Mikroteori och socialpsykologi vt 010 (7,5 hp; kan också läsas som hp)

Mikro VT 2010/is 2018-06-21

Mikroteori och socialpsykologi VT 2010 (7,5 hp; kan också läsas som 5 hp)

Schema (Samtliga föreläsningar/seminarier kommer att äga rum i konferensrummet, D412)

månd. 14/12 15.15-c:a16 Förmöte för att diskutera och eventuellt modifiera schema,

litteratur och upplägg

tisd. 9/2 13.15-16 Introduktion. Interaktionism

tisd. 16/2 13.15-16 Etnometodologi

tisd. 23/2 13.15-16 Identitet, kön, makt

tisd. 2/3 13.15-16 Känslornas sociologi

tisd. 9/3 13.15-16 Kognitiv dissonans m.m.

tisd. 16/3 13.15-16 Mikro-meso-makro-länkar
torsd. 25/3 senast kl. 17: distribuera examinationspapers till samtliga på e-maillistan!
tisd. 30/3 9.15-16 Paperseminarium I

(tid för uppsamlingsseminarium får ordnas vid behov)

Krav för godkänt (7,5 hp):

– att delta aktivt på samtliga sex seminarier (eller lämna in skriftliga “svar” på seminariefrågor) och

– att själv eller tillsammans med annan presentera angiven litteratur samt reflektera över

huvudfrågorna till ett av seminarierna och

– att skriva ett teoretiskt paper (c:a 15 sidor, radavst. 1,5) där minst c:a 1200 s. av kurslitteraturen och samtliga sex block behandlas och presentera det på ett seminarium och

– att läsa och kommentera övriga papers som behandlas vid samma seminarium

Krav för godkänt (5 hp):

– att delta aktivt på fyra seminarier (eller lämna in skriftliga “svar” på seminariefrågor) och

– att själv eller tillsammans med annan presentera angiven litteratur samt reflektera över

huvudfrågorna till ett av seminarierna och

– att skriva ett teoretiskt paper (10-15 sidor) där minst c:a 900 s. av kurslitteraturen och litteratur från minst fyra block behandlas samt presentera det på ett seminarium och

– att läsa och kommentera övriga papers som behandlas vid samma seminarium

Samtliga seminariedeltagare förväntas läsa en eller två “kärntexter” på totalt 30-50 sidor som anges som gemensamma inför varje seminarium. Förslag till övergripande diskussionsfrågor finns angivna, liksom vilken övrig litteratur som skall behandlas. En eller två deltagare ansvarar tillsammans med läraren för varje föreläsning. Det innebär att läsa in, jämföra och problematisera den litteratur som angivits för det aktuella temat. Övriga deltagare väljer fritt hur de vill förbereda sig för seminariet (utöver att läsa kärntexten).


Kursansvarig och examinator: Ingrid Sahlin, [e-mail] (tel. [phone])

Litteratur

Välj minst c:a 900 sidor (för 5 hp 700 s.) ur litteraturen nedan utöver angiven gemensam text!

1. Interaktionism

Blumer, Herbert (1969/1986), Symbolic Interactionism. Perspective and Method. Berkeley, Los Ang­eles, London: Univ. of Califor­nia Press (208 s.)

Goffman, Erving (1967), Interaction Ritual. Essays on Face-to-Face Behavior.New York: Pantheon Books (270 s.)

Goffman, Erving (1963). Behaviour in Public Places: Notes on the Social Organization of Gatherings. New York: The Free Press (248 s.)

Gemensamma texter: Blumer (1969/1986) kap. 3, “Society as Symbolic Interaction” (s. 78-89); Goffman (1967) “Introduction” och “On Face-Work” (s. 1–46) (totalt 58 s.)

2. Makt, identitet, kön

Giddens, Anthony (1991/1999), Modernitet och själv­identitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos (277 s.)

Milgram, Stanley (1974), Obedience to Authority London: Tavistock: Harper Collins (202 s.)

Scheff, Thomas (1960/1999), Being Mentally Ill: A Sociological Theory. Walter de Gruyter (224 s.)

Smith, Dorothy E. (1993), Texts, Facts, and Femininity. Exploring the Relations of Ruling. London and New York: Routledge (234 s.)
Gemensamma texter: Smith (1993), kap. 2 “K is mentally ill: the anatomy of a factual account” (s. 12-51); Milgram (1974) kap. 11, “The process of obedience: Applying the Analysis to the Experiment” (s. 135-152) (totalt c:a 47 s.)

3. Etnometodologi och Actors’ Network Theory

Asplund, Johan (1987), Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet. Göteborg: Korpen (76 s.)

Garfinkel, Harold (1985), Studies in Ethnomethodology. Cambridge: Polity Press (288 s.)

Garfinkel, Harold (2002), Ethnomethodology’s Program. Working out Durkheim’s Aphorism. Edited and introduced by Anne Warfield Rawls. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers Inc. (285 s.)

Garfinkel, Harold (1996), ”Ethnomethodology’s Program.” Social Psychology Quarterly, Vol. 59, No 1, 5–21 (finns på nätet)

Leppänen, Vesa (1997), Inledning till den etnometodologiska samtalsanalysen. Research Report 1997:3. Lund: Sociologiska institutionen. (Kopieringstillstånd finns) (76 s.)

Latour, Bruno (1992), “Where Are the Missing Masses? The Sociology of Few Mundane Artifacts.” I Bijker, W.W . & Law, J. (eds), Shaping Technology / Building Society. Studies in Sociotechnical Change. Cambrige, Ma: MIT Press, 225-258 (33 s.) (finns på nätet)

Callon, Michel (1986), ”Some elements of a sociology of translation: domestication of the scallops and the fishermen of St Brieuc Bay.” I J. Law (ed.), Power, action and belief: a new sociology of knowledge? London: Routledge, 196–223 (29 s.) (finns på nätet)

Gemensamma texter: Garfinkel (1996), ”Ethnomethodology’s Program” (artikeln); Callon, Michel (1986), ”Some elements of a sociology of translation: domestication of the scallops and the fishermen of St Brieuc Bay” (båda finns på nätet) (totalt c:a 46 s.)
4. Känslornas sociologi

Hochschild, Arlie R. (1983/2003), The Managed Heart. Commercialization of Human Feeling. Berkeley, Los Angeles, London: University of California Press (276 s.)

Katz, Jack (1999) How Emotions Work. Chicago: Univ. of Chicago Press (380 s.).

Scheff, Thomas J. (1990), Microsociology. Discourse, Emotion and Social Structure. Chicago and London: The University of Chicago Press (197 s.)

Scheff, Thomas J. (1997), Emotions, the social bond, and human reality. Part/whole analysis. Cambridge: Cambridge University Press (242 s.)
Gemensamma texter: Katz (1999) kap. 7, “Mundane metamorhoses” (s. 309–344), och Scheff (1997) kap. 7, “Microanalysis of discourse: the case of Martha Johnson and her therapist” (s. 170–198); (totalt 53 s.)

5. Kognitiv dissonans m.m.

Cerulo, Karen (ed.) (2002), Culture in Mind: Toward a sociology of culture and cogni­tion, New York: Routledge.

Harmon-Jones, Eddie (2000), ”Cognitive Dissonance and Experienced Negative Affect: Evidence That Dissonance Increases Experienced Negative Affect Even in the Absence of Aversive Consequences.” Personality and Social Psychology Bulletin Vol. 26, 1490–1501 (12 s.)

Harmon-Jones, Eddie & Mills, Judson (eds) (1999), Cognitive Dissonance. Progress on a Pivotal Theory in Social Psychology. Washington: American Psychological Association (388 s.)

Machado, Nora & Burns. Tom (1998), ”Complex Social Organization: Multiple Organizing Modes, Structural Incongruence, and Mechanisms of Integration.” Public Administration Vol. 76 Summer 1998, 355-386 (32 s.)

Machado, Nora (1998), Using the Bodies of the Dead. Legal, ethical and organisational dimensions of organ transplantations. Kap. 7-8: 109-166 (57 s.).

Ruiz, Fransisco & Tanaka, Koji (2001), ”The Relationship between cognitive dissonance and helping behavior.” Japanese Psychological Research, Vol. 43, No 2, 55–62 (8 s.)

Scott, Marvin B. & Lyman, Stanford M. (1968), “Accounts.” American Sociological Review, Vol. 33, No 1, 46-62 (16 s.) (finns på nätet)

Zerubavel, Eviatar (1979/1999), Social Mindscapes. An Introduction to Cognitive Sociology. Cambridge: Harvard University Press
Gemensamma texter: Scott & Lyman (1968), ”Accounts”; Harmon-Jones, Eddie (2000); Kap. 1 i Eddie Harmon Jones & Judson Mills (red.), ”An introduction to Cognitive Dissonance Theory and an Overview of Current Perspectives on the Theory”, s. 3–21 (totalt 36 s.)

6. Mikro-meso-makrolänkar (stora delar av litteraturen + nedanstående)

Collins, Randall (1981), "Microfoundations of Macrosociology." American Journal of Sociology, Vol. 86, No 5, 984–1014 (finns på nätet)

Hilbert, Richard A. (1990), ”Ethnomethodology and the Micro-Macro Order.” American Sociological Review, Vol. 55, No 6, pp. 794-808 (finns på nätet)
Gemensamma texter: Scheff, Thomas J. (1990), ”The Microfoundations of Social Structure” (kap. 10 i Microsociology, s. 179–197); Collins, Randall (1981), "Microfoundations of Macrosociology." American Journal of Sociology (totalt c:a 50 s.)

Exempel på övergripande frågor till litteraturseminarierna (VT 2010)
1. Interaktionism (9/2) (Blumer, Goffman 1963, 1967, 1974)

A. Vilka är den symboliska interaktionismens grundantaganden – och vilka är de metodologiska implikationerna av dessa?

B. Skiljer sig Goffman från Blumer i synen på social interaktion och i så fall hur?

2. Identitet, makt och kön (23/2) (Smith, Milgram, Scheff, Garfinkel kap. 5 m.fl.)

A. Vilka slags mikroprocesser som skapar och reproducerar genus behandlas av författarna?

B. Hur förklaras och förstås anpassning respektive avvikelse/olydnad i denna litteratur?
C Kan identiteten samtidigt ses som en social produkt, en social konstruktion, en process och något som individen själv utformar och väljer – eller är det fråga om olika identitetsbegrepp? Vad är det som får identiteter att förändras, skifta respektive förstärkas enligt olika teorier om identitet?

3. Etnometodologi + ANT (16/2) (Garfinkel, Leppänen, Asplund, Latour, Callon)

A. Vilka – om några – antaganden om verkligheten behövs för en etnometodologisk analys?

B. Vad skiljer symbolisk interaktionism från etnometodologi i synen på mänskligt samspel? Är de förenliga som teoretiska perspektiv?

4. Känslornas sociologi (2/3) (Katz, Scheff 1990 och 1997, Hochschild 1983/2003)

A. Vilka olika metodologiska angreppssätt förordas vid studier av känslor – och varför?

B. Hur förhåller sig skam och vrede till varandra och till samhället enligt de olika författarna?

5. Kognitiv dissonans m.m. (9/3) (Kuran, Harmon-Jones & Mills, Zerubavel, Machado & Burns)

A. Illustrera och diskutera hur "kognitiva ramar" (frames), kategoriseringar och andra socialt kognitiva fenomen påverkar och uppstår genom social interaktion.

B. Diskutera hur teorin om kognitiv dissonans förhåller sig till Scheffs och Goffmans teorier

6. Mikro -makrolänkar (16/3) (Scheff, Smith, Hilbert, Garfinkel, Milgram, Collins etc.)

A. Vilka olika teoretiska förbindelser finns det enligt litteraturen mellan mikro och makro i sociolo­giska studier?

B.Hur kan man metodologiskt förena analyser av mikro- meso- och makronivåerna?