Sveriges historiska utveckling ur ett industritekniskt perspektiv

*1500-talet

*Den *vetenskapliga revolutionen

Den vetenskapliga revolutionen anses ha börjat i och med att Kopernicus 1542 lade fram sin teori om att solen var världsalltets centrum och att jorden cirklade runt solen. Katolska kyrkans uppfattning var som vi vet helt annorlunda. Den hävdade att jorden var i centrum och möjligen stödde de sig på att de båda grekerna Aristoteles och Ptolemaios hade påstått det 300 år före vår tideräkning, men det är inte troligt att katolska präster kände till dem, eftersom texterna bara fanns på arabiska åtminstone fram till 1100-talet, men det dröjde troligen flera hundra år till.

Det förefaller också underligt att den katolska kyrkan skulle använda sig av teser från grekerna som ju dyrkade avgudar. Judendomen som kristendomen uppstod ur skulle knappast heller tagit över en grekisk syn på världen av samma skäl. Romarna kanske gjorde det, men eftersom de förföljde kristna särskilt under 200-talet e. Kr., så skulle knappast de kristna tagit efter romarna heller. Kristendomen skulle för övrigt inte bli en maktfaktor i Romarriket förrän i slutet av 390-talet.

Det känns som mer troligt att de kristna tyckte om tanken om att vara i centrum av allting och att det långt senare påstods ha haft med de gamla grekerna att göra.

Kopernicus upptäckt var i sig revolutionerande, men att den dessutom stred emot både vad de gamla grekerna och den katolska kyrkan ansåg får väl närmast anses ha varit ett mirakel. Det blev startskottet för att människor under de senare delarna av 1500-talet skulle våga prova nya saker och utforska sin verklighet, fast någon egentlig vetenskaplig revolution blev det inte förrän på 1600-talet.

Läs mer under kommande sekel på denna länk. Återgå till denna länk genom att trycka på alt-knappen och vänsterpil samtidigt. Motsvarande gäller för alla länkar nedan även om det inte är utskrivet.

*Läskunnighet

I Sverige hände det intressanta att under tiden 1527–1600 så blev den rådande katolicismen omvandlad till den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan och svenskarna blev protestanter. Inom protestantismen ville man att folket skulle läsa bibeln och när Gustav Vasa 1541 gav ut en tryckt bibel på svenska blev det ett starkt skäl till att folk i allmänhet skulle lära sig att läsa. Bibeln fick också till följd att man nu för första gången hade ett gemensamt språk i Sverige och att alla kunde göra sig förstådda med varandra åtminstone skriftligt. Just detta faktum att det nu var lättare att sprida budskap fick Gustav Vasa att förbjuda tryckerier som inte kontrollerades av honom. Det skulle dröja tills Gustaf II Adolf formulerade en ny politik som en mer omfattande tryckeriverksamhet utvecklades under början av 1600-talet.

Läs mer under kommande sekel på denna länk. Återgå till denna länk genom att trycka på alt-knappen och vänsterpil samtidigt.

*Näringar

De näringar som hade betydelse under 1500-talet och även långt innan dess, var jordbruk, fiske, jakt, gruvor för koppar och järn samt tillverkning av smör, honung och vax. Skogen var fortfarande inte en stor näring. Det skulle den bli först när ångsågarna utvecklades i mitten av 1800-talet. Den första byggdes 1849. Till husbehov var den däremot viktig fast det var yxa som gällde för avverkning, ingen såg. Först 1860 kom den så kallade stocksågen till användning för att fälla skog.

Silvermalm som kunde brytas i Sala silvergruva hade enbart betydelse under 1530–1540 även om man idag lätt får uppfattningen att den hade en stor drift under lång tid.

Läs mer under kommande sekel på denna länk.

*Byggnader

De allra flesta byggnaderna var av trä, även sådana försvarsverk som Älvsborgs fästning.

Läs mer under kommande sekel på denna länk.

*1600-talet

Den *vetenskapliga revolutionen

Under 1600-talet fortsatte den vetenskapliga revolutionen med betydligt större kraft och man började allt mer med att ifrågasätta sanningarna från de gamla grekerna och också att försöka uppfinna något annat än sådant som man kunde kriga med. Detta ledde till en mängd ny kunskap och till uppfinningar som barometern, termometern, mikroskopet och teleskopet, och genom dem ännu fler nya kunskaper.

*Kemin

Samtidigt började kemin att utvecklas. Det fanns förstås en massa kunskaper om olika grundämnen som järn, guld och silver men det var ingen som ännu visste vad ett grundämne var. Alla trodde på grekernas teori om de fyra grundämnena, eld, vatten, luft och jord.

Föregångaren till det som vi kallar kemi idag var alkemin, alltså sökandet efter att kunna göra om ett ämne till guld. Det bör noteras att i Nordisk Familjebok från 1924 skriver man att avsikten från början var att framställa ett ämne, guld, som i drickbar form kunde bota sjuka och ge gamla nytt liv, fast det förefaller inte otroligt att man på 1600-talet även såg möjligheten att tjäna pengar som en stark drivkraft.

Alkemi anses ha funnits i Grekland sedan åtminstone 300-talet f. Kr. men även i Indien och Kina. Ett av de få bevisen på detta är en papyrusrulle som kallas Stockholms-papyrusen, eftersom det var den svenska vice-konsuln i Egypten som fann den.

På samma sätt som all annan kunskap försvann under den mörka medeltiden försvann även kunskapen om alkemi. Det var först vid översättningarna av Aristoteles arbeten som alkemin fick sin renässans. Nu var det många som ville tillverka guld, till och med sådana erkända vetenskapsmän som Isaac Newton.

Inte särskilt förvånande var det därför en alkemist, tysken Henning Brand, som 1669 kom att bli den första personen som kunde kopplas till upptäckten av ett ämne som inte var känt tidigare. Man förstod att det var ett okänt ämne, men inte att det var ett grundämne, eftersom grundämnen i modern mening inte var upptäckta ännu.

Ämnet blev sedan använt i tillverkning av tändstickor. Saken var den att Brand hade kommit till slutsatsen att det kanske kunde finnas guld i urin eftersom ju urin är guldfärgat. Efter ett antal experiment kom han på att koka urin i stor mängd och fann då att som rest blev det ett kletigt gulaktigt ämne, men det var förstås inte guld. Till slut provade han att tända eld på det och blev mäkta förvånad eftersom det brann mycket snabbt och med en vit eld. Ämnet var nämligen fosfor och dess egenskaper visades sedan upp för alla kungar och andra viktiga personer i hela Europa. Han förstod som sagt inte att det var ett grundämne, men nu skulle den riktiga vetenskapliga kemin uppstå.

Robert Boyle, en irländare, fick nämligen veta allt om hur man framställde fosfor eller som det kallades då ”iskallt nattsken”. Han lyckades också framställa den första tändstickan 1680, men den var för farlig och dyr och kom inte ut på marknaden. Boyle som mest är känd för sin lag om gasers tillstånd blev den person som skapade den moderna kemin genom att dels använda sig av vetenskapliga metoder, och dels för att han publicerade allt han testade på engelska istället för på latin. Det var han som började inse att det kunde finnas andra grundämnen än luft, eld, vatten och jord. Det skulle dock dröja ytterligare 100 år innan grekernas teori kunde läggas till handlingarna.

Nu skulle man kanske tro att kemin skulle få ett uppsving och det fanns tendenser till det, men det uppstod ett allvarligt problem, nämligen att man inte förstod vad eld var. Man trodde att alla ämnen var uppbyggda av de delar som grekerna hade bestämt. Man trodde också att det fanns en delmängd i allting som var det som blev eld. Det ämnet kallade man flogiston. Eftersom detta var helt felaktigt blev kemiforskningen till stor del förlamad ända till slutet av 1700-talet.

Läs mer under kommande sekel på denna länk.

Viktiga *upptäckter

Den vetenskapliga revolutionen i övrigt bestod främst i de följande upptäckterna:

Johannes Kepler publicerade 1609 ett verk i astronomi, som baserades på dansken Tycho Brahes forskning om elliptiska rörelser. Keplers världsbild baserades också på Kopernicus, men var inte helt korrekt. Däremot var hans tre lagar om rörelser så bra att astronomiska förutsägelser kunde förbättras med en faktor 10. Dessutom skulle dessa lagar senare användas av Isaac Newton då han bevisade att gravitationen fanns.

Blodomloppet beskrevs för första gången 1628 av William Harvey även om det finns texter som tyder på att det redan var gjort av en arab.

Barometern baserad på kvicksilver skapas 1643 av Evangelista Torricelli.

Galileo Galilei ger ut en bok som ansluter sig till Kopernicus världsbild och han kommer därmed att hamna i onåd hos den katolska kyrkan. Han gjorde betydande insatser inom användningen av teleskop och en mängd nya upptäckter av himlakroppar tack var den, men han uppfann inte teleskopet eller kikaren, för det gjorde Hans Lippershey i Nederländerna. Han arbetade också bland annat med pendlar och undersökte förhållandet mellan fart och lutning av rullande föremål.

Christiaan Huygens tog patent på pendeluret 1656, säkert med utgångspunkt från Galileis arbeten om pendlar, vilket innebar en stor förbättring av tidsstabiliteten. Vitsen med att använda en pendel är att man kan få dem att slå i en viss takt genom lod/tyngder och genom att bestämma avståndet mellan lodets upphängningspunkt och dess svängpunkt. I Sverige är det så att om det avståndet är 994 mm så blir svängningen 1 sekund. Genom denna anordning höll uren helt enkelt tiden mycket bättre.

En pendelklocka fungerade förstås bara på stationära klockor och av den anledningen utvecklade Huygens också spiralfjädern som reglerande del i flyttbara ur. Enkelt uttryckt spänner man fjädern som då på samma sätt som ett lod ger en konstant kraft.

Det första mikroskopet konstruerades av Antonie van Leeuwenhoek 1656 och han blev den förste som förskräckt observerade bakterier men förstod inte vad det var.

1687 publicerade Isaac Newton ”Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica” (Naturvetenskapens matematiska principer) där gravitationen och rörelselagarna beskrivs. Han gjorde också omfattande arbeten med ljus och prismor för att förstå ljusets natur.

Det förekom en hel del nyheter inom skilda områden. Den första sedeln kom i bruk. Glassen introducerades i Europa. Att dricka te och kaffe började bli populärt. Den första tidningen började ges ut. Den första uppslagsboken publicerades.

Det finns många uppgifter om när man började använda kol för att elda med. I Kina skulle det skett före Kristus födelse, men även ganska tidigt i Europa. Trots dessa uppgifter var det inte förrän på 1700-talet som man började exploatera kolet på allvar och en del hävdar att det berodde på att man hade uppfunnit ångmaskinen, men många fler källor pekar på att det var just behovet att få upp i första hand vatten och i andra hand kol från gruvorna som ledde till upptäckten av ångmaskinen. Troligen var det alltså så att upptäckten att den svarta sten som fanns i riklig mängd över stora delar av England och som kallades kol, och faktiskt kunde brinna, nog var den viktigaste orsaken till att den industriella revolutionen började. Det var också distributionen av kolet till städerna som bäddade för järnvägarna och ångloken.

Läs mer under kommande sekel på denna länk.

*Näringar generellt

Det var inte mycket av dessa nyheter som sipprade ned till allmänheten i Sverige. Under 1600-talet kom skogen att spela en större roll, men i övrigt var det samma näringar som under 1500-talet, alltså jordbruk, fiske, jakt och gruvor, samt följdprodukter från dessa. Det fanns inget större produktionsställe alls även om den totala produktionen kunde bli stor. Inte ens jordbruket hade kommit så långt att man använde plogar som kunde vända jorden utan det var en enklare variant som kallades årder som gällde, alltså en icke vändande plog. Det skulle faktiskt dröja en bit in på 1800-talet innan vändande plogar blev allmänna.

Väderkvarnar och kvarnar som drevs av vatten fanns redan på 1100-talet men användes i stort sett enbart för att mala mjöl, inte för att ge kraft till maskiner.

Det uppstod faktiskt en mindre industri i Eskilstuna som tillverkade så kallat finsmide, alltså knivar, nålar, spik, skyfflar och liknande. Det fanns som mest runt 70 personer anställda, men efterfrågan fanns ännu inte, eller så var priserna för höga, och företaget fick ekonomiska problem.

Läs mer under kommande sekel på denna länk.

*Järnindustrin

Det hade funnits en del export av vad som kallades osmundsjärn eller välljärn under 1500-talet och tidigare. Däremot inget vidarebehandlat järn. Redan på 1500-talet insåg man i Sverige att järnhanteringen behövde moderniseras för att öka exportvärdet. Det dröjde trots det till början av 1600-talet innan något hände. Det var affärsmannen och vallonen Louis de Geer som tillsammans med bland andra teknikern Willem de Besche insåg att det i Sverige borde finnas goda möjligheter att bearbeta järnet samt tillverka varor av järn, men det skulle dröja innan det sistnämnda hände. Sveriges export av järn skulle fortsätta att vara råvara, inte färdiga produkter.

Starten blev införskaffandet av Finspångs gård 1612 där man anlade masugnar och stångjärnshammare för att hamra fram stångjärn från välljärn. För att bygga och driva verksamheten anställdes valloner som hade ett stort kunnande inom området. Därmed startade en ny epok i svensk järnindustri.

1627 flyttade de Geer för gott till Sverige och utvecklade verksamheten runt Norrköping med flera bruk i Uppland, Österby, Lövsta och Gimo. Så kom det sig att järnindustrin inte kom att utvecklas i Norrland som man kanske skulle kunna tro med hänsyn till hur det ser ut idag utan främst i Bergslagen.

Läs mer under kommande sekel på denna länk.

*Exportvaror

Landets viktigaste exporttillgångar, förutom jordbruket, blev nu skogsbruket och i viss mån gruvorna. Från skogen utvanns tjära och beck (en restprodukt vid framställning av tjära) som var mycket efterfrågade exportvaror. De användes för impregnering av trä och rep och för tätning av främst skepp. Sverige var dominerande i Europa på just denna handel. En annan framgångsrik exportprodukt var pottaska som användes till glasframställning, men även som ingrediens i tvål (genom kokning) och krut. Pottaska är en produkt man får vid förbränning av lövträd och kallas i sin första form också för lut som sedan förädlas till pottaska. Slutligen exporterades nu i allt högre grad järn förutom järnmalm genom de nya manufakturerna för stångjärn. Stångjärn är järn som man reducerat kolinnehållet i så att det kan smidas bättre, men det var inga stora mängder som exporterades. Runt 1640 var exporten av stångjärn 11 000 ton per år.

Läs mer under kommande sekel på denna länk.

*Tekniska framsteg av Christopher *Polhem

Christopher Polhem kom att bli ett slags universalsnille i det agrara Sverige och omtalades mycket för sina tekniska uppfinningar. Särskilt gällde det effektivare gruvdrift som han började med 1693. Han lyckades med så kallade stänger överföra vattenkraft långa sträckor till gruvorna och skapade också ett hakspel för att lyfta upp malmen. I sitt arbete att bygga slussen i Stockholm lär han ha uppfunnit den kedja som sedan blev standard i cyklar och motorcyklar, länkkedjan. Hans lås, som kom att kallas Polhemslåset, vann stor framgång och kunde köpas ända in på 1950-talet. Däremot förefaller det inte som att hans uppfinningar medförde någon betydande industriell verksamhet, trots att han vid sekelskiftet 1700 startade Stiernsunds manufakturverk i Dalarna för effektiv tillverkning av diverse artiklar inklusive klockor. Ganska snart, runt 1730, övergavs också hans metoder av Falu koppargruva. Möjligen blev en ingenjörsskola, Laboratorium Mechanicum, mer betydelsefull och den betraktas idag som föregångaren till KTH trots att skolan lades ner långt innan KTH bildades.

Trots alla mindre tekniska framsteg var arbetet fortfarande manuellt inom nästan alla områden och 90 % av den arbetande befolkningen var sysselsatt med jord- och skogsbruk. Som bonde var man i mycket självförsörjande. De produkter som efterfrågades mest kom från skomakeri, skrädderi, garveri och smedjor.

*Bostäder

Bostäderna för allmänheten var mycket enkla och byggda av trä med i bästa fall korsvirkesteknik eller som knuttimrade hus. Taken hade nästan alltid ett regnskydd av näver och ovanpå det torv eller vass. På Gotland var det mest ag-gräs som användes. Som isolering var mossa det vanligaste alternativet. Den öppna elden på golvet och hålet i taket hade alltmer kommit att ersättas av öppen eld i murade spisar med skorsten. Fönsterglas fanns knappast alls, utan man använde inälvor för att få in lite ljus och då igenom en öppning i taket, inte i någon av väggarna. Det var inte bara på landet som trähus var dominerande utan det gällde även i Stockholm och faktiskt även i storstäder som London och Paris.

Läs mer under kommande sekel på denna länk.