Stadens sopor indd



Yüklə 3,55 Kb.
Pdf görüntüsü
səhifə1/98
tarix30.05.2018
ölçüsü3,55 Kb.
#46848
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   98


stadens sopor


Till sjoxarna
*
 och skrotkonstnärerna  
Hedda och Svante
*  ”Sjoxning”: oorganiserad utplockning av värdefulla komponenter ur 
avfall. Avfallsordlista.


Stadens sopor
Tillvaratagande, förbränning och  
tippning i Stockholm 1900–1975
Ylva S. Sjöstrand
nordic academic press
Nordic
Academic
Press


Kopiering eller annat mångfaldigande av denna inlaga  
kräver förlagets särskilda tillstånd.
Nordic Academic Press
Box 1206
221 05 Lund
www.nordicacademicpress.com
© Nordic Academic Press och Ylva S. Sjöstrand 2014
Sättning: Aina Larsson/Sättaren i Ängelholm
Figurer & diagram: Fugazi Form
Omslag: Design för livet
Omslagsbild: Soptippen vid Lövsta avfallsanläggning 1962.  
Foto: Lennart af Petersens (1913–2004).  
Stockholms Stadsmuseum, Fotonr F69784
Tryck: ScandBook AB, Falun 2014
ISBN 978-91-87675-08-9


Innehåll
Tabeller, diagram, figurer 
9
Förord 
11
1.  Inledning 
13
Inledning och syfte  
13
Avhandlingens begränsning och avfallets gränser 
14
”Kvittblivning” och andra begrepp 
17
Analysram och teori – avfallsregimer och tröghet 
19
Tidigare forskning  
25
Material och metod 
30
Disposition 36
2.  Gödsel och skräp 
39
En tillvarataganderegim förstärks 1900–1907
Stockholms renhållning och den  
40 
sanitära revolutionen under 1800-talet
1800-talets tillvaratagande av avfall –  
43 
tillvarataganderegimens grund
Ingenjör Tingsten på studieresa  
47 
och avfallets naturliga plats
Alternativa kvittblivningslösningar 
49
Gödselsopor, skräpsopor och kvittblivningens praktik  
53
Det potentiellt värdefulla avfallet 
61
Tingsten och tillvarataganderegimen 
65
Tillvarataganderegimens tröghet  
68
Tabeller, diagram, figurer 
9
Tabeller 
9
Diagram 
10
Figurer 
10
Förord 
11
1.  Inledning 
13
Inledning och syfte  
13
Avhandlingens begränsning och avfallets gränser 
14
”Kvittblivning” och andra begrepp 
17
Analysram  och teori – avfallsregimer och tröghet 
19
Tidigare forskning  
25
Disposition 
36
2.  Gödsel och skräp – en tillvarataganderegim  
förstärks 1900–1907 
39
Stockholms renhållning och den  
sanitära revolutionen under 1800-talet 
40
1800-talets tillvaratagande av avfall –  
tillvarataganderegimens grund 
43
Ingenjör Tingsten på studieresa  
och avfallets naturliga plats 
47
Alternativa kvittblivningslösningar 
49
Gödselsopor, skräpsopor och kvittblivningens praktik  
53
Det potentiellt värdefulla avfallet 
61
Tingsten och tillvarataganderegimen 
65
Tillvarataganderegimens tröghet  
68


3.  Avfall som svinmat 
75
Tillvarataganderegimens höjdpunkt och fall 1906–1927
Mer skräp, mindre gödsel och kvittblivningens praktik  76
En strid om köksavfallet 
85
”Köttkulten” och tillvaratagande i kristid 
90
Avfallets värde – ekonomin som töjbart argument 
93
Svinmatsprojektets genomförande och upphörande 
98
Avfallets förändrade värde  
103
4.  Från resurs till belastning 
109
Förbränningsregimen etableras 1928–1957
Mot en förbränningsregim 
110
Förbränning som en rationell metod för Stockholm 
115
Avfallet och praktiken för kvittblivning  
119
Förbränning som nyttiggörande 
127
Tillvaratagande i marginalen 
132
Tystnad och konsensus om en oproblematisk hantering  135
Avfall som en estetisk fråga 
136
En modern stad med en modern kvittblivning 
140
5.  Sopexplosion och kretsloppstänkande 
145
Förbränningsregimen byggs ut och utmanas 1958–1970
Förpackningar, grovavfall och kvittblivningens praktik  146
Den självklara förbränningen och den oönskade tippen  154
Tillvaratagande som stöd för förbränning 
159
Kretslopp och gödselvärde 
163
En belastning för närmiljön.  
168 
En antropocentrisk miljösyn
Kritik av en slösaktig tid. En geocentrisk miljösyn 
171
Politikerna och miljöfrågan 
176
En förändrad förbränningsregim? 
179
6.  Oljekris och miljökrav 
183
En renässans för tillvaratagandet 1971–1975
Från det lokala till det nationella till det internationella  184
Plast, plåtburkar och kvittblivningens praktik 
189
Miljöfarligt avfall som en belastning  
193
Luftföroreningarna från Lövsta och Högdalen 
199


Oljekrisen 1973 – ett nytt argument för  
202 
förbränningsregimen?
Jordens ändliga resurser och vikten av återvinning  
207
Avfall som resurs eller belastning 
213
7.  Avfallsregimer och regimskiften 
219
1900–1975
Stockholms avfall 1900–1975 
220
Avfallsregimer som periodisering  
223 
och tröghet som förklaring
Tillvarataganderegimen 225
Förbränningsregimen 227
Agrart och urbant som idé och praktik för kvittblivning  231
Kvittblivning? 237
Appendix 
239
Stockholms statistik om avfall 
239
Redovisningen av avfallsmängden  
244 
och dess kategorier 1900–1927
Förklaring till diagram 1 i kapitel 3 
247
Förklaring till diagram 7 i kapitel 4 
250
Avfallsmängdens förändring 1901–1975 
250
Köpare av skräpsopor 
255
Summary 
257
The resource recovery regime, 1900–1927 
259
The incineration regime, 1938–1975  
262
Regime shifts 
267
Noter 
269
Källor och litteratur 
309
Oljekrisen 1973 – ett nytt argument för  
förbränningsregimen? 
203
Jordens ändliga resurser och vikten av återvinning  
207
Avfall som resurs eller belastning 
213
1.  Avfallsregimer och regimskiften 1900–1975 
219
Stockholms avfall 1900–1975 
220
Avfallsregimer som periodisering  
och tröghet som förklaring 
223
Tillvarataganderegimen 
225
Förbränningsregimen 
227
Agrart och urbant som idé och praktik för kvittblivning 
231
Kvittblivning? 
237
Appendix 
239
Stockholms statistik om avfall 
239
Redovisningen av avfallsmängden  
och dess kategorier 1900–1927 
244
Förklaring till diagram 1 i kapitel 3 
247
Förklaring till diagram 7 i kapitel 4 
250
Avfallsmängdens förändring 1901–1975 
250
Köpare av skräpsopor 
255
Summary 
257
The resource recovery regime, 1900–1927 
259
The incineration regime, 1938–1975  
262
Regime shifts 
267
Noter 
269
Källor och litteratur 
309


Yüklə 3,55 Kb.

Dostları ilə paylaş:
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   98




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə