Relativt nytt men växande som forskningsfält

Relativt nytt men växande som forskningsfält

• Relativt nytt men växande som forskningsfält

• Ett flertal olika definitioner och angreppssätt

• Fokus på historiskt studium, men mer sociologisk och samtidsforskning har uppkommit under senare tid

• Varför västerländsk esoterism?

Frances Yates: Giordano Bruno and the Hermetic Tradition (1964)

• Frances Yates: Giordano Bruno and the Hermetic Tradition (1964)

• ”Den hermetiska traditionen”: Förbisedd tradition som står mellan vetenskap och religion

• Både konservativ och impuls till den vetenskapliga revolutionen

• Antoine Faivre: L’esoterisme (1992), Access to Western Esotericism (1994)

• Esoterism en ”tankeform” i Europeisk kulturhistoria

• Karakteriseras av Korrespondenser, levande natur, fantasi(imaginatio) och förmedling, transmutation

Homogenisering: Projicerar en pseudo-enhetlig tradition som förenklar det esoteriska

• Homogenisering: Projicerar en pseudo-enhetlig tradition som förenklar det esoteriska

• Fokus på intellektuell historia, förbiser mer folkliga uttryck

• Fokus på det historiska: Definitioner baserade på begränsat material från en begränsad tidsperiod – svårt att använda på material från andra perioder

• Tar inte beaktande esoterismens förändring genom historien

• För enkelt att använda som en ”kryssa för”-lista

Edward Tiryakian

• Edward Tiryakian

• Esoterism som den teoretiska aspekten och ockultism som den praktiska
• Problem: denna avgränsning är konstgjord

• Marcello Truzzi

• Ockultism som ”kunskapens skräpkorg”
• Problem: extremt värderande grepp, ingen enhetlighet

• Generella problem i sociologiska angreppssätt

• Definitioner tenderar att utgå från tankar om ”det avvikande” – detta betyder att esoterism blir en restkategori som är avhängig av andra kategorier av religiositet

Hanegraaff, von Stuckrad & Partridge

• Hanegraaff, von Stuckrad & Partridge

• Alla ursprungligen utvecklade 2004/2005

• Undviker strikta definitioner, breddat fokus

• Esoterism är inte en ”tradition” med specifika trossatser, praktiker och institutioner

• Esoterism i flera olika ”traditioner”, både vetenskapliga och religiösa. Vi kan t.ex. tala om Kristen esoterism

• Ett perspektiv varpå man kan belysa ofta marginaliserade fenomen

T.ex. artikeln Forbidden Knowledge (2005), boken Esotericism and the Academy (2012)

• T.ex. artikeln Forbidden Knowledge (2005), boken Esotericism and the Academy (2012)

• Fokus på hur vissa fenomen marginaliserats och därmed ”föpassats” till det esoteriska fältet

• Inte alltså esoterism i sig själva, utan en titt på hur maktrelationer påverkar kunskapsanspråk

• Ett annat närmadesätt: Förnuft, tro och gnosis – esoterism som en tredje kunskapsväg i europeisk kulturhistoria

Konstruktionistisk perspektiv på historia, diskursivt närmandesätt till esoterism

• Konstruktionistisk perspektiv på historia, diskursivt närmandesätt till esoterism

• Esoterisk diskurs består av påståenden om högre kunskap och metoder för att nå denna kunskap

• Ofta en världsbild baserad på ontologisk monism

• ”Hemlighetsfull retorik”: Dialektiken mellan det dolda och det avslöjade

• ”Esoterism” är därmed ett verktyg som man kan använda för att belysa marginaliserade fenomen i Europeisk religions- och kulturhistoria

Fokus på religiös förändring i samtiden

• Fokus på religiös förändring i samtiden

• Occulture = en reservoar av idéer, trossatser, symboler, praktiker etc. som människor använder som en resurs i konstruktionen av religiösa/andliga identiteter

• Populärkultur den arena där occulture frodas, ett forum där vi konfronteras med en mångfald religiösa idéer, symboler etc.

• Det esoteriska har nått en nivå av popularitet och genomslagskraft den aldrig tidigare haft

• Från Kristen till ockult kultur

Av vissa forskare definierat som den tid då esoterismen tillkommer

• Av vissa forskare definierat som den tid då esoterismen tillkommer

• Andra forskare räknar med tidigare esoterism, men anser ändå att Renässansen har en central roll

• ”Återupptäckt” och översättning av antika källor – Platon – Hermetiska skrifter

• Uppkomsten av flera begrepp och förståelser som är centrala för senare esoterism

• Omtolkning av Kristendom i ett esoteriskt ramverk

Filosofisk skola grundad av Plotinus (205-270)

• Filosofisk skola grundad av Plotinus (205-270)

• Det Ena är ursprunget till allt genom emanationer, allt är därmed en manifestation av det gudomliga

• Den materiella (fenomen-)världen god så länge den styrs av själen (idévärlden)

• Lära om att själen kan nå gemenskap med det Ena

• Förespråkade Teurgiska ritualer för att sätta själen i harmoni med det materiella och det immateriella

• Med Ficinos översättning under Renässansen sätts Platon i en synkretistisk följd av ”upphöjda lärare”

• Under Renässansen kombinerades nyplatonism med Kristna idéer

= ”Uråldrig teologi”/”tidslös filosofi”

• = ”Uråldrig teologi”/”tidslös filosofi”

• Tanken att en kärna av hemlig visdom går att spåras i en mängd olika traditioner

• Prisca Theologia antyder en tradition som förlorats och som måste hittas på nytt

• Philosophia Perennis antyder en konitunitet i traditionen

• Central komponent i mycket esoteriskt tänkande

• Resulterar i försök att harmonisera olika religioner och filosofier

• Kommit att expanderas alltmera under senare tid

Judisk mystik tolkad i nyplatonska referensramar

• Judisk mystik tolkad i nyplatonska referensramar

• Utvecklas i Spanien och södra Frankrike från mitten av 1100-talet

• Sefer yetsirah (?), Sefer ha-bahir (sl. 1100-t), Zohar (sl. 1200-t)

• Ein Sof skapar världen genom att emanera sitt gudomliga ljus genom 10 alltmer materiella världar

• Dessa sefirot bildar tillsammans livets träd

• Med judarnas utdrivning från Spanien 1492 sprids Kabbalan i Europa

Giovanni Pico della Mirandola (1463-1494), Italien

• Giovanni Pico della Mirandola (1463-1494), Italien

• En av de tidigaste icke-judarna att anamma Kabbala

• Christian Knorr von Rosenroth (1636-1689), Tyskland

• Översatte en samling Kabbalistiska texter som Kabbalah Denudata (1677-1684)

• Försök att bevisa Kristendomens sanning genom Judiska källor

• Väldigt populärt bland ockultister från och med 1800-talet, kopplade loss Kabbalan från dess Judiska rötter och Kristna omtolkningar

Alkemi – experimentiell vetenskap, försök att transmutera materia till ädlare former, ofta med tanken att denna process samtidigt pågick i själen

• Alkemi – experimentiell vetenskap, försök att transmutera materia till ädlare former, ofta med tanken att denna process samtidigt pågick i själen

• Astrologi – planeternas påverkan på den mänskliga världen, korrespondenser, det som sker ovan sker också nedan

• Magi – naturlig magi vs. magi med hjälp av andeväsen

• Problematiskt att gruppera dem på detta sätt: t.ex. Alkemi förekom också ofta i samband med medicin, och astrologi med politik

• Distinktionen mellan religion och vetenskap ett modernt fenomen

Tre fiktiva ”manifest” 1614-1616, Johannes Valentinus Andreae (1586-1654) och hans krets

• Tre fiktiva ”manifest” 1614-1616, Johannes Valentinus Andreae (1586-1654) och hans krets

• C. Rosenkreutz resor, initiation i esoteriska hemligheter, grundande av hemligt sällskap

• Verkliga rosenkorsordnar började grundas snabbt efter publikationen av böckerna

• Frimurarna: modell av rosenkorsarna och hantverkargillen

• Grand Lodge of England 1717

• Gradsystem – 3 grund-grader, och upp till 33 sammanlagt – & initiationer

• Starkt påverkat senare magiska/ockulta ordnar

1700-talet och upplysningstida ideal medförde stora förändringar på esoterismen:

• 1700-talet och upplysningstida ideal medförde stora förändringar på esoterismen:

• Sekularism som ideal gjorde att religiösa förklaringsmodeller (inst. Kristendom) tappade makt, medan sekulärt vetenskapliga vann mark

• Relativ frigörelse från Kristendom och ökat intresse för icke-kristen religion

• Disenchantment – rationaliseringen av samhället

• Psykologiserande förklaringar, kausala förklaringar, “andlig evolution”

Särskilt den Tyska romantiken, sent 1700-tal till tidigt 1800-tal

• Särskilt den Tyska romantiken, sent 1700-tal till tidigt 1800-tal

• Utvecklas som en motkraft till upplysningstidens rationalitetsfokus

• Försök att “återförtrolla världen”, återinföra mystik i tillvaron

• Naturen sätts i fokus; Naturen ses som levande och andlig i sig själv, inte enbart animerad av en avlägsen Gud – grunderna för nypaganism sätts

• Tankar om Nation och Folk blir en central faktor i politik och filosofi, och också esoterism

Wouter Hanegraaff: ”alla försök av esoteriker att förlika sig med en avförtrollad värld”

• Wouter Hanegraaff: ”alla försök av esoteriker att förlika sig med en avförtrollad värld”

• Marco Pasi: specifik 1800-tals inriktning av esoterism

• Försök att lösa de konflikter mellan religion och vetenskap som uppstår under upplysningsidealen

• Samtidigt kritik av dogmatisk religion och materialistisk vetenskap

Retorik om en självständig ”ockult tradition”, samlande av diverse olika läror under denna ”tradition”

• Retorik om en självständig ”ockult tradition”, samlande av diverse olika läror under denna ”tradition”

• Relativ frigörelse från Kristendom, ibland med antikristen retorik

• Ockult social sfär i formen av ordnar och sällskap

• Ökat fokus på individens andliga frigörelse och utveckling

Ökad individualisering, ökad av-kristning

• Ökad individualisering, ökad av-kristning

• Pluralism och avtraditionalisering – gör det enklare att kombinera element ur olika religioner

• Ökad fragmentering, nya kombinationer – bricolage – av praktiker och filosofier uppstår

• Globalisering – teknologiska framsteg möjliggör kontakter på större geografiska avstånd än tidigare

• Mediatisering – media påverkar livet i allmänhet allt starkare, ökad kunskap om olika religiösa alternativ, sociala/kulturella aktiviteter antar mediaform

• Det postsekulära – kritik av sekularism och en ny beredskap att se det religiösa/andliga