Ingen provocerar mig ostraffat



Yüklə 38,26 Kb.
Pdf görüntüsü
tarix14.06.2018
ölçüsü38,26 Kb.
#48686


Vad betyder 

immunitet för dig?

Nemo me impune lacessit - "Ingen provocerar mig ostraffat"

Ständig retning är lika med ett alert immunologiskt svar på patogena organismer eller

deras avfallsprodukter.  Immunförsvarets primära uppgift tycks därför vara att mot-

verka   främmande   proteiners   skadeverkningar   i   organismen.   Med   detta   i   minnet,

skulle   man   kunna   säga   att   immunförsvarets   uppgift   inte   enbart   gäller   kropps-

främmande   bakterier   och   virus,   utan   alla   i   ekomiljön   förekommande   proteiner.

Immunförsvaret behöver således inte alltid skruvas upp till maximal verkan, på grund

av en ständigt pågående tillvänjning till de i ekosystemet förekommande proteinerna.

Ganska   logiskt,   eller   hur?   Vad   händer   med   immunförsvaret,   när   människan   inte

utsätts för en daglig påverkan av dessa påfrestningar? Troligtvis blir de som inte

dagligen   utsätts   för   retningar,   påverkade   på   något   allvarligt   sätt,   förslagsvis

utveckling av allergier?



Vad är immunitet?

Immunitet   betyder   i   medicinska   sammanhang   motståndsförmåga,   resistens,   mot

främmande material och mikroorganismer. Immuniteten utvecklas av de celler som

bygger upp immunsystemet, och den är svaret på kontakt med främmande ämnen.

Dessa kroppsfrämmande ämnen kallas ”antigener”. Substanser som reagerar med

immunsystemets celler, men ensamma inte kan framkalla ett immunsvar, kallas för

haptener”.   En   förutsättning   för   immunförsvarets   kompetens   att   snabbt   svara   på

kroppsfrämmande ämnen, är det faktum att det måste ha blivit utsatt för ”sjukdomen”

ifråga. Det senaste experimentet med vaccination mot svininfluensa, satt fokus just

på detta faktum. Människor som tidigare gått igenom någon influensaform, blev inte

sjuka   eller   fick   åkomman   bara   lindrigt.   Numera   vet   man   att   en   genomgången

influensa   kan   framkalla   ett   mycket   snabbare   immunsvar   hos   dessa   individer,   än

andra som ännu inte gått igenom prövningen.

Vad är naturlig immunitet

Förhållandet   mellan   förmågan   att   infektera   en   individ   (virulensen)   hos   en

mikroorganism och värdens förmåga till resistens (motståndskraft) blir avgörande om

en   infektion   skall   uppstå   eller   inte.   Är   värden   svag   (näringsbrist),   kan   även

lågvirulenta   organismer   etablera   sig.   Även   om   värden   är   välrustat,   kan   häftiga

reaktioner   uppstå   vid   mötet   med   virulenta   mikroorganismer.   Ibland  kan   immuno-

logiska reaktioner pågå i kroppen trots att förutsättningarna egentligen inte är särskilt

goda. De går då på  sparlåga  och resulterar sällan i ordentligt tillfrisknande.

 

Dessa


kan ge sig tillkänna som allergiska eller autoimmuna ”symtom”, kronisk trötthet, etc.

Någon läkningsreaktion har då inte kommit igång. Reglersystemet avvaktar oftast att

förutsättningarna förbättras, innan immunreaktionen utlöses. Detta kan inträffa t ex

när utrensningsorganen är skadade och har låg kapacitet för blodrening, cirkulation

eller syretillförsel är undermåliga, vätsketillgången  eller energitillgången  är knapp,

näringsdepåer är tömda eller en kraftig

 

skadereaktion pågår i kroppen.




Immunförsvarets uppbyggnad

Vi kan lugnt konstatera att det mänskliga immunförsvaret har under årmiljonerna,

genomgått   en   oavbruten   utveckling   och   anpassning   till   förändringar   i   ekomiljön.

Denna utveckling har ingalunda avstannad. Tvärtom, det tycks ske en accelererad

utveckling, baserad på faktorer som mänskligheten själv har provocerat fram. De

mest framträdande faktorerna är troligtvis den omfattande medicineringen av barn

och superhygienen som resulterar i en undermålig retning av immunförsvarets celler.

Dessa celler utvecklas utifrån en och samma stamcell. Den tidiga utvecklingen styrs

mestadels av olika vävnadshormoner och celldelningar. Därefter sker en inskolning

av   cellerna   som   leder   till   specifika   egenskaper.   Antikroppsproducerande   B-celler

utvecklas i lymfatisk vävnad, T-celler i thymus, osv. Hela processen är beroende av

en   optimal   ämnesomsättning   (tarmhälsa,   näringsstatus),   en   välfungerande   cirku-

lation, syresättning och avgiftning. 

Inskolning i tarmsystemet

Tillförsel av olika ämnen till kroppen sker mestadels via munnen. Det är också det

enda sättet som individen kan kontrollera med intellektet. Blindtarmens maskformiga

bihang   är   en   viktig   inskolningsstation   för   immunförsvarscellerna.   Detta   bihang

opereras ofta bort, vilket innebär att andra cellsystem måste engageras av kroppen,

för att upprätthålla kvalité och arbetsförmåga av försvarscellerna. Till viss del kan

små, i tarmväggarna insprängda, lymfatiska cellsystem ta över detta viktiga arbete.

En   av   följderna   kan   vara   att   dessa   öar   utsätts   för   ständiga   inflammatoriska

processer. På sikt kan detta innebära en försämrad förmåga att ta upp näring genom



tarmväggen. Varför inte framföra detta tillstånd som en trolig teori som orsak till IBS

eller Crohn’s syndrom? Dessa besvärande tillstånd som många människor lider av i

onödan,   anges   relaterade   till   en   inre   sjuklig   anledning   (läkarboken).   Detta

resonemang tycks leda till tankar om uppkomsten av sjukdomstillstånd, man inte kan

förklara. Rättare sagt att skadetillfället skulle primärt kunna hänföras till störningar i

tarmsystemet. 



Vad kan tänkas störa tarmhälsan?

För individen är kanske det viktigaste att känna in och uppmärksamma symtomen

som kan vara mycket diffusa i början, men återkommer med jämna mellanrum mer

eller mindre intensiva. Dessa symtom kan vara följande:

Varierande smärta över ett ganska stort område och över hela magen.

Svullet mellangärde med obehags- och trånghetskänsla. Tillståndet kan upprepas

så gott som efter varje måltid, oavsett vad man intagit. 

Luftproblem med stort rapbehov, toabesök kan ibland lindra.

Ömsom diarré eller förstoppning, långvariga och återkommande

Besvär i övre delen av matsmältningskanalen och halsbränna

Viktförändringar,   uppkastningar,   feber   och   röda   blodstrimmor   i   avföringen   är

andra olustiga symtom som kan förekomma.

Dysfunktionell bakterieflora med konsekvenser för hud och nervsystemen.

Vi   pratar   fortfarande   om   skador   som   med   tiden   leder   till   symtomsättning   av

varierande grad och diagnosticering av en så kallad sjukdom, man inte kan göra

någonting åt. För att överhuvudtaget ha en chans att förstå, vad som händer och

varför, ska vi först gå igenom några intressanta kriterier.

Skade- och läkefas

Kroppen kan inta två motsatta tillstånd som inte kan inträffa samtidigt. Den ena fasen

är skadefasen (läs stressfasen). Tillståndet kännetecknas av kallt, blekt, stelt, sover

dåligt och har dålig aptit. Smärtförnimmelser är sällsynta och individen mår ganska

bra.   Vi   kan   bara   konstatera   att   kroppen   är   utsatt   för   stort   slitage   och   dålig

återhämtning. Kroppen utarmas på innehållet i sina näringsdepåer som med tiden

genererar   allt   från   energibrist   till   bristande   produktion   av   viktiga   proteiner.   När

kroppen inte får återhämta sig med jämna mellanrum, kan stressfasen inte upprätt-

hållas längre och den motsatta fasen – läkefasen – inträder med buller och bong!

Nu är man ”sjuk” – varm, röd, svullen, öm, utsöndrar mycket, äter som en häst och

kan vara jättetrött. Framför allt upplever individen ömhet och smärta, vilket i många

fall   leder   till   en   omfattande   medicinering.   Feber   ger   stora   fördelar   i   det   kemiska

läkearbetet   (1   grads   temperaturhöjning  ger  15   %  ämnesomsättningshöjning),   den

röda färgen antyder en öppen och väl fungerande cirkulation, svullenheten ger lokalt

mera vätska och spär ut gifthalten i kroppsvätskorna, ömhet och smärta indikerar att

läkearbetet inte ska avbrytas och slutligen är utsöndringen en nödvändig konsekvens

i  avgiftningsarbetet.   Så gott  som  varje  kemiskt   ämne  som  tillförs  kroppen  i  detta

stadium,   avbryter   läkearbetet   och   återför   kroppen  till   fas  1,  skadefasen.   Smärtan

försvinner   förvisso   i   de   allra   flesta   fall,   men   försvagningen   i   området   som   skulle

läkas, består. 




Vad är en inflammation?

Läkefas kan jämställas med inflammation som kroppen initierar till efter en skada.

Med andra ord, en inflammation är en mycket positiv process i återställningsarbetet.

Men   säger   du,   vad   är   då   en   kronisk   inflammation?   Därför   är   det   nödvändigt   att

definiera   ordet   inflammation.   Föreställ   dig   att   du   slår   dig   på   tummen   med   en

hammare, ingen ovanlig situation. Nu kan du uppleva inflammationens alla faser, från

rött (blått), över svullet, varmt och mycket ömt. Ömheten är som en påminnelse att du

ska vara försiktig med hammaren och inte skada tummen igen, innan den är utläkt.

Vad   som   är   hammarslaget   som   drabbar   mag-tarmsystemet,   är   inte   alltid   lätt   att

förstå. Eller kan det vara så att vi i okunskap slår oss själva fördärvade, om och om

igen? Det låter nästan så ibland, när aktiventer berättar om sina problem och plötsligt

upptäcker, att den största orsaken till problemen är det liv de lever.

Pendlingen mellan skade- och läkefas kan vara en av förklaringar till att man ibland

mår bra och ibland helt oförväntat, får problemen tillbaka, oftast i förvärrat skick. Det

är precis det som händer och kallas mycket riktigt för ”det skovvisa förloppet” av en

sjukdom. Inte för att det leder till förståelse i första hand, mest för att övertyga och

motivera aktiventen till nya mediciner (bromsmediciner hindrar återfall i läkefasen).

Frågan   är   inte   ”vilka   undersökningar   man   gör   i   ett   kroniskt   tillstånd”,   utan

uppställningen av de frågor som ska leda till svar och förståelse av ”sjukdomen”.

Antalet gånger man ställer standardfrågor som vanligtvis ger liknande svar, kan inte

vara relevanta, man måste tänka till och ställa nya frågor som förhoppningsvis kan

ge  nyanserade analysresultat.  Så är  sällan fallet,  så  vitt  du inte är intressant  för

forskningen!

Smärttillstånd i magområdet

Helt   plötsligt  kan   vi   förstå,   varför   smärtan   kan  förnimmas  över   hela  magområdet

(tunntarmen är ca 6-7 meter lång, tjocktarmen ca 1½ meter). Tillstånden pendlar

mellan   skade-   och   läkefas.   Som   regel   anser   ”vetskapen”   inte   att   tillståndet   är

oroande   för   patienten,   utan   medicineras   gladeligen   med   olika   inflammations-

hämmande   preparat.   Har   du   läst   in   föregående   avsnitt,   förstår   du   att   läkningen

avbryts och smärtan försvinner mestadels. Skadorna kvarstår och kan åter blomma

upp,   när   den   kemiska   substansen   lämnat   kroppen.   Detta   sätt   att   betrakta   och

behandla   uppkomna   problem,   leder   sällan   till   bot.   Orsakerna   till   inflammatoriska

processer   kvarstår   och   skadorna   består   utan   läkning.   Irriterad   tarm   är   en   vanlig

diagnos,   en   etikett   som   inte   innehåller   någon   form   av   prognos,   på   vilket   sätt

tillståndet ska botas – enligt expertisen, orsakat av en inre, okänd anledning!!



Spänd och svullen över magen

Detta är ett intressant område som var och varannan aktivent

uppger   som   regelbunden   upplevelse.   Vanligtvis   uppfattar

individen   tillståndet   förvisso   som   obekväm,   men   i   brist   på

jämförelsematerial   med   andra   människors   magar,   upplever

man ganska uppgivet att så ska magen vara. Den allopatiska

expertisen   menar   att   du   har   svalt   för   mycket   luft,   eftersom

gasbildning i samband med upplevelsen är en vanlig påföljd.

Det   är   heller   inte   ovanligt   med   oregelbunden   avföring   och

diarré   eller   förstoppning.   Inget   att   oroa   sig   för,   menar



sakkunskapen. Man kan bli förvirrad av mindre!

Yüklə 38,26 Kb.

Dostları ilə paylaş:




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə