Det svenska folkhemmet
Per Albin
Under åren 1925-1945 var Per Albin Hansson här på bilden ledare för det
socialdemokratiska partiet. Han var knappast någon vältalare. Åtskilliga
politiker har varit mera medryckande att lyssna till än han. Men Per Albin, som
han kom att kallas av det svenska folket, uttryckte sig på ett sätt som människor
förstod och tog till sig. Knappast någon svensk politiker har myntat så många
uttryck och begrepp som levt vidare i eftervärlden. Det var Per Albin som först
talade om ”folkhemmet”. Så här lät det i ett riksdagstal 1928:
"Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda
hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga
kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ena ner på den andre,
där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke
trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder lik-
het, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.
1
Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda
nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja
medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende,
i rika och fattiga, besuttna och utarmade, plundrare och utplundrade. Det
svenska samhället är ännu icke det goda medborgarhemmet. Här råder
visserligen en formell likhet, likheten i politiska rättigheter, men socialt
består ännu klassamhället och ekonomiskt råder fåtalets diktatur. Olik-
heterna äro stundom skriande: medan en del leva i överflöd, gå många
från dörr till dörr för att få beta bröd, och den fattige ängslas för morgon-
dagen, där sjukdom, arbetslöshet och annan olycka lurar. Skall det sven-
ska samhället bli det goda medborgarhemmet måste klasskillnaden av-
lägsnas, den sociala omsorgen utvecklas, en ekonomisk utjämning ske,
de anställda beredas andel även i den ekonomiska förvaltningen, demo-
kratin genomföras även socialt och ekonomiskt."
Per Albins regeringsår
Efter 1932 års riksdagsval kunde Per Albin Hansson för första gången bilda en
socialdemokratisk regering. Hans parti hade gått kraftigt fram och erövrat 103
av Andra Kammarens 230 platser. Krisen i världsekonomin efter 1929, som
hade gjort tusentals svenskar arbetslösa, hade starkt bidragit till hans
framgångar. Aldrig hade det varit större oro på den svenska arbetsmarknaden än
det var vid denna tid. I Ådalen hade militären sommaren 1931 skjutit ihjäl sex
strejkande arbetare i ett demonstrationståg. Ännu mera katastrofal tedde sig
Sveriges ekonomiska situation 1932, när hela Ivar Kreugers finansimperium
hade kollapsat. Per Albin Hansson hade ingen lätt uppgift att försöka rida ut
dessa ekonomiska stormar. Men genom att söka samförstånd med Bondeför-
bundet
*
, som då leddes av Axel Pehrson i Bramstorp, försökte han utforma en
framgångsrik jordbruks- och arbetslöshetspolitik.
Valet 1936 skulle för första gången ge socialdemokraterna egen majoritet i
Andra kammaren med stöd från kommunisterna. Men i den situationen valde
socialdemokraterna ändå att bilda en koalitionsregering med Bondeförbundet.
Något större utrymme för att skapa en välfärdspolitik fanns ännu inte. Industrin
återhämtade sig långsamt och lönerna steg inte i önskvärd omfattning. Det gick
inte för staten att ta ut några höjda skatter som kunde öka medborgarnas sociala
välfärd. Sedan kom kriget och Sverige fick en samlingsregering
*
. Social-
demokraterna gjorde två ytterst framgångsrika val. Många som annars inte
skulle ha röstat socialdemokratiskt lade sin röst på partiet för att visa att de
stödde Per Albin Hanssons samlingsregering. 1945 när kriget var över bildade
Per Albin Hansson i stället en rent socialdemokratisk ministär
*
. Nu skulle
partiets efterkrigsprogram förverkligas; folkhemmet skulle skapas. Men året
därpå avled Per Albin Hansson. Han hyllades vid sin bortgång som en lands-
fader av hela svenska folket.
2
Folkhemmet byggs
Det blev i stället Tage Erlander som skulle få leda landet under de år som det
svenska folkhemmet byggdes upp. Han blev ofta kallad ’Sveriges längste stats-
minister’, dels på grund av sin längd, dels på grund av sitt långa regerings-
innehav från 1946 till 1969. Han ledde ett arbetarparti som i val efter val
uppnådde 46-47 procenta av rösterna. Det var en tid då 40 % av Sveriges
löntagare var anslutna till Landsorganisationen (LO).
Med hjälp av Sveriges Kommunistiska Parti (dagens Vänsterpartiet) som aldrig
kunde tänkas fälla en socialdemokratisk regering hade alltid Tage Erlanders
regering ett betryggande parlamentariskt stöd. Detta till trots valde socialdemo-
kraterna att under perioden 1951-57 samregera med Bondeförbundet liksom
under 1930-talet.
Den borgerliga oppositionen kämpade i motvind. Under perioden 1945-70 steg
lönesummorna som aldrig förr. Även om levnadskostnadsindex på grund av
inflation steg med 80 % under perioden 1945-70, kunde man konstatera att
svenskarnas köpkraft under perioden hade tredubblats.
Ständigt nya reformer
1919 hade Sveriges riksdag bestämt att den lagstadgade arbetstiden var 8 tim-
mar 6 dagar i veckan. Under 1950-talet skedde en utveckling som ledde till att
arbetsveckan förkortades med en dag. Först 1938 hade alla svenskar fått två
veckor lagstadgad semester. 1951 infördes den tredje och 1963 den fjärde
semesterveckan.
Till allt detta kom att de svenska medborgarna under 1950-talet fick världens
mest utvecklade socialförsäkringssystem. 1947 infördes barnbidrag, som
utbetalades under barnens första 15 levnadsår. År 1955 fick alla landets lön-
tagare obligatorisk sjukförsäkring. Pensionsvillkoren förbättrades starkt sedan
riksdagen efter en långvarig politisk strid 1958 antagit lagen om ATP – den
allmänna tilläggspensionen. Arbetstagarna skulle vid 67 års ålder få en pension
som motsvarade cirka 60 % av vad de hade haft under sina 10 bästa år som
löntagare. Det var den största sociala reformen under hela 1900-talet.
Och skolsystemet byggdes ut: den 7-åriga folkskolan ersattes av en nioårig
obligatorisk skola, som fick sin första läroplan 1962. Dagens gymnasie-
organisation växte fram ett årtionde senare då gamla tiders läroverk integrerades
med yrkes- och fackskolor.
Och vägarna förbättrades i en omfattning som vi aldrig upplevt tidigare eller
senare. Ett omfattande bostadssubventionssystem byggdes ut för att minska
hyreskostnaderna för dem som flyttade in i nybyggda bostäder. Sjukvården
förbättrades. Fattigvården ersattes med socialbidrag. Möjligheten att skapa ett
samhälle , där ingen skulle behöva känna sig utslagen, föreföll inte orealistisk att
förverkliga.
3
Ständigt höjda skatter
1955 fick Sverige en ny finansminister, som hette Gunnar Sträng. Liksom
många andra i den socialdemokratiska regeringen hade han sina rötter i
arbetarklassen. I tidiga år hade han försörjt sig som lantarbetare. I början på
1930-talet hade han 26 år gammal blivit ombudsman
*
i Lantarbetarförbundet.
Sex år senare var han ordförande i detta förbund. Efter kriget hamnade han i den
socialdemokratiska regeringen.
Under 20 års tid skulle Gunnar Sträng vara Sveriges finansminister. I svenska
folkets ögon framstod han som en nästan lika allsmäktig rikshushållare som en
gång Gustav Vasa hade gjort. I takt med att statens budget växte, uppträdde
Gunnar Sträng alltmera myndigt. Varje år presenterade han statsverks-
propositionen
*
för svenska folket i TV. Utrustad med pekpinne höll han
vältaliga föreläsningar om statens inkomster och utgifter.
Under perioden 1945-60 fyrdubblades skattetrycket. 1962 infördes en fyra-
procentig omsättningsskatt på alla varor. Den skulle efterhand höjas till 25 %
och få namnet moms. Den blev snart en större inkomstkälla för staten än
löntagarnas inkomstskatt. De borgerliga partierna – Högern (dagens Moderater),
Folkpartiet och Bondeförbundet sköt in sin kritik mot socialdemokraterna på
deras ”orimliga” skattetryck. Det var världens överlägset högsta, men inget folk
i världen hade trots detta en högre levnadsstandard enligt statistikerna.
Frågor
Svara på nedanstående frågor när du läst igenom hela avsnittet.
Svara aldrig bara ja eller nej på en fråga. Motivera alltid ditt svar
Det är inte alltid att texten ger ett givet svar.
Ibland är det du själv som ska tycka till!
1. Varför kunde Per Albin Hansson aldrig börja bygga folkhemmet?
2. Vilka reformer genomfördes under Erlanders regeringstid?
3. Hur påverkade reformerna skattetrycket i landet?
Text: Stellan Wigh
Bildkälla: Pressens bild
Document Outline - Det svenska folkhemmet
- Per Albin
- Per Albins regeringsår
- Folkhemmet byggs
- Ständigt nya reformer
- Ständigt höjda skatter
- Instuderingsfrågor
Dostları ilə paylaş: |