Nedsättning av skadestånd särskilt om jämkning Utgångspunkt för ersättningens bestämmande

Nedsättning av skadestånd - särskilt om jämkning

Utgångspunkt för ersättningens bestämmande

• Principen om full ersättning: Den skadelidande skall försättas i samma situation som om skadan inte inträffat

• Detta seminarium behandlar undantag från denna princip

Grunder för frånsteg från principen om full ersättning (exempel)

• Kausalitetsargument - skadan kan delas upp på sådant sätt att enbart en del av skadan kan tillskrivas svaranden

• Nyttoargument - skadan innebar även fördel

• Skadan blev onödigt stor p.g.a skadelidandes agerande

• Begränsningar i ansvarsregeln

• JÄMKNING

Compensatio lucri cum damno

• Principens innebörd: Händelsen som medförde skadan innebar även fördelar, som kan berättiga att ersättningen sätts ned i motsvarande mån

• Tanke: S.L. skall inte försättas i en bättre situation till följd av skadan.

• Samröre med principen om obehörig vinst

Compensatio lucri cum damno

• Compensatio lucri cum damno i praktiken: Enbart uppenbara fördelar torde beaktas.

• Argument mot nedsättning: S.L. skall själv ha möjlighet att bestämma när ex. en investering skall göras

• Praxis: Radon-huset

• Praktiska betydelsen av principen liten

Skadebegränsningsplikten

• S.L. har en allmän skyldighet att begränsa sin skada.

• Innebörden av denna plikt i praktiken svårfångad. Torde ha större betydelse vid sak- och förm.skada än personskada

• Effekt av underlåten skadebegränsning: Nedsättning av skadeståndet.

• Sker sällan i praxis.

Begränsningar i ansvarsregeln

• Vad avses: Vissa ansvarsregler innehåller begränsningar - i praktiken påminner bedömningen om jämkningsbedömningar

• Barn- och ungdoms ansvar (2:2)

• Psykiskt sjukas ansvar (2:3)

• Är reglerna i 2:2-3 ansvarsregler eller jämkningsregler?

• Jmf: Den särskilda ansvarsregeln för arbetstagare torde inte medföra nedsättning - en allt eller inget-regel

Jämkningsreglerna

Jämkningsreglerna

• SkL 3:6: Jämkning för principaler och det allmänna

• SkL 6:1: Medvållande - S.L:s egen medverkan till sin skada

• SkL 6:2: Den allmänna jämkningsregeln

• (Jmf: 36 § AvtL)

• Regler kan finnas i speciallagstiftningen (ex. vid trafikskada)

SkL 3:6

• Jämkning vid skadeståndsansvar för principaler (arbetsgivare) och det allmänna.

• I praktiken jämkas sällan ansvaret för det allmänna.

• Innebörden av regeln.

Jämkning p.g.a medvållande, SkL 6:1

• Tanke bakom regeln: S.L har s.a.s. själv orsakat en del av sin skada - får då ta den delen av skadan själv

• Skyddstankar medför att medvållandejämkning inte sker i alla fall

• Viktigaste regeln i SkL 6:1 (men finns även i speciallagstiftning).

• Begränsning skulle i princip kunna ske även genom kausalitetsargument

Medvållande till personskada

• Skadestånd för personskada jämkas vid medvållande enbart om S.L. agerat uppsåtligt eller grovt vårdslöst

• Grovt vårdslöst - “av mycket allvarligt slag”

• Exempel på nedsättning i praxis: Bankrånaren

• Ovanligt med nedsättning vid personskada

• Exempel: Boxning?

Medvållande till sakskada (och förmögenhetsskada)

• Även vid “vanlig” vårdslöshet

• Identifikationsproblematiken

• Nedsättning i praktiken i kvotdelar

Den allmänna jämkningsregeln i SkL 6:2

• Syftet bakom regeln

• Inverkan av försäkring

• Jämkning vid uppsåtliga brott

• Jämkning för barn och ungdom