Nihonium, moskovium, tenness och oganesson välkomnas till det periodiska systemet men hårdrockslegend blev utan plats I ruta 115

---

 

 

PRESSMEDDELANDE 2017-08-03 

Nihonium, moskovium, tenness och oganesson välkomnas till det periodiska 

systemet men hårdrockslegend blev utan plats i ruta 115 

De senaste grundämnena att ta plats i det periodiska systemet, de med 

atomnummer 113, 115, 117 och 118, har nu fått sina namn officiellt fastställda. På 

svenska kommer namnen att något avvika från de engelska förlagorna och bli 

nihonium, moskovium, tenness samt oganesson. Namnen syftar i tur och ordning på 

Japan, Moskvaregionen, den amerikanska delstaten Tennessee samt på den 

armenisk-ryske forskaren Jurij Oganessian. 

 

Nihonium, Nh, grundämnet med atomnummer 113 (på engelska nihonium) 

Moskovium, Mc, grundämnet med atomnummer 115 (på engelska moscovium) 

Tenness, Ts, grundämnet med atomnummer 117 (på engelska tennessine) 

Oganesson, Og, grundämnet med atomnummer 118 (på engelska oganesson) 

- Upptäckt av nya grundämnen är också en gammal svensk paradgren och många har 

namn med svensk anknytning. Det mest kända är kanske holmium, med atomnummer 

67 som upptäcktes bl.a. av Cleve 1879, och som fått sitt namn efter Stockholm. 

berättar Joakim Cederkäll, professor i fysik vid Lunds universitet och sekreterare i 

Svenska Nationalkommittén för fysik. 

---

- Samtliga namn berättar, liksom holmium och de andra ”svenska” namnen, en 

historia, och vi har dessutom fått in två nya språk i det periodiska systemet, japanska 

och cherokesiska, säger Lars Öhrström professor i kemi vid Chalmers tekniska 

högskola och vicepresident i den internationella kemiunionen IUPAC:s avdelning för 

oorganisk kemi.  

Upptäckarnas motiv till de föreslagna namnen och kommentar kring de svenska 

översättningarna 

Nihonium med symbolen Nh föreslås av forskarna vid RIKEN Nishina Center for 

Accelerator Based Science i Japan. Nihon är ett av två sätt att säga Japan på japanska 

och namnet ska ge en direkt koppling till landet för upptäckten. Nihonium är det 

första grundämnet som upptäckts i ett asiatiskt land. 

Moscovium och tenness med symboler Mc och Ts följer traditionen att döpa ämnen 

efter geografiska platser och föreslås av forskargrupperna vid Joint Institute for 

Nuclear Research in Dubna, Ryssland, Lawrence Livermore National Laboratory, 

Oak Ridge National Laboratory, och Vanderbilt University i USA, där de två 

sistnämnda ligger i delstaten Tennesse och det förstnämnda drygt 10 mil utanför 

Moskva.  

Eftersom vi skriver Moskva med ”k” på svenska har vi gjort som i många andra 

språk, låtit namnet på detta grundämne följa stavningen av staden Moskva. Tenness 

har som synes tappat ändelsen –ine vilket kommer sig av ett sedan länge etablerat 

mönster för halogenerna där man t.ex. säger ”chlorine” på engelska men ”klor” på 

svenska, alltså utan ändelsen –ine. Betoning på andra stavelsen. 

Oganesson och symbolen Og hedrar professor Yuri Oganessian vid Joint Institute for 

Nuclear Research in Dubna, Ryssland för hans insatser inom forskningen kring 

supertunga ämnen. Oganessian, född 1933, blir den andre levande personen som får 

ett grundämne uppkallat efter sig. Namnet föreslogs unisont av Joint Institute for 

Nuclear Research in Dubna, Ryssland och Lawrence Livermore National Laboratory i 

USA. Uttalas som neon, krypton m.fl. ädelgaser. 

Det är Nomenklaturutskottet inom Svenska Kemisamfundet som på uppdrag av 

Nationalkommittén för kemi har fastställt de svenska namnen. 

Allmänhet och forskare har haft synpunkter 

Beslutet om de nya engelska namnen och symbolerna föregicks av en remisstid vid 

vilken namnförslagen och symbolerna för de nya grundämnena kunde kommenteras 

av både forskare och allmänhet. Vilket också gjordes i en inte tidigare skådad 

utsträckning, bl.a. genom en webpetition för ”lemmium” för att hedra 

hårdrockslegenden Lemmy Kilmister som stöddes av 150 000 fans, och en petition 

från mer än 3 000 personer, de flesta inom vetenskapssamhället, för ”levium” till 

minne av den italienske kemisten och författaren Primo Levi (Är detta en människa, 

Periodiska systemet, m.fl.). Det är dock enligt reglerna bara upptäckarnas namn och 

symbolförslag som IUPAC kan ta ställning till. Trots detta är förstås 

uppmärksamheten positiv: 

- Vi i IUPAC:s oorganiska avdelning var mycket glada att få så många olika 

reaktioner från alla typer av människor, grupper och länder, säger Jan Reedijk, 

professor i kemi vid Leidens universitet och den oorganiska avdelningens president. 

---

Bland annat spenderade han en trevlig helg med 75 uppsatser från en skolklass vars 

lärare bett sina elever både föreslå och motivera egna namn, samt kommentera de 

officiella förslagen. 

Vem godkänner nya grundämnen? 

De två internationella unionerna för kemi och fysik, International Union of Pure and 

Applied Chemistry, IUPAC och International Union of Pure and Applied Physics, 

IUPAP bestämmer tillsammans om godkännande av nya grundämnen. Nationellt 

representeras dessa unioner av Svenska Nationalkommittén för kemi (NKK) och 

Svenska Nationalkommittén för fysik (NKF).  

 

Information:  

Martin Ragnar, Nomenklaturutskottet, Svenska Kemisamfundet, 070-817 1116 

 

Joakim Cederkäll, Svenska Nationalkommittén för fysik, 046-222 7685 

 

Lars Öhrström, Svenska Nationalkommittén för kemi, 031-772 2871 

Läs mer: 

L. Öhrström, J. Reedijk, Names and symbols of the elements with atomic numbers 

113, 115, 117 and 118 (IUPAC Recommendations 2016), Pure and Applied 

Chemistry, 88, 1225, 2016 http://dx.doi.org/10.1515/pac-2016-0501 

Elements 113, 115, 117, and 118 are now formally named nihonium (Nh), moscovium 

(Mc), tennessine (Ts), and oganesson (Og), IUPAC pressmeddelande 30 november, 

https://iupac.org/iupac-announces-the-names-of-the-elements-113-115-117-and-118/ 

Nihonium, moscovium, tennessine och oganesson välkomnas till det periodiska 

systemet, NKK/NKF pressmeddelande juni 2016, http://www.natkomkemi.se/wp-

content/uploads/2016/06/PRM_nya_namn_final2.pdf 

J. Reedijk, On the naming of recently discovered chemical elements – the 2016 

experience, Chemistry International, Volume 39, Issue 2 (April 2017), 

https://www.degruyter.com/view/j/ci.2017.39.issue-2/ci-2017-0222/ci-2017-0222.xml  

L. Öhrström, Norman Holden, The Three Letter Symbols, Chemistry International, 

Volume 38, Issue 2 (March 2016), http://www.degruyter.com/view/j/ci.2016.38.issue-

2/ci-2016-0204/ci-2016-0204.xml?format=INT