I selen, en tidning för dig med ledarhund

I selen, en tidning för dig med ledarhund.

Nummer 1 2012

Detta är en utskriven, något förkortad version av taltidningen I selen.

Hej och välkomna till årets första I selen som kommer ungefär samtidigt som årets första fästingar. Vilket sammanträffande!. I selen ges ut av Synskadades Riksförbund, produceras på Iris Media och jag som är redaktör för tidningen heter Sune Olsson.

Innehåll:

Eva Björk som är ansvarig för ledarhundsverksamheten talar bland annat om Ledarhundens dag, tjänstehundskortet för ledarhundsförare, nytt avtal med leverantörerna, en träff som har varit hos Astma-Allergiförbundet, och även om relationerna SRF och leverantörerna. Slutligen pratar hon om den geografiska indelningen av konsulenternas områden.

Inslag två är Joachim Kåhlman från SLHF, Sveriges Ledarhundsförare, som pratar om SLHFs verksamhet, bland annat att det blir ett betydligt kortare årsmöte inom den föreningen i år, och att SLHF är missnöjda med det nya kursupplägget.

Sen är det veterinärprat med vår egen veterinär Jenny Garland. Hon pratar idag om hundfoder och hundar som väger för mycket. Därefter ett gäng artiklar ur fackhundpressen.

Den 25 april är det ledarhundens dag, en internationell dag. På kvällen den 25 april, en onsdag, är det Radio SRF som handlar just om ledarhundar. Så lyssna på det. Man går in på radio.srf.nu.

Jenny Garland vår förbundsveterinär puffar för att ni som behöver ska omedelbart beställa fästingmedel för nu är fästingarna igång i full styrka och full fart. Ring till Nettan Grönholm tel [phone] och beställ, och medlet kommer till er på posten.

Vi börjar med Eva Björk.

Den 25 april är det ledarhundens dag. Vad ska SRF göra då, Eva.

- Riksförbundet kommer inte att göra något särskilt mer än att vi kommer att gå ut med ett pressmeddelande och vi kommer att ha ett webradioprogram om ledarhundar. Vi ska inte ha någon stor aktivitet som vi hade förra året då vi var på Centralen i Stockholm. Av erfarenheterna från förra året tycker vi att det vore roligare om det fanns lokala aktiviteter runtom i landet. Då vill vi gärna att ledarhundsförarna går ihop sig några stycken lokalt och kanske ordnar någon aktivitet där man bor, tar kontakt med pressen och kanske ordnar någon uppvisning eller informationsverksamhet. Vi har också sagt att våra konsulenter kan stå till förfogande. De kan inte vara på många ställen samtidigt men vi har ju våra några stycken att ta kontakt med. Leverantörerna sa efter förra året att de gärna medverkar någonstans i närheten av där de bor. Och leverantörer har vi ju också på flera ställen i landet. Så ta gärna kontakt med dem som finns i närheten där ni bor och ordna någon aktivitet och väck lite uppmärksamhet på internationella ledarhundsdagen den 25 april.

Det är alltså hög tid att planera lokala aktiviteter.

- Ja det är det absolut.

Brukarråd mellan SLHF och SRF har ni haft nyligen?

- Vi hade ett brukarrådsmöte den 7 mars tror jag. Vi pratade om det här lilla lite sladdriga tjänstekortet som alla ledarhundsförare har.

Om man har ett skadat kort är det bara att ni kontaktar Eva Sahl så skickar vi ett nytt, vi har fotot kvar så det är lätt för oss att göra nya. Men vi håller också på att se över om vi måste utforma det på något annat sätt.

Vad pratade ni mer om?

- Vi pratade om att det är ett nytt avtal på gång, eller ska börja planeras. Hjälpmedelsinstitutet har avtal med fyra leverantörer för SRFs räkning så att SRF kan köpa ledarhundar. Det avtal som gäller nu började gälla 2010 och har förlängts så att det kommer att gälla till och med 2013. Tio, elva, tolv, tretton. Nästa år måste vi ha ett nytt avtal och det ska gälla från 2014. Man kan tycka att det är långt dit, det är nästan två år, men under början på hösten ska vi se över nuvarande avtal och ta fram ett förfrågningsunderlag. Det här är en offentlig upphandling så det ska ske efter konstens alla regler. Sen ska det gå ut till tänkbara eller möjliga leverantörer, så att de som vill kan lämna in anbud på ett sånt sätt att nya avtal från 2014 ska kunna slutas i början av år 2013. Att det är så där lång framförhållningstid beror på att det tar ett halvår att dressera en ledarhund. Om man ska ha ledarhundar från början av 2014, vilket vi vill, måste avtalen slutas i väldigt god tid så att leverantörerna kan planera för det.

Är det också uppstyrt i avtalet hur många schäfrar och hur många labbar det ska vara?

- Ja, det ingår i avtalet. Som det är i dagsläget köper vi 40 hundar om året. Av dem är en pudel, fyra schäfrar och två blandras golden labrador. Resten är labbar, 33 stycken.

- Vi pratade om det här med Astma-Allergi-förbundet på brukarrådet. Vi har varit och hälsat på dem. Det var Håkan Thomsson, SRFs ordförande, jag från ledarhundsverksamheten, och Ida Östlund från SLHF. Vi var inbjudna av Astma-Allergiförbundet för att någon av anmälningarna till DO de skulle yttra sig över. Det var därför de undrade över anmälningarna och vad som gäller. Vi var rörande överens om att den överenskommelse med Astma Allergi som vi har om att försöka lösa den konkreta situationen på plats när en ledarhundsförare och en person med hundallergi är på samma ställe. De tycker inte heller om att personer säger att det kan komma en hundallergiker och att hundar inte får komma in. Det tycker inte de är ett argument de står bakom. Däremot är de angelägna om att det måste kunna finnas restauranger som riktar in sig på att de som har hundallergi är välkommen hit, här släpper vi inte in ledarhundar.

- Vi talade också om relationen mellan SRF och leverantörerna, som det också står lite om i Ledarhunden, SLHFs tidning.

Det låter inte som ni är helt kontanta, ni och leverantörerna. Är det så?

- Vi har diskuterat en del saker. Vi har ett avtal oss emellan som vi följer när det gäller att godkänna hundarna medicinskt och dressyrmässigt och anlagsmässigt. Det har uppstått en del diskussioner, jag tror att det mest handlar om ögonspeglingen. Det finns ett antal ledarhundsämnen som har antingen föräldrar eller far- eller morföräldrar som har katarakt. När vi ser att släktingen till den blivande ledarhunden har det begär vi in en ny ögonlysning av den blivande ledarhunden för att se att den inte har börjat utveckla katarakt när vi köper den. I avtalet står det att hundarna ska vara ögonlysta inom det senaste året. Ibland händer det att det kanske är elva månader sen, då begär vi en ny om det finns gråstarr i släkten. Om det visar sig att den hund vi skulle köpa har gråstarr köper vi den inte. Men om den inte har det köper vi den om den är godkänd i övrigt. Jag vet inte hur vanligt det här har varit, om det är något som har blivit vanligare på senare tid. Men det är i alla fall något vi har uppmärksammat och tagit fram rutiner för. Det kan vara andra saker också som vi vill ha in extra undersökningar om, om vi ser något i veterinärjournaler när vi ska köpa hundar. Vi vill köpa friska hundar naturligtvis, eftersom de ska jobba som ledarhundar ska de i alla fall inte vara synskadade, det verkar ju dumt.

Enligt din uppfattning går inte SRF och någon av leverantörerna på total kollisionskurs?

- Nej, det är mer om rutiner runt hur vi ska tillämpa avtalet.

- Som vi pratade om i förra I selen har vi gjort en förändrad arbetsfördelning inom ledarhundsverksamheten, och förändringar inom kursverksamheten också. Nu är det i princip nya förare som får gå på kurs, gamla förare får direktleveranser och vi kör in så många av hundarna som vi har möjlighet till med vår egen personal. Det är för att spara pengar eftersom anslaget har varit oförändrat i många år. Vad vi också har gjort, och som jag vill påminna om, är att vi har en gjort en geografisk indelning av Sverige där konsulenterna har sina områden. Bor man i ett område har man en konsulent som är den man ska kontakta. Förut har det varit så att man har kunnat ringa vem som helst. Men det här är för att vi ska vara säkra på att alla ledarhundsförare har en konsulent som vet att den har ansvaret för de personerna, och för att vi ska undvika långa resor så mycket som möjligt men ändå få en rimlig arbetsfördelning.

- I Norrland och Dalarna är det Roger som har hand om förarna. Ni är inte jättemånga men ni är utspridda. Ni som bor i Mälardalen ska kontakta Laila. ni, eller vi, är väldigt många men bor ganska tätt. Barbro har hand om er som bor i Östergötland, Kalmar och Blekinge. Barbro jobbar ju halvtid från i år. Jenny som bor i Skåne har hand om skåningarna, också ganska många på begränsad yta. Bengt har hand om Halland, Kronoberg, Jönköping, Göteborg och södra delarna av Älvsborg och Bohuslän. Och Maria har hand om norra delarna av Bohuslän och Älvsborg, Skaraborg och Värmland. Bengt och Maria kommer väl att gå in lite på varandras områden eftersom de bor i ungefär samma område.

- Tanken är alltså att det är er konsulent som ni kontaktar när ni behöver support eller har frågor. Känner ni er osäkra på vem det är ringer ni den ni brukar så får den slussa vidare.

oachim Kåhlman, ordförande för Sveriges Ledarhundsförare, SLHF.

När blir årsmötet i år, Joachim?

- I år blir det lördagen den 28 april, i början på långhelgen runt första maj. I år blir det dessvärre bara lördagen. Vi har ju tidigare i alla år i princip hållit våra årsmöten under en helg på Almåsa. Men i år har vi inte fått några fondmedel, vi har fått nobben från alla vi har sökt från och det gör att vi inte kan ha en sådan typ av helgkurs, utan vi får ha ett möte på dagen. Vi kommer att vara i Gotlandssalen på Gotlandsgatan i Stockholm.

Hur går det till med resorna, vem betalar dem?

- Eftersom vi inte har fått några pengar har vi dessvärre inte några pengar att betala resor. Det blir tyvärr så att den som har möjlighet att komma och bekosta sina resor själv eller kan söka privata fondmedel för att resa är välkomna till mötet. Vi har också i den inbjudan som har gått ut till medlemmarna rekommenderat ett par hotell om man skulle vilja sova kvar i Stockholm. Men vi har ingen möjlighet att hjälpa till att arrangera varken resor eller boende, tyvärr.

Vad kostar det att vara med på årsmötet?

- Kostnaden för den enskilda är bara resan. Att bara delta på årsmötet har ingen kostnad.

Har ni några extra stora frågor att ta ställning till i år? Det brukar alltid vara stadgefrågor?

- Vi har faktiskt ingen stadgeändring. Den stadga som är från 2010 är fortfarande den som gäller. Det finns några motioner som naturligtvis är viktiga, men det är inga avgörande frågor för organisationer eller ledarhundssverige. Vilket naturligtvis känns väldigt skönt när vi förstår att det kanske inte är så många från landet som har möjlighet att komma. Däremot har man möjlighet att poströsta i föreningens styrelseval. Så den demokratin fungerar ändå om man inte har möjlighet att vara där.

Men det här måste betyda väldigt mycket för föreningen att ni inte har möjlighet att hålla ett årsmöte på samma sätt som tidigare?

- Visst gör det det. Det är jättetråkigt, för ett årsmöte innebär inte bara en massa beslut utan också en möjlighet för medlemmarna att träffas och diskutera viktiga frågor. Vi som sitter i styrelsen får väldigt mycket viktig information från medlemmarna. Allt det här går vi miste om. Så det är jättetråkigt. SLHF generellt har en väldigt liten budget och får väldigt lite pengar, och då blir det tyvärr så här.

Vilka är de största frågorna som ni jobbar med?

- Vi jobbar alltid med tillgänglighetsfrågan. Det har varit den överskuggande frågan under flera år. Vi hoppas fortfarande på att det i slutänden ska mynna ut i en antidiskrimineringslag där ledarhundsekipage är inkluderade. Vi jobbar mycket med den frågan. Vi har träffat Diskrimineringsombudsmannen och vi har träffat Astma- och Allergiförbundet, tillsammans med SRF nyligen. Vi jobbar på olika plan med det. Sen följer vi naturligtvis ledarhundsverksamhetens arbete på olika sätt och deltar i brukarråden och har också annan input från vad som händer inom verksamheten. Det har varit mycket förändringar där så det har tagit ganska mycket tid och kraft.

Upplägget med kurser har ändrats. Grundkurs tre är slopad. Vad har ni för synpunkter på det ändrade kursupplägget?

SLHFs uppfattning är att så många som möjligt ska få gå på kurs. Vi tror att GK1:orna är väldigt viktiga även om man har haft en hund förut. Ska man lära känna en ny individ samtidigt som ens vardagsliv rullar på med familj och barn och jobb och matlagning, allt det där som man kan koppla bort när man är på kurs… Vi är oroliga att förarna kommer att få en sämre start jämfört med vad man fått när man går på kurs. Att då GK3:an är försvinner är också allvarligt. Dels för att det har gett ledarhundsverksamheten en bra möjlighet att följa upp hur det faktiskt går för förare och hund ger det förarna en möjlighet att mötas och byta erfarenheter som försvinner, och det är ganska allvarligt.

Är ni i styrelsen helt motståndare till de nya idéerna?

- Ja det får man väl säga. Vi tycker att direktleveranser i vissa lägen är bra, men det måste vara på förarens egna villkor. Om det är så att föraren själv har en livssituation där en direktleverans passar bäst är det naturligtvis det den ska få. Men grundidén måste ändå vara att så många som möjligt får gå på kurs.

Eva Björk sa i förra numret att verksamheten går med en miljon i underskott. Hur tycker ni man ska göra när det fattas en miljon?

- Ett av de stora problemen är förstås att anslagen inte har höjts. Det är ganska konstigt att det är samma summor man får år efter år trots inflationen både vad gäller löner och andra kostnader. Så det är grundproblemet. Sen är det möjligt att det finns andra sätt att disponera de pengar man får för ledarhundsverksamheten. Men det är en något större fråga och inte helt enkel att rakt upp och ner säga att man kan göra si eller så.

Ni kan inte säga gör så här i stället så funkar det?

- Nej, det är för tidigt. Vi har naturligtvis tittat på olika scenarier. Vi har också bett att få ta del av de siffror som finns för verksamheten. Men vi har inget förslag på vad SRF borde göra.

Sammanfattningsvis kan man säga att ni tycker det här är ett dåligt beslut?

- Ja, det tycker vi. Vi är oroliga för att man inte har tänkt igenom vilka konsekvenser det kommer att få när det gäller både kvaliteten och hur det kommer att gå för förare som kanske inte är så hundvana. Även om man har haft en hund tidigare kan det vara svårt att komma igång på fem dagar på hemmaplan. Det är oroande.

Tack för de synpunkterna, Joakim Kåhlman, ordförande i SLHF, Sveriges Ledarhundsförare.

veterinärprat, som vanligt med förbundsveterinär Jenny Garland.Jenny om hundfoder och överviktiga hundar.

- Det är viktigt vad vi stoppar i våra vovvar så de kan arbeta bra.

Men det får ni ju veta redan när ni går på kursen och får er ledarhund, att nu har den här hunden fått Royal Canin hela tiden. Kan man fortsätta med samma foder som hunden har fått från början?

- Ja, i nuläget tycker jag att det är en jättebra idé. Och det kan man göra ett tag där hemma, men inom ett par månader bör man gå över till ett foder för kastrerade hundar, till exempel av samma märke.

Varför finns det speciella foder för kastrerade hundar

- En hund som är kastrerad går lättare upp i vikt och det är av olika anledningar men framför allt på grund av de hormonella förändringarna. Det gör att de får ökad hunger och minskad förbränning. Då får vi hjälpa dem med ett foder som gör att de inte går upp i vikt bara därför.

Men ändå håller sig så mätta som möjligt?

- Ja precis. Det är viktigt, speciellt en labrador som alltid är hungrig får man hjälpa lite på traven.

Vad är det för foder ni rekommenderar? Kan man säga några speciella foder över huvud taget?

- Det tycker jag att jag kan, några stycken. Ledarhundsförare har rabatt på Proplan och Royal Canin. Det är oftast något av dem som hundarna står på när ni tar över dem. Då kan man hålla sig till samma märke om man vill, när man går över till kastratfoder. Då finns Proplan Sterilized, och Royal Canin Labrador Sterilized och Maxi Sterilized. Dessa foder går att köpa i välsorterade hundbutiker. Det är inte svårt att komma över.

Är det bra foder rent allmänt sett?

- Jo det är det. Det kommer från välrenommerade företag som har forskning på området, så det tycker jag man kan säga. Det är inte medicinska foder så de är inte så dyra som dem man köper i veterinärbutiken. Men de ligger högre i pris än dem man köper i matbutiken. Å andra sidan tänker jag så att kvalitet kostar lite mer. Det är som bensin till våra små fordon. Man stoppar in nånting bra så kommer det ut nånting bra. Det är bra att tänka på sin hund och vad man ger dem för mat.

Men om Best in show kostar 200 kr för tio kg och de här kostar nästan 550 kr för tio kg, då menar du att det är inte samma sak, utan det är andra råvaror?

- Det är sammansättningen som är annorlunda. Det kan man märka på det som kommer ut andra vägen också. Om man ger ett billigt halvdåligt foder brukar de bajsa ut lika stor hög som de har ätit. Ett bra foder kommer det inte ut lika mycket av, det har tagits upp på vägen.

Ska man ge hunden mer foder när det är kallt ute?

- Nej det tycker jag inte. Det behövs oftast inte, då ska det vara riktigt riktigt kallt och man ska vara ute mycket. Men generellt sett behöver man inte tänka på det. Det är så mycket att tänka på ändå.

Något mer du vill säga om foder?

- Jag kan bara nämna några komponenter som skiljer kastratfoder från annat foder och gör att jag rekommenderar det. Det är att de innehåller ökad mängd protein och minskad mängd fett. Det är för att ge en mättnadskänsla och ändå tillräckligt med energi för en kastrerad hund. De innehåller L-karnitin(???) som ökar fettförbränningen. De är helt enkelt utformade för en kastrerad hund.

Seniorfoder pratas det om ibland. Tycker du att man ska gå över till seniorfoder när hunden blir äldre?

- Ja, det kan man göra. Men då blir det ett till foder att blanda in, så det blir kanske för mycket att tänka på. Seniorfoder kan man gå över till när man har en labrador kring 8 år. Men jag tycker nog att kastratfodret funkar precis lika bra i det hänseendet.

Om ens hund börjar bli kraftig, vad gör man då?

- Ett hett tips är att ringa till mig så kan vi prata igenom vilket sätt som fungerar bäst för din ledarhund. Men det jag brukar ta upp är först frågan vad hunden äter och hur mycket den får. Och sen fundera på om man kan byta till något annat foder som passar bättre för just den hunden. Men ofta ger man för mycket mat och hunden har lite för lite aktivitet i relation till hur mycket mat den får. Det är där vi brukar börja.

Så du brukar säga Gå ut längre och ge lite mindre mat?

- Inte riktigt. Vi tittar först på vad hunden får för mat. Om vi säger att är ett foder som borde fungera bra – kanske hunden får ett kastratforder eller likvärdigt – tycker jag att man kan göra så att hunden får lite mindre foder och lite mer motion. Men inte när det gäller vanligt foder. Då blir det för lite vitaminer och mineraler i förhållande till hur mycket hunden gör av med.

Om hunden fortsätter att gå upp i vikt?

- Om hunden fortsätter att gå upp i vikt hamnar vi i ett annat läge. Då har jag jättebra viktcoachning att ge. Det jag brukar börja med är att man får byta till ett bantningsfoder. Det finns en hel uppsjö märken. De har alla samma sammansättning, de innehåller mindre energi och fyller upp mer och ger mer mättnadskänsla för hunden. Då är det lättare att få ner hunden i vikt med ökad motion än med andra foder.

Om man ändå inte lyckas?

- Usch, då kanske man hamnar i ett läge då man måste få hjälp. Och då finns ju vi här och kan hjälpa till. Ta in hunden till någon av oss som jobbar med ledarhundsverksamheten och banta ner hunden åt er.

Så det gör ni om hunden blir alldeles för tung?

- Ja det måste vi göra. Det är jättetråkigt, och vi försöker alltid i första hand se till att föraren själv kan banta ner hunden. Det går i de flesta fall, men om det inte går så gör vi det. Det brukar fungera bra.

Kan man säga något generellt när hunden börjar bli överviktig?

- Man kan känna själv med ett lätt tryck över bröstkorgen med fingertopparna. Om man känner revbenen med det lätta trycket är hunden lagom. Måste man trycka till ordentligt för att det är en ”madrass” eller fettbula mellan så är hunden för tjock. Sen ska hunden ha midja och det kan man ju känna eller be någon titta.

Har du något mer tips om hur man ska göra?

- The golden rule är att tänka på vad man stoppar i hunden förutom maten. Det finns inget matningsfoder i världen som kan arbeta emot att man ger för många frolicar och kakor vid sidan om. Det gäller det att tänka på att man drar ner på allt, och att man väger upp hur mycket mat hunden ska ha varje dag, och ger av den ransonen som godis istället för att ge annat.

Du är både veterinär och instruktör. Då måste jag fråga dig: när man är ute och går med hunden och gör stolpsök och sådana saker, ska man dra ner på godisbelöningen då också?

- Om man har lite koll på vad hunden ska äta varje dag kan man ta av det. Oftast tycker hundarna det är lika gott att få en liten torrfoderkula som en stor frolic. Så det kan man i alla fall prova i första hand, om hunden har ett viktproblem. Annars är det ingen fara att ge den en liten frolic då och då vid en stolpe, absolut inte.

Bröstkorgen sa du att man kunde känna på, att hunden inte har blivit för tjock. Finns det något annat?

- Man kan så klart väga hunden. Hunden hade en vikt när den kom, vid leveransen. Det kan vara svårt att hålla den vikten på hunden livet ut. Men det kan i alla fall vara en tumstock att ha, så man ser att det har den vägt.

Fast lite ska den väl gå upp. I allmänhet var den två år och var unghund fortfarande.

- Inte mycket. Inte mer än något kilo eller två. Det tycker jag inte. Även om den blir äldre ska den hålla någorlunda den vikten. Så man kan gå och väga hunden hos veterinären eller i zoobutiken då och då för att hålla koll, och skriva ner. Det är rätt kul att hålla den kollen. Så kan man prata med sköterskan eller den som jobbar i zoobutiken om hur man tycker att hunden är nu, kolla på förpackningen på fodret hur mycket man ska ge, och så kan de hjälpa en att mäta upp. Det finns speciella mått för varje foder, så man vet att man ger rätt mängd för den vikten hunden väger.

För gamla människor vet man att de ibland går ner i vikt. Är det samma sak för djur?

- En del gamla hundar kan faktiskt gå ner i vikt. Det är bra att hålla koll på så att de inte går ner för mycket när de blir äldre.

Till sist har du lite ny information om det här med apotek och fakturering. - Apoteken har bytt vårt kundnummer. Ta kontakt med ledarhundsverksamheten så får du det aktuella kundnumret!

De senaste uppgifterna jag har fått är att det ska gälla på samtliga apotek utom Cura, med reservation för eventuella förändringar. Det som är viktigt är att ni tar med hälsoboken till apoteken. Där står faktureringsadressen. Alternativt är att ni ber er veterinär att skriva upp faktureringsadressen på receptet. Synskadades Riksförbund, Ledarhundar, 122 88 Enskede. Kom ihåg: nytt nummer, faktureringsadress på receptet, ta med hälsobok till apoteket.

På tal om telefonnummer – om man behöver nå dig, vart ringer man då?

- Jag har Maries gamla nummer. Det är 0703-20 22 01.

Tack för den informationen, förbundsveterinär veterinär Jenny Garland.

Den 25 april är det ledarhundens dag. Då gör SRF ett webbradioprogram på kvällen, ett direktsänt sådant, där ni kan ringa in i studion och ställa frågor. Det ni ska ratta in i datorn är radio.srf.nu, kl 19.00 den 25 april alltså. Och så får ni inte glömma att beställa fästingmedel. Det gör ni hos Nettan Grönholm som har telefon [phone].