Tobias s tar k
Yüklə 5,05 Kb. Pdf görüntüsü
|
| Tobias S tar k Folkhemmet på is: I shockey , modernisering och nationell identitet i S verige 1920-1972 re Kronor har kallats ”Sveriges mest folk- kära landslag”. Under ett antal år framstod det svenska herrlandslaget i ishockey rent av som landets största publikmagnet över huvud taget. Beräkningar av tittarsiffror från VM på hemmaplan 1970 säger att Sveriges matcher då sågs av över två tredjedelar av landets vuxna befolkning med en topp på hela 82 procent vid Tre Kronors dust mot Sovjet i turneringens finalomgång. Detta innebar en rekordnote- ring för alla typer av TV-evenemang som stod sig en bit in på 1980-talet. Sverige stannade, medan ishockeysporten seglade i medvind! På senare tid har ishockeysporten i stort kommit i gungning. Svarta rubriker rörande alltifrån svidande ne- derlag, och urvattnade VM-turneringar, till landslagsmän inblandade i sex- och fylleskandaler har följts av diskus- sioner om Tre Kronors devalvering. Ändå finns det otaliga uppgifter som pekar på att ishockeyn idag står starkare än på länge, ja kanske någonsin. Vad beror detta väldiga is- hockeyintresse på? Hur har det skapats? Vad är det som har gjort att Tre Kronor kunnat samla nästan hela den svenska befolkningen vid sina matcher? I Folkhemmet på is söker Tobias Stark bringa större klarhet i hur ishockeys framskjutande nationella ställning i Sverige har skapats. Mer precist handlar det om att belysa hur det i praktiken gick till när ishockeyn inom loppet av ett drygt halvsekel förvandlades från en oansenlig norda- merikansk importvara till en av landets mest omhuldade idrottsgrenar med ett landslag som lockade till närmast mangrann nationell samling. Tobias Stark är historiker och idrottsvetare vid Linnéuni- versitetet i Växjö. Folkhemmet på is är hans doktorsav- handling. www.lnu.se ISSN 1404-4307 ISBN 978-91-7636-683-7 Folkhemmet på is Folkhemmet på is Ishockey, modernisering och nationell identitet i Sverige 1920-1972 Tobias Stark T F OLKHEMMET PÅ IS Ishockey, modernisering och nationell identitet i Sverige 1920-1972 T OBIAS S TARK Akademisk avhandling som för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Linnéuniversitetet försvaras vid offentlig disputation, lördag 12 juni 2010, klockan 13.15 i sal Homeros, Hus F, Växjö Opponent är professor Jonny Wijk, Stockholms universitet Linnéuniversitetet Institutionen för kulturvetenskaper Telefon: 0772-28 80 00 Lnu.se ABSTRACT Stark, Tobias (2010). Folkhemmet på is: Ishockey, modernisering och nationell identitet i Sverige 1920–1972. (The People’s Home On Ice: Ice Hockey, Modernization and National Identity in Sweden 1920–1972). Idrottsforum, ISBN: 978-91-85645-08- 4. Written in Swedish. This thesis concerns the development of Swedish ice hockey as a national phenomenon during the period 1920–1972. The dissertation explores how the sport of ice hockey in just over half a century was transformed from a rather insignificant North American cultural import to one of Sweden’s most treasured pursuits by and large, and harbouring a national team (known as “Tre Kronor”) that at the height of its popularity in 1970 gathered almost the whole nation (82 percent of the adult population) in front of TV-sets during national game broadcasts. The analytical approach of the study is grounded in the theoretical assumption that “to be Swedish” is something you “learn” on a daily basis, and that an investigation of how “the nation” is constructed as an imagined community must see to the interplay between national rhetoric on the one hand and national practice on the other. This means that the analysis moves on two different levels, where the first is comprised of the sporting practice in itself (teams, games, players etc.), while the other deals with the conception of ice hockey in relation to national identity. The empirical investigation shows that the introduction of ice hockey in Sweden was “launched from above” under the influence of unbridled nationalistic sentiment in Sweden at large at the turn of the 20th century. The study also shows that during the inter-war era the Swedish Ice Hockey Federation promoted the spread of ice hockey in Sweden by stressing the game’s benefits as a more practical sport than the similar and already established winter sport, bandy. It is also argued that in most cases it was not so much a genuine passion for the game itself, but instead prosaic factors (economical considerations, sporting success and maintenance of ice surface etc.) that made sporting clubs take up ice hockey. After World War II the public interest in ice hockey exploded in Sweden. In the cold war era, Tre Kronor came to function as a thermometer of how the so- called Swedish model stood up in comparison to the superpowers of the world. The analysis also underlines the importance of the comprehensive organizational and moral rearmament of Swedish ice hockey at large conducted by the Swedish Ice Hockey Federation in the post-war era, since it helped its cultural incorporation in the Swedish welfare state and its connection to Swedish national identity. Keywords: ice hockey, bandy, Tre Kronor, sport, modernization, national identity, Americanization, social networks, People’s Home, the Swedish welfare state. Yüklə 5,05 Kb. Dostları ilə paylaş:
|