Område 3 Individen och gruppen faktamaterial
Yüklə 46 Kb.
|
Område 3 - Individen och gruppen - faktamaterialMål, innehåll och arbetsgång - Kunskapsområde 3: Individen och gruppen.
Individen och gruppen Temat behandlar hur vi formas och påverkas tillsammans med andra utifrån de grupper vi tillhör. Temat berör även hur våra självbilder och verklighetsuppfattningar påverkas och formas i interaktionen med andra. Socialpsykologi = samspelet mellan individerna i en grupp. En människas beteende styrs inte enbart av hennes egenskaper utan av hennes relation till andra människor och samhället. Socialpsykologi handlar om; sociala relationer dvs beteende mot varandra, socialt tänkande/perception, hur vi uppfattar oss i grupp, socialt inflytande dvs hur vi påverkar varandra tex. social maskning, grupptryck. Social maskning: Det faktum att personer i grupp ofta inte jobbar lika hårt som när de jobbar som individer. Rigelmann (1913) – Jämförde hur tunga lass män orkade dra själva respektive när de hjälptes åt. 1 person = 63 kg, 3 personer = 53 kg var, Fler än 8 personer = 31 kg Risk för social maskning är störst när följande faktorer råder: Dålig motivation att arbeta i gruppen. Otydliga och/eller dåligt motiverade gruppmål. Problemet/uppgiften inte upplevs som viktig eller relevant för personen ifråga. De egna bidragen i gruppen upplevs som åsidosättande. Grupptrycket är litet Socialisation Socialisation är en en livslång process som innebär en direkt överföring av beteende, normer, regler, värderingar, attityder som varje individ utsätts för. Främst av de signifikanta andra. Förväntningarnas betydelse Vi kan påverka varandra och låta oss själva bli påverkade av andras och våra egna tankar och förväntningar Rosenthaleffekt Robert Rosenthal (1968) visade med ett berömt försök hur starkt vi påverkas av andras positiva förväntningar. Och hur förväntningarna inverkar positivt på individens resultat och prestation. Detta har fått namnet Rosenthaleffekt. Läs om experimentet i din bok eller på Internet. Slutsatsen av hans experiment är: •Min tro eller tanke om en viss människa påverkar beteendet hos den människan. Alltså mina tankar och attityder är jag inte ensam om utan de påverkar andra. •Om jag ändrar mina tankar om en person kan jag påverka och förändra den persones resultat, i både positiv och negativ riktning. Självuppfyllande profetia De tankar och förväntningar vi har på oss själva och andra har avgörande betydelse för vad som kommer att inträffa.Ex. Om du förväntar dig att Stina kommer att vara riktigt otrevlig nästa gång du träffar henne så kommer Stina, oftast omedvetet, uppfatta detta och därför också bete sig på ett otrevligt sätt. Din förväntning uppfylls. Och tvärtom: förväntar du dig att en person kommer vara snäll och trevlig kommer du säkerligen få rätt. Eller förväntar du dig att missa straffen, ja då kommer du troligen att missa straffen. Haloeffekt Halo kommer från grekiskans halo och betyder ett ljus som sprider sig cirkelformat. Haloeffekten innebär att förväntningar på en person, goda som dåliga sprids tex. en person som är duktig i matte och har ett fördelaktigt utseende bemöts som duktig i alla ämnen och som självsäker. Så summa summarum: positiva och negativa förväntningar är kraftfulla verktyg. Åskådareffekten Åskådareffekten på engelska ”The bystander effect” handlar om att vi förlitar oss på andras bedömning av situationen och överlåter ansvaret på de andra. Se följande klipp från Utbildningsradion; Den samarbetande människan: https://www.youtube.com/watch?v=nny0qxNN4cI Kitty Genovese fallet visar tydligt att vårt handlande inte alltid styrs utav vad vi tycker är rätt och fel utan av hur andra människor tycks bedöma en situation. Barnvagnsexperimentet i rulltrappan Vem hjälper/vem hjälper inte? Resultat: Män hjälper kvinnor mer än andra män. Varför tror du? Kvinnor hjälper kvinnor och män i samma grad. Ju fler människor i rulltrappan desto färre hjälpte, oavsett kön! Varför? Vad är det som avgör om vi hjälper en annan människa eller inte? 1. Först måste vi uppfatta om det är en nödsituation eller inte. Detta gör vi genom att titta hur andra i omgivningen reagerar. Är det ingen som reagerar gör inte heller jag det. Se klippet: Det rökfyllda rummet: https://www.youtube.com/watch?v=KE5YwN4NW5o
1. Är du ensamt vittne – har du ingen att skylla ifrån dig på 2. Du hjälper i högre grad en som är bekant till dig, än en helt okänd person. 3. De som bevittnar en nödsituation, om de känner varandra, hjälper de i högre grad till än om de inte känner varandra. Varför? De riskerar ju att ställas inför svars, och bli dömda av de andra. 4. Skuldkänslor. Får man en andra chans att rätta till, tar man den. 5. Träna på att bli mer moraliskt observant dvs att våga stå upp för det som är rätt och säga ifrån mot det som är fel. Grupper Vi människor är gruppvarelser, och i allra högsta grad sociala djur. Att söka sig till andra människor och att vilja ingå i olika grupper är naturligt. Men vad är en grupp? Svar: Ett begränsat antal människor som samspelar med varandra och har ett ömsesidigt beroende. I vårt vardagliga liv tillhör vi olika typer av grupper. Det är ju inte så att vi bara hör till en enda grupp. En person som har familj kan under en dag gå emellan sin familjegrupp, en arbetsgrupp, en studiegrupp, en föräldragrupp och ett innebandylag. Ordet grupp kommer från italienskans ord för knut vilket är ett passande namn. En knut kan både ge trassel såväl som fasta förbindelser. Och alla har vi tillhört grupper som uppfattas som det bästa i livet, som gett oss tillfredsställelse, men även som det sämsta tex. en mobbad elev i en klass. Vissa grupper fungerar bra andra mindre bra. 1. Primärgrupp och sekundärgrupp Det finns flera olika typer av grupper. När vi utgår från graden av personlig kontakt mellan medlemmarna i en grupp nämner vi; primärgrupp och sekundärgrupp. Den viktigaste av de grupperna är primärgruppen. I primärgruppen är medlemsantalet litet och man träffas ofta. Man brukar säga att medlemmarna ska kunna ha en ansikte mot ansikte relation. Den allra första primärgrupp vi är medlemmar av är familjen. Medlemmarna i denna grupp är känslomässigt och intimt engagerade i varandra. Täta kontakter och hög grad av identifikation gör att värderingar, moral och attityder överförs lätt. TEx. växer du upp i en familj där hälsa och motion, bra mat- och sömnvanor är naturligt är det stor chans att du som vuxen fortsätter ett hälsosamt liv. I den sekundära gruppen är medlemsantalet större och man träffas inte så ofta. De har inte lika tät och intim interaktion och medlemmarna är utbytbara.tex. fackförening, syjunta, skolklass 2. Formella och informella grupper Gruppindelningen kan även baseras på i vilken grad gruppens uppbyggnad är bestämd utifrån eller uppifrån, och oftast när det handlar om arbetslivet. Formella grupper handlar om grupper där arbetsuppgifter, roller och relationer bestäms i hög grad uppifrån tex. arbetsgrupp, styrelse, fotbollslag. Alla vet sin uppgift och roll. I en formell grupp kan en informell grupp växa fram spontant då är inte ledaren bestämd utifrån utan blir det av sin auktoritet. Andra grupper Ibland är det mer fruktbart att tala om referensgrupp; en grupp som delar en åsiktsriktning (nynazister), en identitetsgemenskap (t ex ungdomsgäng) eller något annat som bildar en tydlig grupp. Sen finns det även andra grupper som frivillig grupp – en grupp man söker sig till pga. stort gemensamt intresse tex. schackgrupp, marginalgrupp – de grupper som står mittemellan eller som befinner sig i ytterkanten av en grupp tex. homosexuella, invandrare, ensamstående, målinriktade grupper – grupper som tillkommit för att genomföra en viss uppgift tex. damsektion, festgrupp. Roll och status Med roll menas ett förväntat beteende av en person i viss given situation. En persons kön, yrke, egenskaper, utseende påverkar omgivningens förväntningar och därmed den roll du tilldelas. Rollen bygger alltså på andras förväntningar, men ofta har individen själv också varit med och påverkat t.ex. genom att tala mycket vid första lektionen. Här är några roller som kan förekomma i en grupp: Den överlägsne får hög status i gruppen, mycket utrymme för sina åsikter och leder gruppen på det spår som han/hon själv anser vara rätt. Medlaren har en ständig koll på vad som händer runtomkring gruppens arbete. Skapar god stämning och medlar mellan starka krafter. Han/hon blir på så sätt en viktig person i gruppen. Clownen är gruppens lustigkurre, ser till att gruppen håller humöret uppe när det känns svårt. Den ifrågasättande ställer sig hela tiden negativ eller frågande till gruppen eller deras försök till beslut i olika frågor. Martyren tycker synd om sig själv,”i alla år har jag släpat och slitit men ingen tackar mig”.Martyren har ofta dåligt självförtroende och en negativ självbild. Den ambitiöse (plugghästen) kämpar som en dåre. Lägger ner oerhört mycket kraft och energi som ofta välkomnas men kan även vara irriterande för övriga gruppmedlemmar. Syndabocken. Ofta finns också en syndabock med som får ta all skit. När något går fel så är det syndabockens fel. Andra roller som du kan spela är syskonroll, mammaroll, konsumentroll, yrkesroll, elevroll, lagkompisroll. Listan kan göras längre än så. Status är den sociala ställning en person har i en grupp. Vissa roller har hög status tex. kändis, chef, expert. Status bestäms utav: Socialt anseende – personens egenskaper tex. intelligent, rolig, kompetens inom ett område. Social prestige – kön, yrke, inkomst, social klasstillhörighet. I en grupp har man alltså dels en roll, dels en social rang (status). Ett sätt att betona eller höja sin status är att använda statussymboler tex. kläder, attityder, ägodelar mm. Vad är status? Svaret på frågan blir olika beroende på vem du frågar. Om jag ställer frågan till en 20-årig kille kanske svaret blir ”en sportbil” och om jag ställer frågan till en 50-årig kvinna kanske jag får svaret ”en flott villa”. Status skiljer sig åt beroende på kultur, ålder, kön osv. Affärsvärdeln har gjort en udnersökning över vad som ger status. Surfa in och kika vad resultatet blev: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article701908.ece Rollkonflikt och rollkris En person rör sig hela tiden mellan olika rollförväntningar. Detta skapar ibland rollkonflikter. Här följer fyra olika typer av rollkonflikter som kan uppstå hos individen. 1. En och samma roll innehåller oförenliga förväntningar tex. rektorsrollen. Lärarna kräver en sak, föräldrarna en annan och eleverna en tredje sak. 2. Konflikt mellan samtidiga roller tex. du är mamma, yrkeskvinna och älskarinna på en och samma gång. 3. Konflikt mellan den egna uppfattningen om rollen och andras förväntningar på rollen tex. som kvinna har du en syn på hur mannen ska vara medan han har en annan syn på sin egen roll. 4. Konflikt mellan kraven på sig själv och förmågan att uppfylla dem. När vi ej kan leva upp till kraven uppstår en konflikt mellan vår vilja och vår förmåga tex. du vill ha ett MVG i betyg men har inte förmågan till mer än ett G. Rollkris Rollkris kan uppstå vid exempelvis pensioneringen, eller om du råkar ut för en olycka, eller vid barnafödsel. En förändrad roll kräver ny inlärning och anpassning. Beteende i folkmassa När en stor samling människor samlas och delar ett gemensamt mål och en gemensam känsla brukar man tala om en massa/folksamling tex. en ordnad idrottspublik. En massa är alltid väldigt lätt att styra till extremer och gör att individen reagerar på ett sånt sätt som de aldrig annars vågat göra. De uppstår spontant, är lättpåverkade och kan lätt råka i panik. ”Social smitta” – Deltagarna faller offer för gruppens (+ ) eller (–) krafter/handlingar ex. publik som gör ”vågen” Ett specialfall av den tillfälliga mässan är den PSYKOLOGISKA MASSAN som förekommer vid starkt känsloladdade situationer tex. brand, politiskt massmöte. Utlöses av en intensiv känsla tex. rädsla, vrede, glädje. Denna känsla gör att individen reagerar på ett sånt sätt som de aldrig annars vågat göra. I dessa känsloladdade situationer kan då individen bilda en massa som är ”dummare än den dummaste av dess enskilda medlemmar”. Hur och varför uppstår den psykologiska massan? Deindividuation och identifikation med massan – individen ”drunknar” i massan och avidentifieras dvs den egna identiteten går förlorad och ersätts av ett primitivt ”groupmind” som gör att gruppens beteende kan bli destruktivt, regressivt och impulsstyrt.
Vi får ständigt nyheter som talar om massans makt över människor. Vid fotbollsmatcher ser vi det speciellt (fotbollshuliganer). Nya rön och teorier menar att det inte alls handlar om att enskilda personer som befinner sig i massan, avidentifieras, förlorar all självkontroll och ansvarskänsla och börjar bete sig som ett djur och att detta beteende sedan sprids i gruppen och snart är kaoset ett faktum. De nya rönen pekar istället mot att det inte är en fråga om en avidentifiering eller normlöshet utan det som händer är att man delar en kollektiv identitet och börjar följa den rådande gruppens normer som inte alltid är de som uppfatta som rätt. Normer och social kontroll Varje samhälle har ett system av normer dvs. delade förväntningar om hur människor bör tänka, känna, bete sig i en grupp. Dessa normer fungerar som ett kitt för att binda ihop gruppen och gör att samspelet mellan människor löper mer friktionsfritt. De är oftast osynliga och outtalade ex. du tittar inte i någo annans väska utan lov. Olika samhällen/kulturer/grupper har olika normer. Om du bor i Sverige så vet du att det är en oskriven lag/norm att inte tränga sig före i en kö, att be om ursäkt om man råkar trampa någon på tårna, att inte rapa vid middagsbordet. När det svenska normsystemet möter andra kulturers normsystem kan sk. kulturkrockar uppstå. Kulturkrock kan även uppstå inom ett normsystem tex. om en nyutexaminerad kvinnlig läkare möter en snart pensionerad skogshuggare från Norrland. Normer säger inte vad som är förbjudet, otillåtet eller tillåtet, som regler och lagar, utan de handlar om hur de flesta människor i en grupp tycker att man bör göra. Normer dvs hur man uppför sig, lärs in under socialisationsprocessen. För att upprätthålla ett normsystem behövs vissa åtgärder sk. sanktioner som gör att medlemmarna följer reglerna tex. böter, utfrysning, beröm, hot. Det utövas då social kontroll. Många av dessa sanktioner gör vi omedvetet ex. ler åt någon som håller upp dörren, blänger ilsket åt någon som går före i kön. Andra sanktioner sker medvetet tex.antingen får du vara med i gruppen om du rätar dig efter normen eller så fryses du ut om du inte rättar in dig i ledet. Normer kan vi följa oavsett om vi tycker de är bra eller dåliga. ”Du skall inte tro att du är något. Du skall inte tro att du är lika bra som vi. Du skall inte tro att du är klokare än vi. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi. Du skall inte tro att du vet mer än vi. Du skall inte tro att du är förmer/duger bättre än vi. Du skall inte tro att du duger till någonting. Du skall inte skratta åt oss. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig. Du skall inte tro att du kan lära oss något.” Orden kommer från den norske författaren Aksel Sandemose. Ursprungligen handlade beskrivningen om den sociala kontrollen i en liten småstad, men nuförtiden kan vi se att tänkandet har större räckvidd än så, och har präglat svensken.
Konformitet betyder likformighet, och är en socialpsykologisk term som betecknar att en individ ger efter för en grupps förväntningar och uppfattningar. Vissa grupper har stränga och många regler. Om toleransen för avvikande beteende är liten säger man att konformiteten är hög (hög social kontroll). Det är lätt att tro att en stark ledare av sig själv kan forma en grupp. Men ofta är det gruppen i sig själv som utövar störst påtryckning på individen. Vi har nämligen ett behov av att likna varandra. Solomon Asch konformitetsexperiment 
Detta visar bland annat Solomon Asch berömda konformitetsexperiment på 1940-talet. I varje försöksomgång fick 7-9 personer se ett kort med tre olika långa linjer och ett kort med en linje. De skulle sen ange vilken av de tre linjerna som var lika lång som den enskilda linjen. Endast en person var försöksperson, placerad näst sist. Det visade sig att i medeltal var tredje försöksperson svarade som majoriteten gjorde trots att de hade ett felaktigt svar. Asch situation var konstruerad men många av våra ställningstagande avgörs på samma sätt. Efter försöket tillfrågades försökspersonerna varför de svarat fel. Tre lika stora grupper utkristallerades.
Här kan du se Asch experiment: https://www.youtube.com/watch?v=TYIh4MkcfJA Konformitet förekommer i många sammanhang och i alla grupper mer eller mindre medvetet/omedvetet. Vissa grupper och situationer kräver större likformighet tex. nynazister, Livets ord. Konformitet märks i klädmodet, hur vi möblerar våra rum, matvanor osv. Vi påverkas mer än vi tror. Ett annat exempel på grupptryck är Reservbataljon 101. Konformitet förekommer i många sammanhang och i alla grupper. Vissa grupper och situationer kräver större likformighet tex. nynazisterna. Konformitet märks i klädmodet, hur vi möblerar våra rum, matvanor osv. Vi påverkas mer än vi tror. VI OCH DOM: Ingrupp (vi) och Utgrupp (dom) När vi starkt identifierar oss med INGRUPPEN markerar vi en skillnad mot UTGRUPPEN och därmed stärks SAMMANHÅLLNINGEN i ingruppen. Detta är inget negativt så länge allt flyter på och vi kan samarbeta. Och så länge behovet av att stärka sin egen gruppidentitet inte görs på andras bekostnad . Faran är att vi-identiteten blir destruktiv och går för långt ex. Robbers cave experiment. Förutfattad mening, fördom, stereotyper Stereotyp Är en slags tankeklichérom en grupp individer, en generalisering där en del får stå för helheten tex. zigenare är tjuvaktiga, smålänningar är snåla osv. De är varken sanna eller falska. Stereotyper mynnar ofta ut fördomar – en felaktig och fastlåst förutfattad mening om en individ eller grupp av individer. Problemet med stereotyper är att man inte bedömer de enskilda individerna, utan ser gruppen som en helhet tex. det finns snåla smålänningar men lågt ifrån alla smålänningar är snåla. Fördomar behöver inte vara negativa ex. Läkare utan gränser tillskrivs goda egenskaper, de ses som ideal. Problem är att man som vid stereotyp inte bedömer den enskilda individerna. Det finns ju de som tillhör organisationen Läkare utan gränser som inte är goda. Detta kunde vi läsa i Nordisk familjebok, från mitten av 1800-talet:
Ofta är fördomar osanningar, man dömer en dom före, och ovanstående citat illustrerar detta väl. Negrer är inte lata, utan smarta. Att man som västerlänning fick för sig att negrer hade ”brist på uthållighet och energi” var för att de inte arbetade så hårt i den tropiska värmen. Hade de arbetat hårt hade de nämligen drabbats av värmeslag och dött. Vad är en: typisk norrman? typisk boråsare? typisk bög? typisk karriärkvinna? typisk miljöpartist? en man? en kvinna? Fördomar är med andra ord åsikter/inställningar vi okritiskt övertagit från föräldrar eller andra människor. De flesta av oss anser sig vara fördomsfria. Vi vill gärna tro att vi inte gör skillnad på folk och fä. Men i själva verket bär vi alla med oss en barlast av fördomar inpräglade från barndomen förstärkta av tex. läroböcker, serietidningar, filmer och TV-program tex. blondiner är dumma, negrer är lata, finnar super, tyskar är grundliga, judar är giriga, japaner är grymma och zigenare är tjuvaktiga. Utan fördomar skulle vi bli tokiga Läs artikeln Utan fördomar skulle vi bli tokiga i DN: http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/utan-fordomar-skulle-vi-bli-tokiga Hjärnan vill skapa sammanhang och mening och sortera den information vi får – så vi vet hur vi ska bete oss. Vi måste selektera i sinnesintrycken – för att snabbt göra omgivningen begriplig – om vi inte hade den förmågan skulle vi drunkna i information. Det finns även ett överlevnadsvärde i att ha fördomar – att snabbt kunna uppfatta om individen framför mig är god eller ond. Fördomar och stereotyper är också identitetsskapande och kanske säger mer om oss själva än dem vi stereotypiserar? Men fördomar kan också försvåra för oss, tex när vi ska lösa problem. Läs följande berättelse: Tänk dig en tidig vintermorgon i fjällen. Det har snöat mycket under natten. 15 km från skidbacken bor en familj i en stuga. Pappan och sonen i familjen har bestämt sig för att stå först i liftkön när liftarna öppnar. Båda gillar lössnöåkning och nu finns det chans till det. Bara de skyndar sig iväg. De packar in i bilen och ger sig iväg. De kör ganska fort trots att det är halt efter snöfallet. I en sväng sladdar bilen i hög fart av vägen och krockar med ett träd. Pappan dör och sonen blir svårt skadad. Hans förs medvetslös till sjukhus. Efter fyra veckors intensivvård ligger sonen fortfarande i koma, men samma dag vaknar han upp ur sin medvetslöshet. Precis när sonen vaknar kommer läkaren in i rummet och frågar: ”Hej, hur mår du min son?” Hur kan det komma sig? Svaret är läkaren är sonens mamma. Men många tänker sig inte en kvinna som läkare viklet gör att man kan ha svårt att lösa problemet. Vad ligger bakom fördomar?
Hur undviks fördomar? Kritisk granskande – att vi inte köper det vi hör och ser rakt av. Att vi blir medvetna om våra fördomar, acceptera att vi har fördomen, först då kan vi förändra. Kunskap – det som är främmande är skrämmande. Självkännedom – upptäcka sina egna positiva men även svaga sidor. Mötas – dialog! Robbers Cave – experiment I Robbers cave – en nationalpark i Oklahoma, 1954. 22 pojkar deltog, indelade i två grupper – skallerormarna och örnarna – kom från samma bakgrund och trodde de skulle åka på ett vanligt sommarläger. Fas 1: Lärde känna varandra , utan vetskap om att det fanns en grupp till. Tydliga hierarkier och normer bildades på bara några dagar Fas 2: Båda grupperna möts! Det utvecklas med en gång en fientlig inställning. Tävlingar arrangeras och fientligheten trappas upp. Genom att demonisera och bekämpa den andra gruppen förstärks gruppidentiteten ”De där jäkla skallerormarna är fega och falska, medan vi örnarna är modiga och smarta”. Fick avsluta fas 2 tidigare än tänkt då det höll på att urarta ordentligt. I fas 3 skulle nu de två grupperna försonas och börja leva fredligt. Först ordnades trevliga samaktiviteter utan tävlingsmoment men de förblev bittra fiender . Därför försattes pojkarna i tre situationer där de tvingades samarbeta för att uppnå ett gemensamt mål ex. skaffa vatten när vattenförrådet hade blivit ”stulet”, eller knuffa en lastbil med mat till lägret, den sades ha fått motorstopp. Pojkarna var mycket motiverade att lösa dessa uppgifter – hungriga och törstiga – och samarbetade spontant över gränserna. Efter detta var fiendskapen bruten!
Vid öppen fiendskap mellan grupper räcker det inte att grupperna möts och lär känna varandra för att motverka fördomar och motsättningar. Nyckeln är att samarbeta tillsammans för ett gemensamt mål. Uppgiften skall vara sådan att allas hjälp behövs – en grupp ska inte kunna lösa den på egen hand Attityd Attityd är en människas inställning, värdering av någon/något tex. Madonna, invandrare, Carl Bildt, Hip Hop, politik, och som ofta leder till att vi lägger märke till bara det vi vill uppfatta. Attityder är nödvändiga coh hjälper oss att organisera våra tankar och känslor. Attityder är ett sätt att förenkla tillvaron och fungerar som en karta som vi använder för att snabbt ta ställning och veta hur vi ska handla.
Kognitiv dissonans Amerikanen Leon Festinger myntade på 1950-talet begreppet kognitiv dissonans (tankekonflikt) dvs. vi upplever en tankekonflikt när vi handlar på ett sätt som ej stämde med våra kunskaper eller erfarenheter tex. en person som röker fast vet att det är farligt! När en attityd är motsägelsefull tex. vi röker fast vi vet att rökning är farligt och kan förkorta livet, vill vi skapa balans i vår attityd. Detta kan vi göra på olika sätt:
Den svåraste komponenten att förändra är den känslomässiga. Vi ser gärna det vi vill se, och förnekar annan fakta. Hur kan man förändra en negativ attityd? Genom att skaffa kunskap och information från en trovärdig källa. Informationen som vi tar emot påverkas av den som informerar och statusen på den personen. Det är lättare att förändra en attityd i en liten grupp med folk man känner. Och ju högre status personen har desto mer trovärdighet. Jane Elliot – A class divided Jane Elliots klassrumsexpeimnet – brunögda och blåögda barn Lärarinnan Jane Elliot ville hitta ett nytt sätt att arbeta med diskrimineringsfrågor i klassrummet, och fick idén att hon skulle låta sina elever prova på hur det kan kännas att vara i en utsatt diskriminerande grupp. Jane Elliot delade in sin klass, bestående av tredjeklassare, i två grupper; blåögda och brunögda, i syfte att prata om fördomar (prejudices), motverka fördomar och tala om diskriminering och rasism. Första dagen sågs de blåögda som bättre (superior), ”on top” och favoriserades och de brunögda sågs som sämre (inferior). Nästa dag var det ombytta roller och de brunögda var de bättre och de blåögda sämre. Innan du fortsätter läsa vill jag att du tittar på följande klipp: https://www.youtube.com/watch?v=Hqp6GnYqIjQ Vad kan vi lära oss av experimentet: 1. Att såväl negativa som positiva förväntningar både av andra och på sig själv påverkar oss och vår intellektuella förmåga och prestation. Varje dag gav Elliot barnen språk och mattetest. Elevernas prestation förbättrades den dag då de var ON TOP dvs såg sig själva som bättre. 2. Att bara en liten skillnad tex. ögonfärg, läppstorlek etc kan vara basen för att diskriminering, rasism uppstår OM en auktoritet lägger till ett värde tex. blåögda = bättre, brunögda = sämre. 3. När rollerna byts borde ju den grupp som blivit diskriminerad visa medkänsla, eftersom de fått känna på hur det är att vara en diskriminerad grupp, men vad händer. Jo, de lärde sig istället om makt. När det istället var de brunögda som var de bättre och som hade makten använde de den makten emot de blåögda som tidigare plågat dem. Stanford Prison Experiment När? Experiment 1971 Var? På Stanford University i källaren Vem? Psykologi professor Philip Zimbardo var ansvarig och 24 friska, normalbegåvade och psykiskt stabila män Hur? Annonserade efter frivilliga unga män som mot betalning kunde tänka sig vara med i ett experiment; antingen som fångare eller fångvaktare Syftet? Besvara dessa frågor!
Tillvägagångssätt: En ombyggd källare bli ett fängelse. Under förödmjukande former förs ”fångarna” till fängelset. Sen fortsätter förödmjukelsen (de kläs av nakna, avlusas, håret rakas, de får en särk med sitt nummer, fingeravtryck tas). Vakternas uppgift UPPRÄTTHÅLLA ORDNING! Men hur skulle de göra detta????? Och frågan var: Skulle fångarna finna sig i detta????. Experimentet som skulle pågått under två veckor fick avbrytas efter bara 6 dagar pga. situationens negativa effekt på de som deltog. På bara ett par dagar blev ”vakterna” sadistiska och ”fångarna” deprimerade och stressade. Resultatet av Stanford experiment har förskräckt många – tyvärr visar även verkliga händelser att till synes normala människor är kapabla till rent sadistiska handlingar i vissa situationer. Stanford Prison experiment. För att läsa mer: www.prisonexp.org. Vägen mot ondska – ”mördarna inom oss” Vad är det som får oss att överge vår moraliska övertygelse till förmån för omoraliska handlingar? Det går inte att peka på bara en faktor. Istället handlar det om flera, ofta samverkande, faktorer som bidrar till att omvandla en helt vanlig människa till djävulen själv. Här följer 11 punkter, du kommer säkert på andra faktorer som kan förvandla oss till Lucifer himself! Men först: Lyssna på Zimbardo och hans tankar om ondskans psykologi: https://www.youtube.com/watch?v=OsFEV35tWsg
Solomon Asch experiment pekar på konformitetens betydelse. Ett annat exempel på grupptryck är Reservbataljon 101. På morgonen den 13 juli 1942 gick den tyska Reservbataljon 101 in i den polska byn Józefów. Vid nattens inbrott hade de skjutit 1 500 av byns 1 800 judiska invånare: kvinnor, barn, gamla. Reservpolisbataljon 101 bestod inte av tyska yrkessoldater utan av helt vanliga män som var för gamla för att kallas in till militärtjänst. Christopher B. Browning har i boken ”Helt vanliga män” studerat vilka motiv som drev männen att delta i massakrerna. Hans slutsatser är skrämmande: de var inte tvingade att lyda order utan gjorde det av så banala skäl som karriärism, grupptryck och rädslan för att bli betraktade som omanliga och fega i mansdominerad värld. Browning ställer frågan vi alla måste ta ställning till: kan jag vara säker på att jag skulle ha agerat annorlunda i samma situation? 2. Lydnaden inför en auktoritet ”Jag lydde bara order” är ett vanligt uttryck. Vi har en tendens att lägga över skulden på någon annan, ansvarig tex. på ledaren! Stanley Millgram 1960-talet gjorde en försöksserie som påvisade att en stark auktoritet ger lydnad, utan att tvång, mutor eller hot finns med som bestraffning. Frivilliga söktes till ett experiment som sas handla om inlärning (gavs alltså falska uppgifter), undersöka förhållandet mellan inlärning och bestraffning. Manipulerad lottdragning: läraren försöksperson, eleven= skådis! Inget hot förekom! Samtliga delade ut stötar på 300 volt! Av 40 st kom 25 st att ge de högsta stötarna dvs. 450 volt. Varför löd man?
Kritik mot Millgram Kritiseras för att vara oetiskt. Går ej att jämföra ett experiment med en autentisk situation Faktorer som påverkar lydnaden!
Demografiska faktorer tex. kön, ålder, nationalitet påverkade inte! 3. Aggression Nedärvt biologiskt behov som finns inneboende i människan, iallafall enligt Freud och Konrad Lorenz. 4. Inlärning Systematisk träning till elitsoldat för att mörda och tortera i krig. Avtrubbade. Har man en gång mördat..! TV-våld, dataspel hur påverkar detta mänskligt beteende? Läs gärna om Albert Bandura och hans modellinlärning på Internet. Titta gärna på hans experiment på hur barn lär sig efter en modell: https://www.youtube.com/watch?v=YclZBhn40hU 5. Fördomar Kan föda hat, avundsjuka som leder till rasism och våld. 6. Ideologins makt Tankar om de andra som smutsiga, fula, farliga etc. Blottar fasansfulla möjligheter till manipulation av det mänskliga samvetet. ”Vi gör en god gärning om vi mördar deras barn, våldtar deras kvinnor!” 7. Vi (ingrupp) – dom (utgrupp) Att dela in i vi och dom är ett psykologiskt fenomen! Läs om Muzafer Sherifs som 1954 gjorde ett experiment i nationalparken Robbers Cave. 22 pojkar deltog. De delades in i två grupper – skallerormarna och örnarna och direkt uppstod vi och dom fenomenet. Vad kan vi lära om resulatat av Robber Cave? 8. Avhumanisering Förnekar fienden alla mänskliga egenskaper.Detta kunde man läsa om judar i en tidskrift för Tyska Krigsmakten 1935.
9. Totalitära samhällen Ondska uppstår oftast ur situationer. Svagheter hos människan utvecklas lättare under dåliga förhållanden. Starka och dynamiska ledare som spelar på människors instinktiva behov av trygghet, säkerhet och gemenskap. När en individ hamnar i en situation där de antingen förlorar greppet eller vänjer sig vid en ny roll kan i stort sett vem som helst bli Lucifer. I fängelseexperimentet Stanford Prison experiment blir detta extra tydligt. Se följande youtbeklipp: https://www.youtube.com/watch?v=sZwfNs1pqG0 Forskningsledaren Philip Zimbardo ville titta på vad som händer när du sätter goda personer i ett ”ont” ställe? Vinner humanitet över ondska, eller triumferar ondskan? Vilka psykologiska effekter uppstår genom att ta en roll; antingen fängelsevakt eller intern. 10. Allas vår moraliska feghet Psykoanalytikern Ludvig Igra menar i sin bok Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet att hos varje människa finns en potential till gott men också ont. Igra är inne på samma linje som Zimbardo och menar att ondska föds ur situationer. Igra menar att vi köpslår med vår moral för att tillfredsställa våra behov av trygghet, gemenskap och säkerhet. Vi vet tex att det är fel att mobba men vi mobbar för att inte riskera att själva hamna utanför gruppen. 11. Religion Människan har och använder fortfarande religion för att legitimera krig tex. korstågen. Forskningsetik Fram till 1980-talet gjodes en rad experiment på människa och människans beteende. VIssa av dem skulle aldrig idag fått utföras av etiska skäl. På 1980-atlet började man skissa ner principer för vad som skall gälla vid forskning om människan sk forskningsetiska principer. Man kom fram till följande: Forskning är viktigt och nödvändigt för både individerna och samhällets utveckling. 1. FORSKNINGSKRAVET: krav på att forskning bedrivs.
2. INDIVIDSKYDDSKRAVET: innebär att samhällets medlemmar har krav på skydd mot otillbörlig insyn i t.ex.
Varken Forskningskravet eller Individskyddskravet är absoluta utan måste alltid vägas mot varandra. INDIVIDSKYDDSKRAVET: 4 huvudprinciper 1. Informationskravet Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Information kan vara mer eller mindre detaljerad. 2. Samtyckeskravet Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan 3. Konfidentialitetskravet Uppgifter om alla ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. 4. Nyttjandekravet Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål Ledarstilar 3 typer av ledarstilar enligt Kurt Lewin (Film: Metoder som vi er på lektion)
Kurt Lewin – professor i psykologi Tyskland (1890-1947) testade sina teser kring hur lika olika ledarstilar påverkar gruppklimatet i det berömda Iowaexperimentet. Lewins teser: 1.Den auktoritära ledarstilen gör gruppmedlemmarna passiva och miljön motverkar kreativitet 2. Den demokratiska ledarstilen leder till en bättre miljö, större kreativitet och högre kvalitet
En auktoritet är en person som har stor kunskap eller erfarenhet inom ett område och som därför har respekt med sig inom detta område. Synonymer till auktoritet: 1. Makt, myndighet 2. sakkunnig ,anseende, pondus, kapacitet, expert, specialist. En Auktoritär person: styr med järnhand. Synonymer till auktoritär: maktfullkomlig, egenmäktig, diktatorisk, icke-demokratisk, enväldig, befallande, myndig Läs mer om experimentet och dess resultat i din bok eller på Internet. Fundera på! •Finns det någon situation där: A) Auktoritärt ledarskap passar bättre än andra ledarstilar? B) Demokratisk ledarskap passar bättre än andra ledarstilar? C) Låt Gå ledarskap passar bättre än andra ledarstilar? •Vad har du för erfarenheter av de tre olika ledarstilarna? Vilken ledarstil föredrar du? Varför? •Hur ska en bra ledare vara? - Skriv upp 10 egenskaper som en god ledare besitter •Tror du de som levde under 1900-talets början hade samma syn som du på vad som karaktäriserade ”den goda ledaren” som nu? •Vad kännetecknar en dålig ledare? •Är det enbart ledaren som skapar ett bra gruppklimat? Yüklə 46 Kb. Dostları ilə paylaş:
|