Ekonomisk-historiska institutionen
Stockholms universitet
Magisteruppsats, HT 2003
Av: Anna Wester
Handledare: Yvonne Svanström
Hjältinna i folkhemmet
Normer och ideal i Morgonbris 1932-1939
2
INNEHÅLL:
DET STORA OCH DET LILLA HEMMET...........................................................................................................3
TEORI OCH METOD...............................................................................................................................................8
K
ÖNSMAKTSORDNINGEN
.................................................................................................................................... 8
M
ETOD
................................................................................................................................................................ 12
Analysmodeller.............................................................................................................................................14
M
ATERIAL OCH URVAL
.................................................................................................................................... 16
T
IDIGARE FORSKNING
....................................................................................................................................... 17
D
ISPOSITION
....................................................................................................................................................... 19
KRISÅREN ..............................................................................................................................................................21
D
ET
SVENSKA FOLKHEMSPROJEKTET
........................................................................................................... 22
K
RIS I BEFOLKNINGSFRÅGAN
........................................................................................................................... 24
K
VINNORS RÄTT
................................................................................................................................................ 25
Kvinnorna o rganiserar sig ........................................................................................................................26
De socialdemokratiska kvinnorna ...........................................................................................................27
DRÖMMEN OM FOLKHEMMET........................................................................................................................31
F
UNKIS
–
DEN IDEALA LÖSNINGEN
................................................................................................................ 31
”Hjälplösa i möbelaffären”........................................................................................................................33
O
BETALT ARBETE UTAN VILA
–
DEN PARADOXALA KOMP LEMENTÄRA MODELLEN
........................ 38
A
RBETAREN
OCH DEN VAKNA HUSMODERN
................................................................................................ 44
Folkhemmets önskade och oönskade egenskaper ................................................................................45
B
ARNEN
–
DUKTIGA POJKAR OCH FRAMTIDENS HUSMÖDRAR
................................................................. 50
Familjen i samhällets intresse ...................................................................................................................53
AVSLUTANDE DISKUSSION.............................................................................................................................59
D
ET KOMPLEMENTÄRA TÄNKANDET
.......................................................................................................... 60
P
ARADOXERNA
–
DEN NYA KVINNAN OCH NYGAMLA FAMILJEIDEAL
................................................... 62
F
OLKHEMMETS IDEALA MÄNNISKOTYPER
.................................................................................................. 64
S
LUTSATS
............................................................................................................................................................ 65
KÄLLFÖRTECKNING..........................................................................................................................................66
3
Det stora och det lilla hemmet
Under 1930-talet skedde stora förändringar i det svenska samhället. Man brukar säga att det var
då projektet med att bygga det som kommit att kallas ”det svenska folkhemmet” började. Och
det var staten i socialdemokratiska kläder som var den viktigaste arkitekten. Blivande
statsminister Per Albin Hansson beskrev projektet i ett tal i riksdagens andra kammare 1928:
Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner
icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där
ser icke den ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på andras
bekostnad, den starke trycker icke ned och plundrar den svage. I det goda hemmet
råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.
1
I det berömda folkhemstalet pratade Per Albin Hansson både om det stora hemmet, samhället,
och familjernas små hem som utgjorde det. Det var en jämlikhetsförklaring riktad till
arbetarklassen, en startsignal för byggandet av ett välfärdssamhälle med plats för alla. Under
1930-talet rådde stor arbetslöshet och fattigdom i Sverige. Ungefär hälften av befolkningen
bodde fortfarande på landsbygden, men urbaniseringen var i full gång och gav nya förutsättningar
för människor när det gällde att klara sin försörjning. Inkomster i form av pengar blev, i och med
uppdelningen mellan hushållsarbetet och arbetet utanför hemmet, viktigare än tidigare i det urbana
kapitalistiska samhället.
2
Detta gjorde att könsarbetsdelningen blev tydligare och att kvinnors och
mäns uppgifter inom och utanför familjen på olika sätt formaliserades genom lagstiftning och i
människors vardagliga liv.
Det var den framväxande borgerliga ideologin, sprungen ur kristendomens värderingar, som
under sent 1800-tal skapade normen om familjen som till stor del var rådande under 1920- och
30-talen. Det borgerliga idealet, som inte alltid stämde överens med verkligheten, var att kvinnor i
första hand var mödrar och fruar och att det var genom äktenskapet som de kunde nå moralisk
status: "womens identification with the domestic and moral sphere implied that they would only
1
Per-Albin Hanssons tal i andra kammaren 1928. Här i Åslund (1994) s 126.
2
Åmark (2002) s 255 och 238.