Mats fahlgren
Yüklə 179,32 Kb. Pdf görüntüsü
|
| Mats Fahlgren Det nya folkhemmet ISBn 978-91-975637-7-2 Redaktör: anders Franck Grafisk form: anders eurén SeMInaRIeRappoRteR FRån JonSeReDS heRRGåRD 1. Universitetet i samhället (2004) 2. hälsan och samhället (2007) 3. new Scenes for International Cooperation (2007) 4. Framtidens medicin (2007) 5. himlen över aspen (2007) 6. Vård, skola, omsorg (2008) 7. Bilden av psykiatrin – och psykiatrins självbild (2008) ÖVRIG UtGIVnInG Jonsereds herrgård (2004) Jonsered. Stenåldersboplats. Bruksort. kunskapssamhälle (2005) Den framtida regionindelningen (2006)
7 Det nya folkhemmet Vad hände med drömmarna? Min barndoms folkhem heter kortedala, en 50-talsförort i Göteborg som nu- mera betraktas som en ganska central stadsdel. Jag minns en tvårummare i ett grått höghus med balkong ut mot den nybyggda spårvägen, hemmafruar, herrar i hatt och barnvagnar i masonit. nostalgi dyker gärna upp när vi talar om folkhemmet: tryggheten, hop- pet om framtiden, övertygelsen att allt bara kunde bli bättre och bättre och bättre… ordföranden i kommunstyrelsen i Göteborg, Göran Johansson, är också djupt rotad i kortedala. Idag oroas han av en rasism i folkhemmet – en rasism som får sin näring i människors brist på kunskap om andra människor. ”Vi pra- tar mer om varandra än med varandra. Då blir det otryggt – och osolidariskt.” Var kortedala ett socialdemokratiskt folkhem? eller var det sprunget ur en ”svensk folksjäl”? Vad hände med drömmarna om ett jämlikt samhälle? Försvann de i ett blint fokus på det materiella? har vi ett kapitalistiskt folkhem idag? Vilken roll spelar religionen för ett inkluderande samhälle? och finns det några vi- sioner om framtidens folkhem? Många frågor luftades vid seminariet Det nya folkhemmet på Jonsereds herrgård den 8 april 2008. Sällan har en så namnkunnig och kompetent skara tänkare samlats på herrgården som den dagen. här är deras tankar om Sveriges starkaste politiska idé. och vad den kan bli i framtiden. Göteborg i juni 2008
Frilansjournalist 9 Det nya folkhemmet Från per albin till antonovsky I 80 år har folkhemmet fungerat som Sveriges starkaste politiska idé. Idag omfamnas det av alla, från socialdemokrater till Sverigedemokrater. Men hur fräscht är folkhemmet idag? kan vi verkligen använda en histo- risk och nostalgisk metafor som framtidsvision? Behöver vi ge begreppet ett nytt innehåll – ett nytt folkhem? Det var utgångspunkten när Göteborgs universitet bjöd in till seminarium på Jonsereds herrgård i april 2008 – 80 år efter det att per albin hansson höll sitt berömda folkhemstal. knappast någon politisk symbol i Sverige är så laddad och har överlevt så länge som folkhemmet – visionen av samhället som ett gemensamt hem där det råder jämlikhet och trygghet och där staten tar hand om de svaga. Men det var en högerpolitiker, statsvetaren Rudolf kjellén, som gav begreppet en politisk laddning – som sedan togs över av ”folkhemsfadern” per albin. Förre statsministern Ingvar Carlsson (s) inledde Jonseredsseminariet med att erinra om den historiska förklaringen till att per albin hansson lanserade begreppet 1928 och sedan använde det i valrörelsen 1932. Under hela 1920-talet hade socialdemokratin diskuterat ett viktigt vägval. Var det nödvändigt att den tog över produktionsmedlen för att förverkliga sina politiska mål? eller räckte det med att socialisera produktionsresultaten? Soci- aldemokraterna bestämde sig för den senare, mindre radikala, vägen: det var tillräckligt att försöka fördela resultaten av produktionen på ett rättvist sätt. – Då kom per albin hansson på den genialiska bilden. han kokade ner Det nya folkhemmet 10 det här till något som alla människor i Sverige kunde begripa, vare sig de var professorer eller hade sexårig folkskola: folkhemmet, sa Ingvar Carlsson. – I begreppet låg framför allt solidaritet och jämlikhet. enligt socialdemo- kratins uppfattning skulle samhället vara som det goda hemmet, där man tar hand om varandra, de sjuka, de arbetslösa och de gamla. efter de stora välfärdsreformerna under 40-, 50- och -60-talen, med barn- bidrag, atp och allmän sjukförsäkring, dröjde det ända till slutet av 1980-ta- let innan folkhemsbegreppet upplevde sin första stora kris. krisen hade två orsaker. Dels nyliberalismen som drog över världen: ”ner med politiken, marknaden ska ta över, satsa på dig själv.” Dels den ekono- miska krisen i Sverige, utlöst av en fastighetsbubbla som sprack. – Sammantaget gjorde detta att begreppet folkhemmet var väldigt till- bakapressat. Överhuvudtaget var vi som parti och regering väldigt tillbaka- pressade, sa Ingvar Carlsson. han drog sig till minnes att Financial times skrev: ”nu ska nyliberalis- men krossa den sista bastionen” – alltså Sverige. – Då började vi i stället prata om den svenska modellen, vi vädjade lite till svenskarnas nationalistiska stämningar. här skulle minsann inte krossas något, sa Ingvar Carlsson. och folkhemmet klarade krisen. – hörnstenarna i välfärdssamhället bestod, och det innebar att man, när ekonomin i slutet av 90-talet började förbättras, kunde bygga vidare igen, sa Ingvar Carlsson. han tycker inte att det spelar så stor roll vilket begrepp man använder – folkhemmet, den svenska modellen eller välfärdsstaten. – Jag använder alla tre och menar i stort sett samma sak. Men begrep- pen välfärdsstaten och den svenska modellen hjälpte till, så att folkhemmet överlevde. För Ingvar Carlsson har folkhemmet av fyra grundbultar: Yüklə 179,32 Kb. Dostları ilə paylaş:
|