktioner
Johanna Grönroos & Gunnar Gunnarsson 
 
Bakgrund och syfte
Vid programstart får studenterna på landskapsvetarprogram-
met, biologprogrammet, biomedicinska analytikerprogrammet
och kandidatprogrammet i miljöteknik – strategisk resursan-
vändning övergripande information om utbildningarna. Redan
vid denna introduktion märks ett intresse bland studenterna
att få veta mer om enskilda programkurser. Sådan information
vore önskvärd att ge eftersom studenterna då tidigt kan få en
uppfattning om innehållet i och nyttan av de enskilda kurserna
samt se den röda tråden i utbildningen. Dock kan detta inte
rymmas inom den tid som är avsatt för programintroduktion-
en. Dessutom utsätts studenterna för mycket ”korvstoppning”
under de första kursveckorna varför muntlig information kring
enskilda kurser troligen inte blir långvarig i studentens minne.
Det är därför önskvärt att hitta andra (digitala) informations-
kanaler där studenter kan ta del av kursinformation när som
helst och vid upprepade tillfällen.
Syftet med projektet var att ta fram korta presentationsfilmer
för alla kurser inom programmen. Med filmerna vill vi ge le-
vande beskrivningar av vad kurserna innehåller och varför
studenterna behöver dem, både för utbildningen och för kom-
mande arbetsliv. I första hand riktar sig filmerna till studenter
som redan går på programmen, men de kan med behållning
också användas i marknadsföring för att locka presumtiva stu-
denter till våra utbildningar.

---

19
Genomförande och resultat
Inledningsvis diskuterade vi som är programområdesansva-
riga, POA (författarna, Helena Tassidis och Peter Åberg) gene-
rellt upplägg och genomförande för att senare även blanda in
personal från LRC och kommunikationsavdelningen. Kursan-
svariga fick sedan i uppgift att ta fram material till filmerna,
dvs. skriva manus och välja ut bakgrundsbilder, videoklipp och
liknande. Tyglarna var rätt fria, men vi har siktat på att hålla
filmerna rätt korta (ca 1-2 min), och att innehållet ska vara tid-
löst; t.ex. tar vi inte upp information om kursansvariga, kurslit-
teratur och liknande eftersom det är sådant som ofta förändras
från år till år. Själva inspelningen av filmerna gjordes oftast i
LRCs studio, under ledning av IKT-pedagog Åsa Kronkvist eller
medieproducent Dan Wirdefalk, som också klippte ihop filmer-
na och lade upp dem på HKR-play. I anknytning till varje film-
klipp finns också grundläggande information så som kursens
syfte, kod, studieperiod, studieform, studietakt och vem som är
kursansvarig.
Totalt handlar det om 58 filmer som spelats in/kommer spelas
in och läggas upp på HKR-play, under en kanal per program.
Information om filmerna, med klickbara länkar finns även på
respektive programs hemsida (via hkr.se) och i program-
paneler i ITs Learning.
Analys och tillämpbarhet
Studenter är nyfikna och vetgiriga men också kritiska och ge-
nom kursfilmerna får de, lättillgängligt, reda på vad de olika
kurserna på programmen innehåller men även information om
varför kursen är viktig både för utbildningen och kommande
arbetsliv. På så sätt hoppas vi att studenterna får bättre insikt
om vad utbildningarna handlar om samt förstår varför kursen

---

20
är viktig vilket sammantaget troligtvis leder till ett ökat enga-
gemang hos studenterna.
Kursfilmerna leder förhoppningsvis även till att presumtiva
studenter får en tydligare bild av vad utbildningarna handlar
om och på så sätt hjälper filmerna framtida studenter att hitta
rätt utbildning.
Personligen tycker vi att det var mycket lärorikt att göra dessa
kursfilmer. Att på max ett par minuter enkelt och levande för-
medla en kurs innehåll och nytta var en utmaning, men gjorde
att våra egna insikter om kursernas nytta för utbildning och
arbetsliv förtydligades. Filmerna kan med fördel även visas i
samband med kursintroduktionerna, vilket vi tror kan öka stu-
denternas motivation och prestation.

---