Södertörns tingsrätt datum

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT

DATUM 2017-12-19

B 8127-17

Sammanfattning av tingsrättens dom idag angående ett åtal för en gruppvåldtäkt i Fittja
Åklagaren har väckt åtal mot tre män med påståenden om att de, tillsammans med andra män, varit med om att på olika sätt ha våldtagit en kvinna i ett trapphus i Fittja i augusti 2016. Enligt åklagarens gärningspåstående ska kvinnan ha tvingats till orala, anala och vaginala samlag med våld och med hot. I andra hand har åklagaren påstått att de tre männen utnyttjat att kvinnan på grund av detta tvång, allvarlig rädsla och det numerära underläget befann sig i en särskilt utsatt situation. De tre män som åtalats för grov våldtäkt var vid tillfället 17, 20 respektive 23 år. Åklagaren har samtidigt åtalat två män, som då var 22 respektive 28 år, för medhjälp till den påstådda våldtäkten. De påstås ha hjälpt till genom att bidra till det numerära överläget, skratta och filma delar av händelsen.
Tingsrätten har frikänt de fem männen. Ingen av dem har dömts att betala skadestånd till kvinnan. Skälen för detta sammanfattas nedan.
Det finns inte någon tvekan om att det som åklagaren och kvinnan i gärningsbeskrivningen påstår att kvinnan ska ha utsatts för är att bedöma som en grov våldtäkt. Som alla påståenden som framförs i domstol ska också detta påstående bevisas. Domstolen får inte pröva något annat än de konkreta påståenden som har gjorts i gärningsbeskrivningen. Domstolens uppgift är att pröva om åklagaren lyckats bevisa dessa. Vid den prövningen får domstolen bara ta hänsyn till den utredning som parterna har valt att lägga fram för domstolen under förhandlingen. De uppgifter som t.ex. olika personer har lämnat till polisen under förundersökningen är däremot inte en del av rättegången. Sådana uppgifter får bara läggas fram för domstolen i vissa fall.
Vid tingsrättens förhandling har kvinnan och de åtalade männen hörts. Dessutom har vittnen hörts. Parterna har också presenterat sakkunnigutlåtanden och andra handlingar liksom filmer från trappuppgångar i Fittja och fotografier. Händelsen ska ha filmats. Någon film från händelsen har dock inte kunnat påträffas och därför inte heller lagts fram för rätten.
För en fällande dom krävs alltid att det ska vara praktiskt taget uteslutet att det kan ha gått till på något annat sätt än det som åklagaren påstår. Det ska med andra ord vara ”ställt utom rimligt tvivel”. De särskilda bevisproblem som ofta finns i mål om sexualbrott innebär inte att kravet på åklagarens bevisning sänks. De åtalade behöver inte bevisa något eller ens ha någon nackdel av att de kan ha lämnat oriktiga uppgifter. En värdering av deras uppgifter blir aktuell först om åklagarens bevisning i sig är tillräcklig. I detta fall har domstolen därför bara värderat åklagarens bevisning till stöd för åtalet.
Det är klarlagt att kvinnan efter händelsen hade skador i form av hudmissfärgningar och hudavskrapningar, vars uppkomsttid eller orsak dock i och för sig inte närmare har kunnat fastställas. Sperma från flera män har påträffats på hennes kläder. Hon berättade för poliser som hon träffade i nära anslutning till händelsen och för den läkare som undersökte henne på Södersjukhuset att hon hade blivit gruppvåldtagen och att hon hade ont. Hon har också visat tecken på att ha haft ont.
Det är klarlagt att det har förekommit oralsex mellan de tre männen och kvinnan. Parterna har dock haft olika uppfattningar om främst

• 
  huruvida det också förekommit andra sexuella handlingar mellan de tre männen och kvinnan,
  
• 
  huruvida allt detta skett under ett och samma händelseförlopp i den trappuppgång som åklagaren påstått och
  
• 
  huruvida de sexuella handlingar som förekommit genomförts med påstått tvång eller med utnyttjande av kvinnans särskilt utsatta situation på sådant sätt som påståtts.
  

Finns det en risk för att målsäganden t.ex. kan ha tagit fel på plats eller person eller blandat ihop olika händelser eller erinrat sig detaljer från olika händelseförlopp kan hennes uppgifter inte läggas till grund för en fällande dom mot de tilltalade.

Sperma från de tre männen och andra oidentifierade män har påträffats på de kläder kvinnan hade på sig. Dessa fynd säger dock inte något om när eller var sexuella handlingar ägt rum eller om handlingarna utförts med tvång.
Det är utrett att kvinnan hade en rad olika narkotikaklassade substanser i kroppen.
Rättegången har visat på ett antal brister i den utredning som åtalet bygger på. Kvinnans ursprungliga utpekande av brottsplatsen kontrollerades t.ex. inte förrän misstänkta i utredningen hade lämnat uppgifter om frivilligt sex i ett annat trapphus, nämligen det som nu påstås i åtalet. Då, ca tio månader efter händelsen, pekade kvinnan i stället ut det andra trapphuset. Hur det gick till har inte dokumenterats på ett tillförlitligt sätt. Detsamma gäller de uppgifter som kvinnan lämnat i olika polisförhör. Kvinnans utpekanden av de misstänkta har varken gått till eller dokumenterats på ett godtagbart sätt. I domen behandlas också andra brister i utredningen.
Värderingen av de uppgifter som kvinnan har lämnat under rättegången har härvid kommit att bli av avgörande betydelse. De skiljer sig i viktiga delar från det som hon ska ha sagt i polisförhör, i vart fall såsom hennes uppgifter har sammanfattats i utskrifter av förhören. Också hon har dock varit kritisk till att hennes uppgifter inte återgetts riktigt eller missuppfattats av polisen. Hon har dock lämnat motstridiga uppgifter även under rättegången. Hennes berättelse innehåller också svårförklarliga inslag. I en del frågor är hennes uppgifter motbevisade av den övriga utredningen. Flera exempel på det som nu sagts lämnas i domen. Sammantaget bedömer tingsrätten trovärdigheten och tillförlitligheten av de uppgifter som hon har lämnat under rättegången som låg.
Vissa brister i kvinnans berättelse är rimliga och naturliga med hänsyn tagen till den traumatiska upplevelse hon har berättat att hon blivit utsatt för. De substanser hon hade i kroppen, hennes bristande förtroende för rättsväsendet och den tid som gått är också omständigheter som kan ha spelat roll. Det kan också i övrigt finnas begripliga förklaringar till brister i hennes berättelse. Oavsett detta blir bevisvärdet av hennes uppgifter lägre. Och även i förhållande till sådana förklaringar är bristerna i hennes berättelse betydande.
Det saknas tillräcklig bevisning som ger stöd för kvinnans uppgifter om vilka slags övergrepp hon utsatts för, var övergreppen har ägt rum och vem eller vilka som utsatt henne. Vid sidan av kvinnans uppgifter finns inte heller någon bevisning som självständigt talar för åklagarens påståenden mot de fem männen. På grund av detta ska åtalet ogillas och de fem männen alltså frikännas. Eftersom männen frikänns ska de inte heller dömas att betala skadestånd till kvinnan.