Sveriges historiska utveckling ur ett industritekniskt perspektiv

*1800-talet

Under 1800-talet skulle vi få vara med om starten på den industriella revolutionen och se när Sverige för första gången blev betydligt mindre beroende av jordbruket.

*Skiftning av jorden

Det hade länge stått klart för makthavarna och andra att jordbruket var alldeles för ineffektivt genom sin uppdelning på små åkerarealer som många gånger också var uppsplittrade. I Skåne påbörjades därför enskiftet 1803 i avsikt att slå samman små tegar (jordbruksmark) till större. Det följdes upp med laga skiftet 1827 vilket fick till följd att den svenska åkerarealen ökade och att effektiviteten och därmed produktiviteten ökade än mer. Det var också under 1800-talets senare del som potatis på allvar slog igenom som gröda främst för att ätas, men som nämnts tidigare även för att drickas som alkohol.

Teknik för *jordbruket

Tekniken för att bruka jorden hade fram till 1700-talets slut varit densamma sedan urminnes tider. Nu kom för första gången smidda järnplogar mer allmänt och senare gjutna dito, samt en mängd varianter av verktyg där järn ersatte trä, till exempel spadar. Man började bygga enkla tröskverk och man började så smått bygga lokomobiler som var flyttbara ångmaskiner som kunde kopplas till tröskverken. De första lokomobilerna importerades från England, men redan 1853 tillverkade Munktells i Eskilstuna den första lokomobilen i Sverige.

Rensningen av säden började också bli förbättrad genom kastmaskiner eller triörer, men de drevs normalt med manuell kraft. Slåttermaskiner introducerades också i slutet av 1800-talet och vann snabb spridning. Svensken Helge Palmcrantz fick patent på en sådan 1876. År 1889 flyttade Palmcrantz & Co till Liljeholmen och startade tillverkning av en slåttermaskin som kunde dras av endast en häst. Det blev en stor framgång och företaget lär ha blivit Sveriges största företag under 1890-talet med 500 anställda. Palmcrantz var även ett föredöme som arbetsgivare eftersom han införde både 8-timmars dag och sjuklön, men han är nog mer känd som den person som skapade tidningen Blandaren som säljs av de nya KTH-teknologerna, nollorna, varje år i Stockholm.

Bortsett från lokomobilerna var nästan allt annat arbete fortfarande utfört av människor eller med hjälp av hästar och oxar. Det fanns undantag, till exempel J P Johanssons klövernötningsmaskin, ett slags slåttermaskin som kunde drivas av ånga. Det fanns också slåtter- och skördemaskiner, men de var för dyra för vanliga bönder.

I slutet av 1800-talet var man mycket bekymrad för att inte produktionen ökade tillräckligt och man började införa täckdikning (dränering med tegelrör).

*Separatorer

Samtidigt kom det faktiskt massproducerade produkter ut på marknaden, varav mjölkseparatorn var en som uppfanns av Gustaf de Laval 1877. Han hade i alla fall patentet. Det var från början en handdriven centrifug som kunde skilja grädden från mjölken på ett snabbt och effektivt sätt och eftersom runt 60 % av befolkningen fortfarande arbetade inom lantbruket år 1900 var efterfrågan stor. Varje bondgård behövde ju minst en. Det medförde att det blev mycket enklare och snabbare att tillverka grädde, smör och ost. Smöret visade sig vara mest eftertraktat utomlands och blev snabbt en väsentlig exportprodukt med som mest ca 10 % av det totala exportvärdet.

Gustaf de Laval var en mycket produktiv herre och skapade ett antal olika företag, varav AB Separator blev det mest kända och största. Det blev till och med Sverige största företag under en tid och vann stora exportframgångar.

Under 1900-talet kom varianter som var lufttäta (hermetiskt tillslutna) och som drevs av el med pumpar. Det företag som idag säljer separatorerna heter Alfa Laval och deras nye koncernchef säger i en artikel i Ny Teknik 7 december 2016 att separatorer är ett område de kommer att satsa mycket på att förbättra.

*Mjölkningsmaskiner

Mjölkningsmaskinen är oftast tillskriven Gustaf de Laval, men i Nordisk Familjebok från 1913 skriver man om tre olika konkurrerande varianter varav en från bröderna Birger och Fredrik Ljungström som utvecklade ångturbinen. Den ska ha uppfunnits 1895, men enligt Nordisk Familjebok kunde bara de allra största jordbruken ha råd att köpa en sådan, så det skulle dröja innan de vanliga jordbruken fick tillgång till en. I Nordiskt Konversationslexikon från 1925 skriver man att mjölkningsmaskiner har blivit vanliga främst beroende på att det saknas arbetskraft.

Läs mer under kommande sekel på denna länk om jordbruk generellt.

*Befolkningsökningen

Tack vare den ökande mattillgången ökade också befolkningen kraftigt. Det anses också haft stor betydelse att man för första gången införde vaccin och då mot smittkoppor. Esaias Tegnér, nationalskalden, lär ha sagt följande: ”Med biträde av freden, vaccinet och potäterna har man lyckats med att i hög grad stegra folkmängden.” 1815 fanns det 2,4 miljoner innevånare i Sverige och 1865 hade den ökat till 4,1 miljoner och därmed börjar vi närma oss det skede i Sveriges historia då den stora emigrationen till Amerika började. Vid sekelskiftet fanns det 5,1 miljoner innevånare, trots utvandringen.

Läs mer under kommande sekel på denna länk.

*Skolan, läskunnighet, *skrivkunnighet

Under senare delen av 1800-talet anser man att läskunnigheten var på minst 90 % av hela befolkningen, vilket troligen var överlägset mest i världen. Under hela 1800-talet skulle katekesen vara obligatorisk och i många fall mer eller mindre den enda boken vid sidan av psalmboken och bibeln. Den första ickereligiösa boken som användes var ”Läsebok för folkskolan” som gavs ut första gången 1868 och sedan i reviderade varianter ända fram till 1950-talet.

Skrivkunnigheten var fortfarande betydligt sämre, men nu hade man infört så kallade sandbänkar i skolan som användes för att träna skrivning. Pennor var för dyra att använda för att inte tala om papper. Man använde även griffeltavla och krita och suddade med hartass enligt Sollentunas skolmuseum.

Det var i början av 1800-talet som många socknar började med skolundervisning och byggde skolor med anställda lärare. Eftersom det företrädesvis var präster som var lärare fick yrket hög status. Prästerna var ju det andra ståndet efter adeln.

Undervisningen bedrevs till stor del enligt Lancastermetoden som innebar att de äldre eleverna var med och undervisade de yngre för att minska på kostnaderna. Först 1842 kom beslutet om allmän folkundervisning som egentligen innebar att även fattiga hade rätt till skolundervisning, men det innebar inte att de mer bemedlade barnen gick i en sådan skola. De undervisades antingen hemma eller gick på en privatskola innan det var dags för läroverksstudier. Hade man bara gått folkskolan kom man inte in på läroverken. 1894 kom det första beslutet om att folkskolans tredje årskurs skulle vara tillräckligt för att kunna fortsätta studierna på läroverken.

Det fanns inte några tekniska hjälpmedel alls om man inte räknar abakusen som ett sådant. En abakus är en kulram som använts sedan urminnes tider för att räkna. Man skulle kunna tro att de hade räknestickor också, särskilt eftersom de ska ha uppfunnits redan under 1600-talet, men så var inte fallet. Inte nog med att räknestickor skulle ha ansetts alldeles för dyra för att köpas in. Det stred även emot principen att alla skulle lära sig grunderna i matematiken och då fick man inte ta genvägar via räknestickor. Just när det gäller räknestickan och dess användning kan man nog undra över om det verkligen fanns räknestickor i större omfattning före 1960-talet. Skälet till det är bland annat att man kan hitta science fiction-tidningar från 1950-talet som visade upp räknestickor på sina omslagssidor. Exempelvis kan man se det på omslaget på aprilnumret från 1951 av ”Astounding Science Fiction” som var en stor amerikansk tidning. Räknestickan var alltså science fiction under 1950-talet!

Tittar man på kursplaner tycks det klart att räknestickor fanns i högre matematisk eller teknisk utbildning kanske redan på 1800-talet. I realskolan blev det inte allmänt förrän på 1960-talet eller sent 1950-tal. Från 1965 är det däremot ett tydligt krav att eleverna ska kunna använda de grundläggande funktionerna som räknestickor har.