Stadens sopor
Tillvaratagande, förbränning och
tippning i Stockholm 1900–1975
Ylva S.
Sjöstrand
nordic academic press
Nordic
Academic
Press
Innehåll
Tabeller, diagram, figurer
9
Förord
11
1. Inledning
13
Inledning och syfte
13
Avhandlingens begränsning och avfallets gränser
14
”Kvittblivning” och andra begrepp
17
Analysram och teori – avfallsregimer och tröghet
19
Tidigare forskning
25
Material och metod
30
Disposition 36
2. Gödsel och skräp
39
En tillvarataganderegim förstärks 1900–1907
Stockholms renhållning och den
40
sanitära revolutionen under 1800-talet
1800-talets tillvaratagande av avfall –
43
tillvarataganderegimens grund
Ingenjör Tingsten på
studieresa
47
och avfallets naturliga plats
Alternativa kvittblivningslösningar
49
Gödselsopor, skräpsopor och kvittblivningens praktik
53
Det potentiellt värdefulla avfallet
61
Tingsten och tillvarataganderegimen
65
Tillvarataganderegimens tröghet
68
Tabeller, diagram, figurer
9
Tabeller
9
Diagram
10
Figurer
10
Förord
11
1. Inledning
13
Inledning och syfte
13
Avhandlingens begränsning och avfallets gränser
14
”Kvittblivning” och andra begrepp
17
Analysram och teori – avfallsregimer och tröghet
19
Tidigare forskning
25
Disposition
36
2. Gödsel och skräp – en tillvarataganderegim
förstärks 1900–1907
39
Stockholms renhållning och den
sanitära revolutionen under 1800-talet
40
1800-talets tillvaratagande av avfall –
tillvarataganderegimens grund
43
Ingenjör Tingsten på studieresa
och avfallets naturliga plats
47
Alternativa kvittblivningslösningar
49
Gödselsopor, skräpsopor och kvittblivningens praktik
53
Det potentiellt värdefulla avfallet
61
Tingsten och tillvarataganderegimen
65
Tillvarataganderegimens tröghet
68
3. Avfall som svinmat
75
Tillvarataganderegimens höjdpunkt och fall 1906–1927
Mer skräp, mindre gödsel och kvittblivningens praktik 76
En strid om köksavfallet
85
”Köttkulten” och tillvaratagande i kristid
90
Avfallets värde – ekonomin
som töjbart argument
93
Svinmatsprojektets genomförande och upphörande
98
Avfallets förändrade värde
103
4. Från resurs till belastning
109
Förbränningsregimen etableras 1928–1957
Mot en förbränningsregim
110
Förbränning som en rationell metod för Stockholm
115
Avfallet och praktiken för kvittblivning
119
Förbränning som nyttiggörande
127
Tillvaratagande i marginalen
132
Tystnad och konsensus om en oproblematisk hantering 135
Avfall som en estetisk fråga
136
En modern stad med en modern kvittblivning
140
5. Sopexplosion och kretsloppstänkande
145
Förbränningsregimen byggs ut och utmanas 1958–1970
Förpackningar, grovavfall och kvittblivningens praktik 146
Den självklara förbränningen och den oönskade tippen 154
Tillvaratagande som stöd för förbränning
159
Kretslopp och gödselvärde
163
En belastning för närmiljön.
168
En antropocentrisk miljösyn
Kritik av en slösaktig tid. En geocentrisk miljösyn
171
Politikerna och miljöfrågan
176
En förändrad förbränningsregim?
179
6. Oljekris och miljökrav
183
En renässans för tillvaratagandet 1971–1975
Från det lokala till det nationella till det internationella 184
Plast, plåtburkar och kvittblivningens praktik
189
Miljöfarligt avfall som en belastning
193
Luftföroreningarna från Lövsta och Högdalen
199
Oljekrisen 1973 – ett nytt argument för
202
förbränningsregimen?
Jordens ändliga resurser och vikten av återvinning
207
Avfall som resurs eller belastning
213
7. Avfallsregimer och regimskiften
219
1900–1975
Stockholms avfall 1900–1975
220
Avfallsregimer
som periodisering
223
och tröghet som förklaring
Tillvarataganderegimen 225
Förbränningsregimen 227
Agrart och urbant som idé och praktik för kvittblivning 231
Kvittblivning? 237
Appendix
239
Stockholms statistik om avfall
239
Redovisningen av avfallsmängden
244
och dess kategorier 1900–1927
Förklaring till diagram 1 i kapitel 3
247
Förklaring till diagram 7 i kapitel 4
250
Avfallsmängdens förändring 1901–1975
250
Köpare av skräpsopor
255
Summary
257
The resource recovery regime, 1900–1927
259
The
incineration regime, 1938–1975
262
Regime shifts
267
Noter
269
Källor och litteratur
309
Oljekrisen 1973 – ett nytt argument för
förbränningsregimen?
203
Jordens ändliga resurser och vikten av återvinning
207
Avfall som resurs eller belastning
213
1. Avfallsregimer och regimskiften 1900–1975
219
Stockholms avfall 1900–1975
220
Avfallsregimer som periodisering
och tröghet som förklaring
223
Tillvarataganderegimen
225
Förbränningsregimen
227
Agrart och urbant som idé och praktik för kvittblivning
231
Kvittblivning?
237
Appendix
239
Stockholms statistik om avfall
239
Redovisningen av avfallsmängden
och dess kategorier 1900–1927
244
Förklaring till diagram 1 i kapitel 3
247
Förklaring till diagram 7 i kapitel 4
250
Avfallsmängdens förändring 1901–1975
250
Köpare av skräpsopor
255
Summary
257
The resource recovery regime, 1900–1927
259
The incineration regime, 1938–1975
262
Regime shifts
267
Noter
269
Källor och litteratur
309