Makrolidanvändning driver resistensutveckling hos streptokocker I svlaget

Strama-nytt maj 2007

­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­
Massmediakampanj bidrog till minskad antibiotikaanvändning
Upprepade punktprevalensstudier – bra metod för att studera antibiotikaanvändning
Skräddarsydd intervention ledde till förbättrad antibiotikaanvändning hos sjukhusvårdade patienter med nedre luftvägsinfektion: Kluster-randomiserad kontrollerad studie
Ökad kunskap kring antibiotika och antibiotikaresistens hos allmänheten leder inte nödvändigtvis till en mer adekvat inställning till antibiotikaanvändning



Massmediakampanj bidrog till minskad antibiotikaanvändning
Massmediakampanjer sägs ofta vara en användbar metod för att påverka allmänhetens förväntningar, men det finns få belägg för att detta är sant eftersom det saknas kontrollerade studier kring sådana kampanjer. En engelsk forskargrupp har därför utfört en kontrollerad studie av en massmediakampanj kring rationell antibiotikaanvändning.
Två massmediakampanjer med information kring adekvat antibiotikaanvändning genomfördes under vintersäsongerna 2004 respektive 2005 i nordöstra England. Budskapen i kampanjen förmedlades av en tecknad figur. Kampanjerna förstärktes av tryckt material och i vissa delar av området även av utbildning och förskrivningsstöd till läkarna. En retrospektiv före-och-efter studie undersökte effekterna av kampanjen på antibiotikaförskrivningen till de befolkningar som omfattades av de två omgångarna av massmediakampanjer. Dessa befolkningar jämfördes med matchade befolkningar i norra England som inte exponerats för kampanjerna.
Det primära effektmåttet var den totala förskrivningsfrekvensen av antibiotika till befolkningen, korrigerad för befolknings-strukturen. En upprepad mätning av variansen (ANOVA) användes för att analysera faktorer som skulle kunna påverka antibiotikaförskrivningen. Parallellt gjordes en undersökning kring vilka andra interventioner kring antibiotikaanvändning som eventuellt pågick under studieperioderna.
Kampanjen bidrog till att signifikant minska antibiotikaanvändningen under vintermånaderna under interventionsåren. Det förskrevs 21,7 färre recept per 1 000 invånare (P >0,0005) till interventions-befolkningen under dessa vintermånader, motsvarande en 5,8 % minskning av den totala antibiotikaförskrivningen. Rapporteringen kring eventuella parallella interventioner var inte fullständig, varför det är svårt att helt säkert säga att det var massmediakampanjen i sig som stod för effekten.
Lambert et al. Can massmedia campaigns change antimicrobial prescribing? A regional evaluation study. J Antimicr Chemother2007;59:537-43.

Upprepade punktprevalensstudier – bra metod för att studera antibiotika-användning

Data avseende antibiotikaanvändning på sjukhus via sjukhusapoteken ger ett mått på mängden använd antibiotika och val av preparat. Det ger dock inte insikt i graden av adekvat antibiotikaanvändning och heller inte orsaken till inadekvat antibiotikaanvändning. En holländsk forskargrupp har därför på sitt sjukhus med 1 350 vårdplatser utfört upprepade punktprevalensstudier för att studera om den metoden ger mer kunskap kring adekvat/inadekvat antibiotikaanvändning. Sex konsekutiva endags punktprevalensundersökningar två gånger årligen under perioden 2001 till 2004 genomfördes. Data rörande demografi, infektioner och antibiotikabehandling samlades in.
Ungefär 684 patienter inkluderades i varje undersökning (totalt 4105). Andelen antibiotikabehandlade patienter enligt punktprevalensundersökningen motsvarade data från sjukhusapoteket. Av dessa fick 938 (22,9 %) patienter antibiotika-behandling och hos 351 (37,4 %) av de behandlade var antibiotikabehandlingen inadekvat (fel att antibiotikabehandla, fel dos, fel preparat). Endast 25 (0,6 %) patienter fick inte antibiotika trots att det var indicerat. Efter multivariatanalys var kinoloner den enda antibiotikatypen som användes inadekvat. Man mätte även andelen samhällsförvärvade (16,7 %) respektive nosokomiala infektioner (8,7 %) vid varje tillfälle.
Författarna kommenterar att punkt-prevalensundersökningarna var stabila under åren och jämförbara med apoteksdata. De utgör en användbar metod för att studera graden av adekvat antibiotikabehandling och orsaker till inadekvat antibiotikabehandling samt kan visa på områden som kräver intervention. Upprepade punktprevalensundersökningar kan också användas för att mäta effekten av interventioner. Den holländska gruppen har bl.a. använt resultaten för att standardisera perioperativ profylax och byte från intravenös till oral kinolon-behandling. Just nu pågår en intervention för att minska den totala kinolon-användningen.
Willemsen, et al. Appropriateness of antimicrobial therapy measured by repeated prevalence studies. Antimicr Agents Chemother 2007;51(3):864-7.
Skräddarsydd intervention ledde till förbättrad antibiotikaanvändning hos sjukhusvårdade patienter med nedre luftvägsinfektion: Kluster-randomiserad kontrollerad studie
I syfte att studera en metod för att öka kvaliteten på antibiotikabehandling vid nedre luftvägsinfektion inkluderade holländska forskare 1 906 patienter med samhällsförvärvad pneumoni eller exacerbation av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i en kluster-randomiserad kontrollerad studie på sex medelstora holländska sjukhus. Man valde en mångfacetterad intevention som skräddarsyddes efter varje sjukhus behov och problemområden. De främsta effektmåtten var antibiotikaförskrivning enligt guidelines, anpassning av dos och doseringsintervall till njurfunktion, byte från intravenöst till oralt antibiotikum samt byte från bredspektrumantibiotika efter provsvar till antibiotika med smalare spektrum. Vissa mått var enbart anpassade till samhällsförvärvad pneumoni (t.ex. att ge antibiotika i tid) eller till akut exacerbation av KOL (t.ex. att inte använda makrolider). Man studerade även sjukhusvistelsens längd, mortalitet och behov av intensivvård.
Andelen antibiotikaterapier som gavs i enlighet med gällande riktlinjer ökade från 50,3 % till 64,3 % på interventions-sjukhusen (OR 2,63; 95 % KI 1,57-4,42). Andelen antibiotikaanvändning där dos och doseringsintervall anpassades till njurfunktionen ökade från 79,4 % till 95,1 % på interventionssjukhusen (OR 7,32; 95 % KI 2,09-25,7). Byte från intravenöst till oralt antibiotikum ökade mer på kontrollsjukhusen (53,3 % - 71,9 %) än på interventionssjukhusen (74 % - 83,6 %). Detta berodde sannolikt på att stor genomslagskraft av en artikel om ämnet i den holländska läkartidningen. Byte från bredspektrumantibiotika till ”patogen-inriktad” antibiotikabehandling ökade med 5,7 % på interventionssjukhusen (ej signifikant). Att ge antibiotikabehandling i tid vid samhällsförvärvad pneumoni ökade signifikant på interventionssjukhusen, från 55,2 % till 62,9 % (OR 2,49; 1,11-5,57).
Författarna sammanfattar sina resultat med att deras mångfacetterade modell med skräddarsydda interventioner kring antibiotikabehandling kan vara en framgångsrik metod för att förbättra kvaliteten på antibiotikaanvändning vid nedre luftvägsinfektion.
Schouten JA, et al. Tailored interventions to improve antibiotic use for lower respiratory tract infections in hospitals: a cluster-randomized, controlled trial. Clin Infect Dis 2007;44:931-41.
Ökad kunskap kring antibiotika och antibiotikaresistens hos allmänheten leder inte nödvändigtvis till en mer adekvat inställning till antibiotikaanvändning
Som en del i en årlig nationell brittisk undersökning genomfördes 2003 en studie kring allmänhetens kunskap och attityder kring antibiotika, deras rapporterade antibiotikaanvändning samt sambandet mellan kunskap/attityder och rapporterad antibiotikaanvändning. Varje undersökt individ fick ett personligt besök och fick svara på frågor enligt ett frågeformulär. Av 10 981 slumpmässigt utvalda vuxna från England, Skottland och Wales, svarade 7 120 (65 %) på frågeformuläret.
Trots att 79 % av dem som svarade var medvetna om att antibiotikaresistens är ett problem på brittiska sjukhus, visste inte 38 % av dem som svarade att antibiotika oftast inte är verksamt mot hosta och förkylning och 43 % visste inte att antibiotika kan ta död på den bakteriella normalfloran på huden och i tarmen. Individer med lägre utbildning hade lägre kunskap om antibiotika. I en multivariat analys var bättre kunskap inte associerat med att i lägre utsträckning fått antibiotika förskrivet under det senaste året, men däremot oberoende associerat med att fullfölja den antibiotikakur som ordinerats. Kunskap var också relaterat till att ta antibiotika utan att det var ordinerat. Hos kvinnor innebar bättre kunskap en ökad benägenhet att ge överbliven antibiotika till någon annan.
Författarna sammanfattar med att det inte finns något tydligt samband mellan ökad kunskap om antibiotika och adekvat antibiotikaanvändning. Framtida nationella antibiotikakampanjer bör ha en definierad målgrupp och målsättning för att främja adekvat antibiotikaanvändning bland läkare och allmänhet.
McNulty CAM, et al. Don´t wear me out – the public’s knowledge of and attitudes to antibiotic use. J Antimicr Chemother2007;59:727-38.