Taitto ruotsil orig p65



Yüklə 145,71 Kb.
Pdf görüntüsü
tarix24.04.2018
ölçüsü145,71 Kb.
#40028


1

RIKTLINJER FÖR

EN ADEKVAT VÅRD

AV DIABETES

Av Dr Matti Tolonen och Dr Pentti Raaste


2


3

Det tar år att vänja sig vid bestående livsstilsföränd-

ringar. Det första steget är att överge tanken på

kortsiktiga förändringar eftersom de måste vara

livslånga. Det är aldrig för sent att ändra livsstilen

sålänge en kan andas.

Claes Andersson

(finsk psykiatriker, författare, musiker, f.d. minister

och själv diabetiker)





Diabetes har utvecklat sig till en världsepidemi. Antalet diabetiker i

världen kommer troligen att fördubblas under de kommande 10-15

åren.







Diabetes definieras vanligen som antingen typ 1 eller typ 2. Diabe-

tes, som varken är en renodlad typ 1 eller typ 2 kallas ibland en

osäker typ eller typ 1,5.





Samhällskostnaderna för diabetes skjuter snabbt i höjden då allt

yngre människor drabbas av typ 2. Åtminstone 2/3 av kostnaderna

skulle kunna undvikas då dessa förorsakas av komplikationer, som

skulle kunna förebyggas. Om man kunde få ned värdet på HbA1C

(A1C) med 10 % skulle kostnaden minska med 40 %.





Ökad blodsockerkoncentration skadar vävnaderna på ett tidigt

stadium, ofta år innan man ställer diagnosen diabetes. När väl

skadorna framträder på organen kan man inte återställa dem i ur-

sprungligt skick, utan endast begränsa skadorna. Just av det skälet

är förebyggandet av komplikationerna av största vikt.





Behandlingen av diabetes måste vila på fyra fundament: sund näring,

regelbunden fysisk aktivitet, nödvändig medicinering och kosttill-

skott.







Genom att följa och applicera riktlinjerna i denna guide kommer

diabetikern att kunna vårda sig själv så att han/hon klarar sej med

minsta möjliga medicinering och i bästa fall även helt utan. Livs-

stilsförändringarna kan reducera risken för komplikationer och

begränsa dem.



4

VAD MAN BÖR VETA OM DIABETES

Diabetes är en grupp olika tillstånd, i vilka

sockerhalten (glukoshalten) i blodet ökar till

en alltför hög nivå. Diabetes uppstår inte av

sig självt, utan är snarare en kombination av

genetiska och livsstilsfaktorer. Orsaken

bakom för högt blodsocker är antingen att

insulinproduktionen börjat svikta eller att

kroppen inte längre kan tillgodogöra sig

insulinet; dvs. människan har blivit insu-

linresistent. Förhöjd blodsockernivå leder till

försockring av proteiner och fetter i vävna-

derna, som i sin tur skadar vissa organ såsom

ådror, hjärta, ögon, njurar och nerver.

Med andra ord så reducerar och begränsar

diabetes livskvaliteten, orsakar samsjuklighet

samt ökar dödsrisken. Samsjukligheten

refererar till andra sjukdomar som en individ

kan ha, förutom den primära. Förutom de

allmänt kända samsjukdomarna har man

funnit att diabetes ökar risken för depressi-

on och några cancerformer, som bukspott-

körtel- och grovtarmscancer. Rökning, vissa

mediciner (t ex kortison, beta-blockerare och

antidepressiva läkemedel) kan försvaga

effekten av insulin och sålunda utlösa dia-

betes.

FÖRSTADIE TILL DIABETES-

PREDIABETES

Innan en person utvecklar diabetes typ 2, har

hon/han i allmänhet nästan alltid befunnit

sig i ett förstadie till diabetes, prediabetes,

dvs. blodsockerhalten har varit förhöjd, men

inte så hög att den kunnat diagnostiseras som

diabetes. Prediabetes är betydligt vanligare

än vad som varit allmänt känt. Hos en frisk

person varierar sockerhalten vid fasta i blodet

mellan 4-5,6 millimol per liter (mmol/l) eller

72 och 100 mg/dl. En person definieras vara

i förstadiet till diabetes när åtminstone två

blodvärden mätts till  5,6-7,0 mmol/l (100–

126 mg/dl) och när man uppmätt ett eller

flera värden som är mellan 7,8-11,1 mmol/l

(126–200 mg/dl) i ett tvåtimmars glukos-

toleranstest. Personen anses därmed ha en

försvagad glukostolerans, med påföljande

förhöjd risk för att drabbas av diabetes i

framtiden. Många patienter med existerande

diabetes har haft prediabetes under 5-10 år

innan de diagnostiserats med typ 2 diabe-

tes. Därför har många av dem förändringar i

artärerna och i ögonen redan vid diagnos-

tillfället. Förstadiet kan bäst konstateras

genom att mäta blodsockernivån ca. en

timme efter en måltid, i stället för att bara

mäta glukos efter fasta.

Prediabetes är ett allvarligt medicinskt

tillstånd, som kan medföra en signifikant risk

för vävnadsskador. De goda nyheterna är att

personer i förstadiet kan förhindra att den

utvecklas till diabetes typ 2 genom att

förändra dieten och öka den fysiska akti-

viteten. Risken kan minskas med upp till 60

% om man går ned i vikt med en 5-10 %

och motionerar ½-1 timme om dagen (t ex en

rask promenad). En person i prediabetes-

stadiet bör snarast ändra på sina vanor, i

enlighet med vad som sägs i denna guide.

Alla överviktiga borde testa sig för diabetes

eller prediabetes.




5

HAVANDESKAPSDIABETES

(UNDER GRAVIDITETEN)

Bukspottskörtelns betaceller, som utsöndrar

insulin, förökas kraftigt under graviditeten

hos friska kvinnor och producerar insulin för

både kvinnan och fostret. Kvinnor, som

kontrakterar graviditetsdiabetes får helt

enkelt för lite insulin. Det kan förmodligen

härledas till en för hög produktion av ett

protein, benämnt menin. Det är också

förmodligen den bakomliggande orsaken till

diabetes typ 2 hos överviktiga personer.

Havandeskapsdiabetes kan skada den

normala utvecklingen hos ett barn. Denna

typ av diabetes upphör vid barnets födsel

men modern kan olyckligtvis få diabetes typ

2 senare i livet. Faktum är att hälften av

kvinnorna som lidit av havandeskapsdiabetes

utvecklar diabetes senare och blir diabetiker.

De kan motverka denna utveckling genom

att hålla sin vikt under kontroll, motionera

regelbundet och inta vissa kosttillskott, vilka

förebygger, dämpar och eliminerar den

oxidativa stressen och kronisk låggradig

inflammation.



Bild 1. Diabetesdiagnosen fast-

ställs via blodsockervärdet, bå-

de  vid fasta (till vänster) och be-

lastning (till höger). I Norden

och England mäts värdet i

mmol/l  och i Spanien och

USA i mg/dl. Omräkningsta-

let är 18.  Mellan hälsa och dia-

betes finns det ett grått om-

råde, som kallas prediabetes.




6

Bild 2. Ju högre värde desto

större risk för komplikationer.



KONTROLLERA DIN

BLODSOCKERHALT SJÄLV

Att själv kontrollera sin blodsockerhalt

tillräckligt ofta är av största vikt. Syftet med

livsstilsförändringarna är ju att få ned värdet

på blodsockret till så nära som möjligt friska

människors värden. Faste-värdet på morgo-

nen bör ligga under 6 mmol/l (110 mg/dl).

Glukosvärdena är som högst 30-60 minuter

efter en måltid och börjar sedan avta.

Mätningen efter måltiden syftar till att hitta

de högsta värdena. Denna mätning bör ske

ca 45 min efter måltiden i flesta fall. Dessa

värden borde inte överstiga 8 mmol/l (145

mg/dl). Genom mätningar efter måltiderna

lär diabetikern sig att välja sin kost så att han/

hon  kan hålla sockernivåerna under kontroll.

”Långtidsblodsockret” det så kallade HbA1C

(eller bara A1C) borde ligga under 6 % hos

diabetiker som har enbart dietbehandling

utan att behöva än mediciner. Om värdet är

högre borde behandlingen effektiviseras. De

som medicineras bör ligga på 6,5 % eller

lägre och de som använder insulin bör ligga

på 7,0 % eller under. Det individuella målet

kan dock ligga även lägre än på 6,5 %. Bland

de som använder metformin eller glitazon

(utan hypoglykemirisk) kan målet vara även

under 6 %. Värdena bör mätas i intervaller

om 3-6 månader bland dem som har en god

sockerbalans. I övriga fall rekommenderar

vi att man testar sina värden var 2-4 månad,

vid behov kanske även oftare. Forsknings-

resultat tyder på att bara en av tre diabetiker

har en god behandlingsnivå, dvs. A1C är

under 7 %. Två av tre har en så dålig balans

att de löper en avsevärd risk för komplika-

tioner.

Man kan tillämpa olika strategier vid blod-



sockerkontrollerna, t ex ett par gånger per

dag vid olika tidspunkter. Om du mäter

halten en gång om dagen, så bör du alternera

dagarna så att du får värden vid fasta och

efter olika måltider. Värdena efter en måltid

bör tas omväxlande efter frukosten, efter

lunchen eller middagen, för att få en

uppfattning om vilken typ av mat som ger

effekt på blodsockernivån. På detta sätt kan

du bilda dig en uppfattning om vad du ska

undvika i matväg. Utöver detta kan du några

dagar i månaden (2-4) ha kontrolldagar med

fyra mätningar/dag. Om du använder insulin

måste du mäta värdena fortlöpande för att

kunna följa upp effekterna av olika måltider,

motion och humörsvängningar. Av erfarenhet




7

vet vi att ju oftare man mäter sina värden,

desto bättre kontroll har man. Om du följer

dessa råd så kan du förebygga den toxiska

effekt, som en förhöjd sockerkoncentration

har på betacellerna i bukspottskörteln,

liksom på andra sårbara celler.

VAD SÄGER A1C-VÄRDET OSS?

A1C bildas när glukos reagerar icke-en-

zymiskt med aminosyror på hemoglobinet.

Ju högre blodsockernivån är desto större är

andelen av försockrat hemoglobin. A1C

speglar sockerbalansen i en tidsperiod på 8-

12 veckor. A1C anger den procentuella an-

delen av försockrat hemoglobin. A1C-värdet,

som förutsäger risken för komplikationer,

används kliniskt för att bedöma den glyke-

miska kontrollen över en längre period.

Generellt säger man att ett värde under 7 %

är acceptabelt. Olyckligtvis är det endast 1

på 3 som uppfyller detta krav. Icke-diabe-

tiker har ett värde på 5-6 % (33-40 mmol/l).

A1C är 


inte genomsnittet av blodsockret un-

der de senaste 2–3 månaderna, såsom man

ofta tror.

A1C värden över 7 % ökar risken för komp-

likationer. Genom att sänka värdet från 9 till

7 % reducerar man risken med 60 % för

retinopati, med 50 % för nerv- och njur-

skador och med 40 % för ateroskleros. A1C-

nivån kan kontrolleras med sunda matvanor,

motion, mediciner och kosttillskott enligt

riktlinjerna i denna guide.

SLUTPRODUKTER AV

FÖRSOCKRING (AGE)

Mången mat och dryck innehåller för-

sockringsslutprodukter, som kallas AGE

(Advanced Glycation Endproducts).  Några

exempel: AGE som härstammar från dieten

finns i Cola-drycker, majonäs, smör, bakelser,

kakor och munkar och i kött när man rostar,

friterar eller grillar köttet. AGE skadar

endotelet i artärerna och de blir styva och

drar ihop sig. AGE påverkar proteinerna

vilket får till följd att rynkor och andra

åldersförändringar uppstår. Dessutom

oxiderar AGE det “onda” LDL- kolesterolet,

vilket skadar artärerna.

AGE produceras också inne i kroppen vid

ökad sockerkoncentration i blodet. Det är

de dåliga nyheterna. De goda är att

kosttillskott som karnosin och benfotiamin

blockerar uppkomsten av AGE, såväl i dieten

som i kroppen, och blockerar dess negativa

effekter i ådrorna.

INSULINRESISTENS

Varje överviktig typ 2 diabetiker är resistent

mot insulin. Med det menas att insulin-

effekten försvagats. Man kan vara predispo-

nerad för insulinresistens delvis genom

ärftliga faktorer men insulinets effekt kan

också försvagas av fetma, rökning, rikligt al-

koholbruk, stress under längre tid, högt blod-

tryck, graviditet, fasta och av medicinering

med kortison och antidepressanter.

Orsaken till insulinresistensen kan vara en

störd förbindelse i själva bindningen till den

cellulära receptoren eller i dess funktion,

störningar i proteinerna som transporterar

glukos till cellerna. Problemet ligger i cellens

upptag av glukos eller inuti cellen vid äm-

nesomsättingen av glukos. En insulinresistent

persons bukspottkörtel kan producera ovan-

ligt mycket insulin och sålunda kan glukos-

värdet ligga även inom det normala. Men

var fjärde insulinresistent person utsöndrar

inte tillräckligt med insulin eller så är dess

effekter inne i cellen ofullständiga med på-

följande höga blodsockervärden. Hög glu-

koshalt i blodet skadar bukspottkörtelns

betaceller, vilket leder till en reducerad

utsöndring av insulin. Ju mindre som

bukspottkörteln producerar insulin, desto

mer avsöndrar fettcellerna toxiska fria

fettsyror, som i sin tur skadar betacellerna.

Fria fettsyror ackumuleras i levern, i vilken



8

de bekämpar insulinets effekter med högre

blodsockernivåer som följd.

Insulinresistens kan upptäckas genom ett

insulintest på samma gång som man

genomför ett glukostoleranstest. Det kommer

att visa om personen utsöndrar insulin

överhuvudtaget, normalt eller i överskott.

Patologiska värden i diabetes typ 2 kan

normaliseras genom att man helt enkelt

undviker stärkelse. Om du är resistent även

om du inte har manifest diabetes eller

prediabetes ännu så anmodar vi dig att i

förebyggande syfte följa riktlinjerna i denna

broschyr.

Diabetes kan förorsaka många komplika-

tioner. Akuta komplikationer (hypoglykemi,

ketoasidos eller koma) kan uppstå om inte

sjukdomen kontrolleras. Allvarliga och lång-

variga komplikationer är bl a hjärtkärlsjuk-

domar och förändringar i ögonen, nerver,

och njurar, impotens och att sår inte läks.

Rökning, förhöjt kolesterol, övervikt, högt

blodtryck och avsaknad av motion bidrar till

komplikationerna. Risken att drabbas av

komplikationer varierar människor emellan

på grund av genetiska faktorer. Diabetiker

med hjärtsjukdom eller njurskada levde

tidigare ca 12 år kortare än dagens diabetiker,

som får en förbättrad vård idag.



HUR UTVECKLAS

KOMPLIKATIONERNA OCH

HUR KAN MAN BROMSA DEM?

Det är fortfarande något osäkert hur

komplikationerna uppstår vid diabetes. Men

man vet dock att glukosen förorsakar pato-

logiska förändringar i vissa typer av celler,

vilka inte tål höga glukosnivåer. Sådana

celler kan lokaliseras till artärväggarna,

ögonnäthinnorna, hjärnan, nerver, binjurar

och njurar. Dessa celler tar in glukos utan

insulinets hjälp i proportion till blodsocker-

halten. Glucos skadar dessa celler genom att

KOMPLIKATIONER

bilda AGE inom ett par dagar eller veckor.

Ju yngre man är när diagnosen diabetes

fastställs, desto allvarligare kommer kompli-

kationerna att bli i framtiden. En av orsakerna

till organskadorna är att en diabetiker

förbränner glukosen biokemiskt på fel sätt,

ett sätt som benämns hexosaminvägen.

Förbränningen producerar toxiska fria

radikaler, i synnerhet superoxid (O

2

-) i cel-



lernas små energigivande kraftverk som

kallas mitokondrier. De fria radikalerna

skadar mitokondriernas membraner, vilka

börjar läcka, precis som oxiderande batterier.

Detta läckage orsakar patologiska föränd-

ringar i artärerna, hjärtat, ögonen, nerver och

njurarna.

HJÄRTFÖRÄNDRINGAR

Hjärtat och artärerna är de mest utsatta

organen för förhöjd glukos. Över 80 % av

diabetikerna drabbas av hjärt-kärlsproblem

och dör av dem, fastän de behandlas enligt

gängse rekommendationer. Vi anser att den

gängse vården måste uppdateras enligt våra

rekommendationer i denna guide.

Diabetes och hjärt-kärlssjukdomar tillhör

faktiskt samma familj av sjukdomar. Diabe-

tes förorsakar hjärtattacker och hjärtattacker

ger diabetes. Högt blodtryck ökar risken för




9

diabetes, liksom för hjärtattack och stroke.

Den bakomliggande orsaken är en felaktig

socker- och fettämnesomsättning samt en

latent brist på vissa vitaminer, mineraler,

spårämnen samt biologiskt aktiva peptider

och omega-3-fettsyror. För mycket socker i

blodet förstör kardiolipin, ett speciellt fett

som finns i hjärtat. Denna nedbrytning börjar

redan i förstadiet till diabetes. Kardiolipinet

(bokstavligen hjärtfett) är nödvändigt för

mitokondrierna i hjärtat, vilka producerar

energi till hjärtpumpen. När mitokondrierna

börjar läcka, minskar deras förmåga att

producera energi åt hjärtmusklerna. Följden

blir att hjärtat inte orkar pumpa blodet sam-

tidigt som de fria radikalerna fortsätter att

skada hjärtat. Denna onda cirkel kan leda

till hjärtinfarkt, hjärtsvikt och degeneration

(kardiomyopati) av hjärtat. Vissa speciella

kosttillskott kan bryta denna onda cirkel.

Bild 3. Mitokondrierna är små organeller vilka

producerar energi inne i cellerna. En organell är

en specialiserad underenhet inne i cellen med en

specifik funktion och den är inkapslad av sitt eget

lipidmembran. Förhöjt blodsocker och dess

förbränning via hexosaminvägen producerar

giftiga fria radikaler, vilka skadar det mitokondriala

membranet. Benfotiamin, karnosin, E-EPA och

andra kosttillskott skyddar mitokondrierna.

DIABETISK RETINOPATI –

SKADOR I NÄTHINNAN

Förhöjt blodsocker skadar obemärkt

näthinnans mikrokärl utan att några symptom

märks, tills man upptäcker det alldeles för

sent. Nästan samtliga typ 1 diabetiker

utvecklar näthinneförändringar under de

första 20 åren av sjukdomen. De som

kontrakterar diabetes före puberteten får

näthinneförändringar tidigare än de som

diagnostiseras senare. Var tredje person med

typ 2 diabetes visar tecken på retinopati vid

diagnostillfället.  Diabetisk retinopati är den

mest vanligt förekommande orsaken till

nedsatt syn hos dem som är i arbetsför ålder

och den tredje mest vanliga orsaken hos

äldre, över 65 år. Risken för retinopati kan

reduceras och dess framåtskridande kan

hejdas med en noggrann glykemisk kontroll,

laserbehandling och kosttillskott.

DIABETISK NEUROPATI

Nerverna är skadade delvis på grund av

arteriella förändringar. Socker förs in i såväl

det perifera som det centrala nervsystemet,

där det ombildas till alkohol (sorbitol och

polyol). Det kan i sig inte utsöndras från

nervcellerna, som därmed skadas. Ju högre

A1C-värde desto större risk för neuropati (fig 2).

Ca 8 % av typ 2 diabetikerna (T2D) visar

symptom och tecken på neuropati vid

diagnostillfället. Efter 10 år har 40 % och

efter 15 år 50 % drabbats av neuropati.

Symptomen visar sig som stickande känslor,

avdomningar, nedsatt känsla och smärtor.

Musklerna kan också förtvina.

DIABETISK NEFROPATI –

NJURSKADA

Femton år efter det att diabetes typ 1

fastställts, har 20–30 % av personerna ut-

vecklat mikroalbuminuri, som ett tecken på

en tidig njurskada. En av två med denna

skada utvecklar en njursjukdom. En av fem

med typ 2 diabetes har äggvita i urinen redan



10

vid diagnostillfället och efter 10 år är siffran

30 %. Tillståndet kan dock delvis hävas.

Årligen behöver tusentals diabetiker dialys

och njurtransplantation.

SÅR I FÖTTERNA

Sår har svårt att läka hos en diabetiker

beroende på dålig blodcirkulation samt brist

på zink och karnosin. Om såren har svårt att

läkas, speciellt fotsår, kan det leda till

kallbrand med amputation som följd. Vi

rekommenderar intag av kosttillskott (se

nedansidorna).



SEXUELL OFÖRMÅGA –

IMPOTENS

Nästan 80 % av alla män med diabetes–

i jämförelse med 25 % av män utan diabe-

Det yttersta målet är att förebygga eller att

åtminstone minska möjligheterna för dia-

beteskomplikationer: förändringar i kärlen,

nerv- och njurskador, depression och

glömska. Det kan finnas olika vägar att tillgå.

En riktig glukosbalans minskar signifikant

risken för komplikationer, men det är inte

tillräckligt med att endast kontrollera

sockerbalansen.  Balansen mäts ju genom

att man analyserar blodsockervärden och

A1C-värdet. Andra faktorer måste också

kontrolleras som t ex halterna av proteinet

CRP, kolesterol, triglycerider, homocystein,

B1- vitamin, magnesium, zink, leverenzy-

mer, kreatin och urinäggvita. Blodfetts-

analyser ger värdefull information om en

persons omega-3/omega-6 förhållande.

Årliga ögonundersökningar är också av vikt.

tes – har sexuell oförmåga till följd av sjuk-

domens påverkan på nerver och kärl. En

annan orsak kan vara för låga testosteron-

nivåer som är vanligt hos typ 2-diabetiker.

Trots att problemet är så vanligt ingår det inte

i sjukvårdens rutiner att fråga om potensen.

Problemet uppenbarar sig oftast efter 65 års

ålder. Men diabetikerna får erektil dysfuntion

10–15 år tidigare; somliga snart efter 30 år.

Ju längre en har haft diabetes, desto större

är risken. Karnosin är ett ypperligt kost-

tillskott, som bildar i kroppen kväveoxid

(NO), som behövs vid erektion. Det är inget

under att karnosin har blivit ett populärt

kosttillskott hos män med diabetes.



EGENVÅRD AV DIABETES

KOSTEN ÄR EN GRUNDBULT

VID BEHANDLING

AV DIABETES TYP

*Diabetes är en lipocentrisk sjukdom*

Diabetes typ 2 beror i grund och botten på

en onormal fettämnesomsättning. Med andra

ord, sjukdomen är lipocentrisk, inte

glukocentrisk, såsom man ännu allmänt tror.

Därför bör man flytta tyngdvikten vid

prevention och vård mot fettmetabolismen,

där bukfettet har en central ställning.

Abdominalt fett ackumuleras på grund av

överflödigt intag av såväl fetter som stärkelse,

vilken omvandlas i levern till fetter, med

fettlever som följd. Då stiger triglyceriderna

i blodet, vilket i sin tur ökar risken för

ateroskleros. För att minska risken att drabbas




11

av diabetes och dess komplikationer är det

ytterst viktigt att bli av med bukfettet!

Överviktiga människors fettceller, adipocy-

ter, har mindre insulinreceptorer och mera

beta-adrenergiska receptorer, vilka frigör

giftiga fria fettsyror. De i sin tur skadar celler

och producerar i deras mitokondrier fria

radikaler, som förstör bukspottskörtelns

betaceller. Då avtar insulinutsöndringen.

Denna process kallas lipotoxicitet (fett-

giftighet), och den leder till en onormal

glukos- och insulinmetabolism. Lipotoxicitet

kan förebyggas och vårdas bl a genom att

äta kolhydrater enligt den sk cellulosalinjen

och genom att inta etylesteriserad fiskolja

som kosttillskott.

NÄRING: STÄRKELSE KONTRA

CELLULOSA

Rätt näring är mycket viktigt i förebyggandet

och i vården av diabetes. Målsättningen med

dessa rekommendationer är att uppmärk-

samma diabetiker och hälsopersonal om

fördelarna med och nyttan av rätt näring

enligt senaste rön. För att uppfylla närings-

relaterade mål måste såväl diabetikern som

hälsopersonalen gemensamt sätta upp målen

och involvera diabetikern i beslutsprocessen.

ADA (American Diabetes Association) un-

derstryker vikten av lågkaloridiet eller en diet

med få kolhydrater i dess nyligen publice-

rade rekommendationer vid diabetes. Diet

enligt ovannämnda är dessutom effektiv vid

viktminskning. Dessa rekommendationer är

avsedda att hjälpa läkare att guida diabetiker

i deras vård av sjukdomen.

Vi anser att fettsnål och högkolhydratkost –

som ”officiellt” nuvarande rekommenderas

för diabetiker – grundar sig på spekulationer,

att den saknar vetenskaplig evidens och att

den ökar utsöndring av insulin med åtföl-

jandet fetma och försämrad prognos.

De flesta av kolhydrater får vi från olika

spannmål. Mjölk innehåller också en annan

typ av socker, laktos, upp till fem procent.

En halv liter mjölk om dagen rekommenderas

för barn då mjölk är en bra  kalciumkälla.

Våra kroppar är inte genetiskt gjorda för att

få energi från stora mängder fiberlösa kol-

hydrater som t ex stärkelse. Med dagens

populära sädesslagsdieter (t ex gröt, müsli)

har kolhydratsämnesomsättningen rubbats

hos ca ¾ av befolkningen, inklusive dia-

betiker, som helt enkelt inte kan ta upp denna

mängd kolhydrater. En stor del av stärkelsen

lagras som fett med fetma som följd. Vi

rekommenderar att man undviker måltider

med mycket stärkelse, t ex potatis, ris, banan,

squash och mat baserad på spannmål (gröt,

pasta och vitt bröd), pizza, kakor och andra

bakelser.

Enkelt socker känns igen på sin smak: sötma.

Många vet att man ska undvika alltför mycket

socker, men inte när det gäller pasta och

bröd, då dessa omvandlas till socker i krop-

pen på några få minuter. Potatis och ris skiljer

sig inte nämnvärt i detta avseende. Pasta är

bättre för diabetiker eftersom den höjer

blodsockerhalten långsammare än potatis,

bröd eller bordssocker. Grönsaker och frukt

innehåller mycket fiber och cellulosa, vilka

vi rekommenderar i stället för stärkelserik

föda. Den s k cellulosalinjen är betydligt

effektivare, också vid viktkontroll, än stär-

kelsediet (som rekommenderas av Diabe-

tesförbundet). Vi går emot de fördomar som

härskar inom näringsläran, som menar på att

endast kalorierna räknas vid viktminskning.

Den s k cellulosalinjen kan hjälpa typ 2 dia-

betiker och få sina blodsockervärden under

kontroll när andra dietförändringar eller

mediciner inte hjälpt.



VI REDOGÖR HÄR FÖR SKÄLET

DÄRTILL:

När vi äter stärkelse bryter ett enzym, amylas

– finns i saliv och tarmarna – ned banden

mellan olika glukosenheter och sockret kan

upptas i blodet. Amylas utsöndras av

salivkörtlarna och av bukspottskörteln. När

väl sockret absorberats i blodet, förs det ut

till kroppens delar där det behövs som energi

eller så lagras det som kroppens egen



12

energidepå som polymer, glykogen. Över-

skottet av glukos formas till glykogenmole-

kyler, vilka lagras i levern och muskelväv-

naderna, som snabbenergi, tills dess att vi

behöver den. Både stärkelse och glykogen

är glukospolymerer. Överskottssocker

ombildas till fett som lagras i höfter och

stussen. Av det skälet avråder vi från

stärkelserik mat. Om du inte kan motstå

denna typ av mat, så rekommenderar vi Kilo-

Stop -kapslar, vilka hämmar amylasaktivi-

teten och sålunda förebygger att glukos-

molekylerna tas upp i blodet från tarmarna.

Komplexa kolhydrater finns i två varianter:

fiberrika eller fiberfattiga. Huvudbestånds-

delen i fiberrika kolhydrater är cellulosa. Den

kan inte brytas ned av kroppen och därför

passerar den vårt matsmältningssystem utan

att tas upp. Trots att den inte kan användas

som energi, är cellulosafibrerna väsentliga

för tarmens normala  funktion,  renhållning

och hälsa. Fiberrika grönsaker och bär är de

absolut sundaste valen i människans näring

och de är förknippade med färre fall av dia-

betes, cancer, högt blodtryck, artrit mm.

Bland dessa grönsaker kan nämnas sallad

och broccoli samt olika bär. Ät din frukt,

pressa dem inte till juice såvida du inte fastar

med juice. När man äter den hela frukten

får man i sig den rätta mängden av naturliga

fibrer, vilket leder till rätt sockerupptag i

kroppen.

PROTEIN

Kött, fjäderfä, fisk och ägg är exempel på bra

proteinkällor. Proteiner sätter ned hun-

gerskänslorna. Proteinet ökar inte blod-

sockernivån direkt utan stimulerar fri-

sättningen av glykogen, som – processen



Bild 4. AGE bildas både i kroppen och vid

matlagning. Sockret reagerar med proteiner och

fetter. Ett av de försockrade proteinerna är

hemoglobin A1C. Ju högre dess värde desto mera

AGE har bildats i kroppen och desto större är

behovet av anti-AGE-substanser, såsom benfo-

tiamin och karnosin.



13

Foto: Osmo Lehtinen

benämns glykoneogenes – omvandlar pro-

teiner till glukos. Om det saknas insulin, kan

det resultera i en högre blodsockerhalt.

Det är viktigt att förstå att för stora mängder

av protein kan vara giftigt för njurarna. Ett

proteinöverskott ökar AGE i blodet om man

äter en diet med för mycket av AGE-innehåll

och aminosyra. Den förstärker bildandet av

AGE i kroppen. Vår rekommendation är ett

proteinintag på ca 0.8 g/kg med tonvikt på

proteiner av högt biologiskt värde och med

en låg halt av AGE. Man kan nå detta mål

genom att äta kyckling, fisk och ägg och

undvika köttproteiner. Koka, ånga, pochera

eller stuva maten i stället för att fritera, steka,

rosta eller grilla den.



FETTER

Det finns ingen som helst vetenskaplig

evidens för att fetter i kosten bör minskas,

snarare motsatsen. Vi vill dock varna för

rikligt intag av omega-6-fettsyror, vilka finns

i rypsolja och margariner.

Vår föda innehåller ett komplex av fetter och

oljor, vars basstruktur består av fettsyror.  Vi

äter åtminstone 20 olika fettsyror som klassas

som mättade, omättade och fleromättade

syror. De påverkar inte i sig blodsockret, utan

fetterna verkar indirekt genom att fördröja

upptagningen av kolhydrater och mag-

tömningen. Följdaktligen ökar blodsocker-

värdet om än sakta. Med andra ord, det är

därför en god idé att äta fettrik fisk några

gånger i veckan eller inta ett kosttillskott med

omega-3 vid måltiderna.

Alla kostfetter är inte lämpade för en

diabetiker. Diabetikern ska undvika mättade

fetter och transfett. Rött kött och mejeri-

produkter är exempel på mat som innehåller

stora mängder mättat fett.  Transfetter finns i

margarin, kakor, bakelser och glass samt i

de flesta maträtter som serveras på res-

taurang.


Skillnader föreligger även i kostens fler-

omättade fetters sammansättning och det

bästa exemplet på den är skillnaden mellan

omega-3-fettsyrorna och andra kostlipider.

I det västerländska samhället står omega-3-

fettsyror endast för en liten del av det dagliga

intaget av fettsyror.

Tonfisk, forell och lax är rika på omega-3-

fettsyror. Självklart också fiskoljekosttillskott.

Mindre mängder av omega-3-fettsyror är

också naturligt förekommande i biff- och

griskött samt fjäderfä. Rött kött utgör en källa

till omega-3-fettsyror för de personers som

äter mycket kött trots de begränsade halterna

av dessa fettsyror.

När man ska värdera kostens fleromättade

fetter är det viktigt att kontrollera omega-6-

och omega-3- förhållandet. Vegetabilisk olja




14

är rik på omega-6 och fiskolja på omega-3.

Det finns vegetabiliska oljor som innehåller

omega-3 (i form av alfalinolensyra, ALA) men

dess biologiska verkan är klart sämre än

fiskoljans (EPA och DHA). Omega-6 och

omega-3 tävlar med varandra i cellerna och

därför är balansen mellan dem mycket viktig.

Det ideala förhållandet omega- 6/omega-3

är 1:1 eller 2:1, vilket råder i Japan där man

åter mycket fisk. I vår västerländska diet är

proportionerna ofta 6:1 ända upp till 30:1.

Detta betyder att omega- 6 överskuggar

omega-3ans välgörande effekter. Medel-

havsdieten ger en bättre proportion på grund

av ett rikt fiskintag.

En diabetiker skulle behöva äta flera mål fet

fisk om dagen för att tillfredsställa sitt behov

av omega-3, i synnerhet fettsyran EPA. Ett

bra alternativ är EPA-haltig fiskolja som

kosttillskott. Dosen bör vara 1-3 g.

När du förändrar dina matvanor, kom ihåg

att mäta dina blodsockervärden. Genom att

reducera den glykemiska belastningen i din

mat, kan det leda till att du måste reducera

ditt medicinintag, för att undvika hypo-

glykemi.

KOSTTILLSKOTT

Den dagliga dosen av vitaminer och

mineraler, som hälsovårdsmyndigheter

rekommenderar för den friska befolkningen,

kan inte appliceras på riskgrupper och

diabetiker, eftersom deras behov är betydligt

större. Skälet härför är att diabetiker avger

mer urin än en icke-diabetiker och med

urinet utsöndras väsentligt större mängder

näringsämnen. Kosttillskott förebygger brist

på vitaminer, håller blodsockerbalansen i

schack och förebygger försockring, dvs.

komplikationsrisken minskar. Kosttillskott,

vilka är av stor betydelse för diabetiker,

inkluderar omega-3-fettsyror, karnosin,

krom, magnesium, selen, zink och vita-

minerna B, C och E.

Omega-3-fettsyror och karnosin dämpar

genetiska fel, oxidativ stress och kronisk

inflammation. Andra kosttillskott som

alfalipoinsyra, benfotiamin, karnosin samt

B6-vitaminet förebygger försockring av

proteiner och fetter (t ex LDL-kolesterolet).

Folsyran, vitaminerna B6 och B12 förhindrar

en ackumulering av homocystein. Q 10 och

E-EPA förebygger skador i mitokondrierna,

som orsakas av kolesterolnedsättande

mediciner (statiner).



Benfotiamin

Benfotiamin är lipofil analog av B1 vitamin

(tiamin), vilket reducerar risken för pato-

logiska förändringar i artärer, ögon, nerver

och njurar. En forskningsgrupp, ledd av

professor Paul Thornalley vid Warvick-

universitetet (UK), har visat att diabetiker

lider brist på tiamin och att denna brist i

kärlcellerna är förknippad med kompli-

kationer. Den låga koncentrationen av tiamin

i blodet hos diabetiker beror inte på brist på

tiamin i kosten. Bristen är snarare betingad

av att tiaminet förs ut ur blodet till urinen ca

15 gånger snabbare än normalt. Professor

Thornalley menar att ”en diet med kost-

tillskott kan vara en framkomlig väg för att

minska risken för komplikationer”. Det mest

effektiva och säkraste tiaminet kallas ben-

fotiamin. Professor Jaime Uribarri vid Mount

Sinai sjukhusets njuravdelning i New York

föreslår att diabetiker ska inta ca 300 mg per

dag kontinuerligt då benfotiamin är en

effektiv AGE- blockerare (se ovan AGE).

Karnosin

Karnosin är ett (endogent) protein (dipeptid),

ett anti-försockringsverkande medel, som

reducerar risken för diabeteskomplikationer,

t ex njurskada. Mängden karnosin i kroppen

minskar med tilltagande ålder men den kan

återställas med intag av karnosin som

kosttillskott. Karnosin ökar betacellsmassan

i bukspottskörteln och hämmar oxidering

och karbonylering, två patologiska bio-

kemiska reaktioner vid diabetes. Karnosin

förebygger försockringen av LDL-kolestrolet

och dessutom läker det sår snabbare. Kar-



15

nosin skyddar levern mot alkohol-relaterad

skada. En vuxen diabetiker behöver 800-

1200 mg karnosin varje dag. Den dosen kan

fördubblas vid sårläkning. Zink och E vi-tamin

förstärker effekten av karnosin. I hälso-

kostaffärer finns det kombinationstabletter

som innehåller alla tre ingredienser.



E-EPA (etyl-EPA)

E-EPA är en höggradigt raffinerad fiskolja

(omega-3), som rekommenderas till dia-

betiker, hjärtsjuka och personer, som lider

av mentala problem (1000–2000 mg per

dag). E-EPA förebygger nedbrytningen av

cardiolipinet i hjärtat och skyddar artärerna

från att bli stela och hårda. Den förstärker

de positiva effekterna av statiner och dämpar

sido-effekterna samt förbättrar lipidprofilen

i blodet som innebär att triglyceriderna

minskar och förhållandet mellan omega-3/

omega-6 förstärks. E-EPA är också ett utmärkt

antiinflammatoriskt medel och den balan-

serar stresshormonerna kortison och kortisol

samt motverkar insulinresistensen. E-EPA

minskar inälvsfettet och penetrerar hjärnan

betydligt bättre än traditionella omega-3-

fettsyror och förebygger därigenom min-

nessvårigheter, depression och demens. E-

EPA botar och minskar risken för icke-

alkoholorsakad fettlever, vilket är allvarligare

än man tidigare trott i synnerhet hos dia-

betiker och överviktiga personer. Ett bra

alternativ är etylesterisedad fiskolja, som

innehåller 90 % omega-fettsyror inklusive E-

EPA och E-DHA.

Krom

Det rekommenderade dagliga intaget av

krom är 50-200 microgram (µg), men en

diabetiker behöver det dubbla. Insulin kräver

krom som en samverkande faktor. Ett adekvat

intag av krom kan minska A1C med ca 1 %

(se ovan). Krom minskar dessutom behovet

av sötsaker. Organiskt krom – som krom-

nikotinat eller picolinat – minskar även

depressionstendenser.




16

Magnesium

En diabetiker avsöndrar mer magnesium ut i

urinet är en icke-diabetiker, och följdaktligen

lider de av magnesiumbrist. Olyckligtvis,

analyserar inte läkare magnesiumhalten i de

röda blodcellerna och bristen varken upp-

täcks eller behandlas. Magnesiumbrist ökar

risken för arrytmier, högt blodtryck, stroke

och hjärtproblem. Diabetiker behöver 350–

700 mg extra magnesium per dag. B-vitamin

förstärker upptagandet och effekten av

magnesium.



Zink

Diabetiker behöver extra zink för att

förebygga oxidativ stress och inflammation.

Forskning visar att många diabetiker lider

brist på zink och zinkbrist är dessutom en

obereonde riskfaktor för hjärtattacker.  Zink

förbättrar immunsystemet mot infektioner

och för tidigt åldrande. Zinktillskott ökar

nedsatt testosteronhalt hos äldre män.

Behovet hos en diabetiker är 15-30 mg extra

om dagen.

Selen

Selen är en versatil vattenlöslig antioxidant

som skyddar kroppen mot oxidativ stress.

Organiskt selen är mer effektivt än icke-

organiskt. 200 mikrogram om dagen är vår

rekommendation för diabetiker.



C- och E-vitamin

C- och E- vitaminer skyddar cellerna mot

oxidativ stress. Man kan inta 500 mg C-Vita-

min och 200-500 mg E-vitamin om dagen

under en lång period. Nämnda vitaminer

skyddar artärerna mot förträngning och

hårdhet som orsakas av ett för högt blod-

sockervärde. Vitaminerna samverkar syner-

gistiskt med de andra kosttillskotten som

nämns i denna guide.



Folsyra och andra B-vitaminer

Hos diabetiker byggs homocystein upp, en

toxisk svavelhaltig aminosyra, vilken ökar

risken för retinopati, åderförkalkning,

hjärtattack, minnesförlust, depression,

demens och benskörhet. Det normala

referensvärdet för homocystein ligger på 5–

15 µmol/l, men risken för diabetiska

komplikationer börjar redan vid värdet 7

µmol/l och uppåt. Ett intag av en kombi-

nation bestående av folsyra, B6- och B12-

vitaminer förebygger ackumulering av

homocystein.

Nikotinsyra (vitamin B3, niacin)

Nikotinsyra är det mest effektiva medlet för

att öka halten av det goda HDL-kolesterolet.

Det här är mycket viktigt för diabetikerna,

eftersom de ofta har lågt HDL, högt LDL och

triglycerider. Niacin sänker triglycerider samt

en faktor Lp(a), som förorsakar blodpropp.

En kombination av niacin och statiner ger

bättre effekt hos en diabetiker än statiner

allena. European Consensus Panel rekom-

menderar att kombinera niacin med statiner,

tillsammans med livsstilsförändringar, som

en bra strategi vid diabetes och metabolt

synd-rom. Niacin kan ytterligare sänka A1C.

Det finns kosttillskott som innehåller i en och

samma tablett benfotiamin och krom bundet

till nikotinsyra. Alla individer tål dock inte

niacintillskott. Flush är den vanligaste

bieffekten.

Alfalipoinsyra

Alfalipoinsyran har skrivits ut till diabetiker

i bl a Tyskland sedan 1966, och den daliga

dosen ligger på 200–600 mg. Syran liknar i

mångt och mycket karnosin.

Ubiquinon (Q 10)

Q 10 är en vitaminliknande substans, som

producerar energi i de intracellulära

mitokondrierna. Det är också en antioxidant,

precis som E-vitamin. Q 10 används som

medel för att förebygga hjärtattacker och

myopati. Den begränsar också sidoeffekter

av statinbehandling, t ex muskeltrötthet.

Samtliga ovannämnda kosttillskott kan intas

dagligen och kontinuerligt och om så skulle

behövas, tillsammans med annan medicin.

Dessa kosttillskott förorsakar inga bieffekter

om riktlinjerna i denna guide följs som avsett.



17

FYSISK AKTIVITET

Regelbunden aerobisk fysisk träning

förbättrar insulinkänsligheten i hela kroppen

hos typ 2 diabetiker redan på en vecka. Detta

kräver ca. 50 minuters daglig träning med

en intensitet som motsvarar 70 % av det

maximala. Om du inte ännu är van vid att

motionera regelbundet, råder vi dig att börja

med lätt motion och gradvis öka dosen för

att undvika muskel- och ledskador. En

regelbunden motion hjälper upp humöret,

förbättrar den allmänna fysiska konditionen

och hjärt-kärlhälsan samt förbränner energi

(kalorier) som hjälper dig att hålla din vikt

under kontroll. Motion är också ett medel

mot insulinresistens och frigör karnosin från

musklerna som förebygger försockringen av

proteiner och fett. Regelbunden fysisk

aktivitet kan förebygga typ 2 diabetes hos

personer med försvagad glukostolerans.

Diabetikerna måste lära sig att tolka effek-

terna av motion, måltider och medicinering

när de läser av blod-sockervärdena för att

undvika hypoglykemi.



SÅ HÄR MÄTER DU DITT

BLODSOCKER VID TRÄNING

Källa: Mayo Clinic.com

Vi föreslår att du mäter och för bok över dina

blodsockervärden före, under och efter fysisk

aktivitet. Det hjälper dig och ditt hälso-

vårdslag att se hur du reagerar på aktiviteten.

Genom denna avläsning kan du förebygga

att drabbas av låga och för höga blod-

sockervärden (hypoglykemi respektive

hyperglykemi) samt höga nivåer av keton i

urinet (ketoacidos). De ovannämnda ger dig

information om när du kan börja med

motion, kontrollera blodsockret och vad du

ska göra när du har alltför låga blodsocker-

värden. Om du varit inaktiv under en tid eller

lider av någon annan sjukdom, måste du

rådfråga din läkare innan du sätter igång.

Följande riktlinjer gäller när du börjar

motionera eller utöva fysisk aktivitet:

Före övningarna: Mät din blodsockernivå två

gånger. Du måste försäkra dig om att den




18

TACK


Vi vill tacka vår gode vän Dr Timo Kuusela, själv diabetiker,

för värdefulla råd vid författandet av dessa riktlinjer. Dr Kuu-

sela har lång erfarenhet av den sk. cellulosalinjen (att undvika

stärkelseintag) när han vårdat sin typ 2 diabetes.

inte är för låg och att den inte faller för lågt

heller under och efter övningarna. För att

undvika svängningar i nivån, bör du läsa av

den 30 minuter innan och strax före. Då kan

du se var du ligger innan du börjar

aktiviteten. Undvik problem genom att följa

nedanstående rekommendationer:

Lägre än 5,6 mmol/l  (100 mg/dl): oavsett

diabetestyp, ät en snack med kolhydrat-

innehåll, en fruktkaka eller kex.

5,6 –13,9  mmol/l  (100-250 mg/dl): för de

flesta är detta ett säkert intervall före fysiska

övningar.

13,9  (250 mg/dleller högre: testa ditt urin

för ketoner. Om de verkar vara på en moderat

eller hög nivå ska du inte börja med några

övningar. Vänta tills de gått ned.  Det höga

värdet är indikation på att du har för lite

insulin för att kontrollera blodsockret och det

kan leda till ketoacidos. Den kan förefalla

om blodsockret överstiger 15 mmol/l (270

mg/dl).

16,6 mmol/l (300 mg/dl) eller högre: oavsett

diabetestyp, så ska du inte utöva fysisk

aktivitet. Du måste få ned värdena eftersom

blodsockervärdet kan stiga och leda till

ketoacidos.

Under övningarna: kontrollera blodsockret

var 30:e minut. Speciellt viktigt är det att läsa

av nivån, om du påbörjar övningarna för

första gången, prövar en ny aktivitet eller

sport eller utökar tiden för övningen. Om du

tränar mer än en timme, speciellt om du har

typ 1 diabetes, läs av värdena en gång i

halvtimmen. Om värdet är 3,9 mmol/l (70

mg/dl) eller inte så lågt, men visar symptom

på låg blodsockernivå, skakig, svag, nervös,

svettig eller konfunderad,  måste du äta en

snack för att få en källa till snabbverkande

socker. Exempel på den är bl a: två-tre

glykostabletter (druvsocker), fruktjuice, en

vanlig läsk  (dock varken dietläsk eller cola)

eller några bitar karameller.

Gör en ny avläsning 15 minuter efter intaget

av mellanmålet. Om värdet fortfarande är för

lågt, ät en till och läs av efter 15 minuter

igen. Ditt värde ska upp till 3,9 mmol/l (70

mg/dl).

Efter övningen: mät ditt blodsocker

åtminstone två gånger, en gång efter att ha

avslutat övningarna. Ju mer intensiv som

övningen varit, desto längre har blodsockret

påverkats. Mät en gång till för att vara riktigt

säker på att du inte utvecklar hypoglykemi,

som kan inträffa flera timmar efter avslutad

övning.  Den fysiska aktiviteten använder ditt

reservlager av socker i muskler och lever.

Och när kroppen bygger upp detta lager

igen, tar den socker från blodet och

blodsockernivån sjunker.

Du kanske tror att testandet av värdena tar

mycket tid i anspråk. Kom då ihåg, att när

du och din hälsovårdspersonal kan din

kropps svar på dessa övningar, kan du

förmodligen dra ned på avläsningarna.



19

Jag rekommenderar varmt denna förträffliga bok åt

hälsovårdspersonalen och åt var och en som vill

sätta sig in i detta fascinerande område, näring och

mental hälsa, samt befrämja sin egen hälsa och sitt

välbefinnande.



            Trygve Roos, DPhil, Distinguished Professor.


20

Diabetes mellitus är ett tillstånd, som kräver noggrann vård, i vilken patienten själv

är den som styr vården. Även om professionella både inom näring och hälsa deltar

i behandlingen, är det till syvende och sist patienten som är ansvarig för resultatet

av behandlingen. Det är endast diabetikern själv som kan lära sig att handha

kontrollen över tillståndet. Det krävs en fortlöpande observation och mätning av

effekterna av det målmedvetet genomförandet av livstilsförändringarna (motion,

näring och medicinering) på blodsockernivån och välbefinnandet. Dessa riktlinjer

innehåller information som du inte hittar någon annanstans. Några av våra åsikter

går isär med nuvarande ”officiella” kostråd, vilka enligt vår uppfattning saknar

vetenskaplig bakgrund och försämrar prognosen. Vi vill erbjuda alternativ som bygger

på forskning och klinisk erfarenhet för dem som måste leva med diabetes.

Vi behandlar inte medicineringen av diabetes, utan bara nämner något om den

i förbigående.

2008

Foto: Osmo Lehtinen



Dr Matti Tolonen

är läkare, näringsexpert och docent

i folkhälsovetenskap vid Helsingfors

universitet, Finland.

www.biovita.fi/svenska/tolonen.html

Dr Pentti Raaste

är allmänpraktiserande läkare och

själv diabetiker. Han har sin läkar-

mottagning i Fuengirola, Spanien.



Tel +34-95247 5290

Yüklə 145,71 Kb.

Dostları ilə paylaş:




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə